Indien – Sida 3 – Minor Field Studies

11 september, 2013 av Caroline och Malin - Inga kommentarer

Tuta och kör!!

(Nilambur 9.9)

Efter ytterligare några dagar här har vi lyckats pricka in ännu en nyhetssändning!!

Denna gång ville vi dock inte missa vårt kändisskap, så halv nio prick stod vi å tryckte näsorna mot tv-rutan och kameran i högsta hugg!!

Dessvärre är ju inte malayalam språket vi säger oss med till vardags så varje gång nyhetsankaret visade sig i rutan skrek Malin “NUU!” och Carro laddade kameran, förgäves!! Men skam den som ger sig, 10 min senare fick vi bildbevis!! (Man kan ju tro att vi vid det här laget är vana vid all publicitet 😉 – men njaa, kanske inte!)

Annars har dagarna flutit på! sidan 10-16, sen nån aktivitet av nåt slag, vid sex faller mörkret å vi befinner oss från och med få på rummet, spelandes yatzi, kort eller ett å annat tappert försök till plugg!! 🙂

Intervjuer och observationer är i full gång. Vilka satt sina spår med massa nya spännande idéer och inte att förglömma – många underhållande timmar av transkriberande!! 😉

Två festliga parkbesök har vi också hunnit med. Teakträden var vi väl kanske mindre imponerade av, men vilddjur som apor (inte vi, lite mer exotiska) och fjärilar var desto festligare! Ska tilläggas att det var nog en och annan groda som lurade i vassen, men lyckades undkomma oss!!

I söndags var det, till vår glädje, dags för ett nytt hembesök!! 🙂

Hemmet tillhörde denna gång en arbetskamrat till Sherly. Hans fru stod för en utomordentligt festlig lunch, 8 olika grytor framdukade!

Hur mycket ska vi orka äta är ju frågan? Men gott var d!

Efter att blivit bjudna på en å annan lunch i detta matglada land har vi nu börjat undra varför det alltid är vi (och i bästa fall nån mer) som får äta först, medan de andra glatt tittar på?! Carro undersökte saken vidare! Giriga som vi blivit 😉 trodde vi självklart att gästerna skulle äta först, men fick till svar att det kort och gott endast hade att göra med antalet stolar att göra! (Verkar inte som grannen har stolar till utlånes här inte?!)

Sen fick vi hur som helst celebert besök av hans söta gamla lilla mamma. Trots hennes 85 år verkade hon inte ha sett speciellt många guldhåriga vita töser, till att döma på hennes glädje! Hon överöste oss med kindpussar och kramar och ville aldrig släppa våra händer! Mysig liten tant det där!!

Under resan har uttrycket “Tuta och kör” fått helt ny innebörd!! Med smala vägar och egoistiska förare, som därtill verkar lida av syndromet “jag ska va först”, gäller det att hitta tuten, trycka så många gånger man kan och sen bara köra och hoppas på att alla andra viker undan!! Helt enkelt TUTA OCH KÖR!!

Vad de ska med det nyuppsatta trafikljuset i stan till är en bra fråga?! Idag var fortfarande ingen skillnad!

När vi bad hotellpersonalen ringa en auto-Rickshaw (tuk-tuk) för att ta oss in till centrum, undrade de om vi inte ville låna motorcykeln. Vi svarade då att risken/chansen att vi kommer tillbaka inte är så stor. Gubben bakom disken insåg då att “just det. ni kör väl i led med en mittlinje i Sverige?”!!

Ja, för mittlinjen (på de få ställen den återfinns här) verkar då inte fylla nån större funktion, om de ens sett den?! 😉

På fredag är det dags för en av Keralas största högtider, Onam!! Fråga oss inte riktigt vad det är man firar men det har något att göra med guden Ganesha och en massa blommor! Återkommer med info om det på fredag! Så idag har de vart å mätt oss, de påstår att det är till våra saris vi ska böta på fredag men troligen för att se om vi blivit tjockare eller inte! 😉

Hoppas allt är toppen hemma!!

So long!!

/M&C

4 september, 2013 av Caroline och Malin - 1 kommentar

Kungligheter!! (Nilambur måndag 2.9)

kungligheter!! (Nilambur, Måndag 2.9)

Efter ett mindre festligt välkomnande av en monsunstorm i söndags, fick vi ett betydligt varmare välkomnande till skolan idag (måndag). Vi kan nästan titulera oss som kungligheter!

blir upphämtade av rektorn på vårt hotell. Det första vi möts av, vid vägen in till skolan, är ett stort plakat uppspänt mellan träden, där de hälsar oss välkomna till skolan – MED VÅRA NAMN!! Ett likadant vid skolans entré.

Redan här var vi tagna!!

Inte nog med det – välj granne vid grunden till skolan står all personal, högt uppsatta personer från distriktet från och ALLA 360 elever uppradade på två långa led, likt en gång för oss att gå i! kort togs och filmades gjorde det. Halvvägs genom möts vi av några elever som hade fått träna in fraser på engelska för att hälsa oss välkomna med blommor!! <3

ALLT DETTA FÖR OSS?? Vi kände oss som kronprinsessan med all denna fina uppståndelse.

vi känner oss verkligen hedrade och ärrade att få komma hit!!

Dagen följde sedan med möte, utstickande av kokosnöt (Carro hade problem), presentation, teepaus (mjölk till Malin som nämnt det i förbifarten), lunch (väldigt gott men svettigt) och rundvandring på skolan!

Sherly har verkligen gjort ett fantastiskt och gediget jobb på skolan – vårt arbete kommer bli toppen!! 😉 Hennes arbete överstiger alla förväntningar och hon brinner verkligen för det hon gör!! Här finns mkt att lära!!

2 september, 20132 september, 2013 av Caroline och Malin - Inga kommentarer

Let the journey begin!! (Goa, Torsdag 29.8)

I tisdags var dagen kommen och dags för oss att äntligen börja vår resa!Dagen vi pratat om så länge hade anlänt. Kändes overkligt – men nu är vi här, i Indien!!

Är nu inne på tredje dagen och börjat lära känna Indien och dess invånare lite smått. Mycket har vi hört om detta mystiska land, positivt som negativt. Men nu är det dags för oss att skaffa en egen uppfattning!

Bland annat var det ju det här med den icke befintliga renligheten och “farliga” maten som vi hört så mkt om – “GLÖM INTE, ANVÄND HANDSPRIT och DICK ALDRIG NÅT ANNAT ÄN FLASKVATTEN, ät heller inte kyckling, kött, fisk, sallad eller frukt”!!

Nä, frågan är ju vad vi då ska äta?!?Och tefter all mat vi serverats på hotellet börjar vi dessutom undra hur mkt indierna egentligen äter?? Eller är det bara oss de vill göda?!? Mycket och spännande, färgglad mat är det här ska ni veta och vid det här laget har Malin redan provat räkor, fisk OCH kyckling!!

Eftersom Vi börjar resan med lite semester befinner vi oss nu i Goa. Har ett hotell med både ac och pool, vilken vi till idag haft helt för oss själva! Idag fick vi däremot tillökning.. Plötsligt ljöd ett öronbedövande ljud över hela hotellet och Carro har nog aldrig sett någon ta sig så snabbt ur poolen då EN PADDA plötsligt tog sig friheten att ta sig ett svalkande dopp – Till Malins stora förskräckelse!! En arbetare på hotellet kom springandes och undra vad som hänt. En smått panikslagen Malin står på poolkanten och fick fram “A FROG IN THE POOL”!!! Skrattandes svarade han att “de är överallt och lär nog inte äta upp dig!” Tror han det skulle hjälpa?!?

Pluggandet går sådär för stunden – regna sömnmedlet men en del nya artiklar har vi fått läst!! Tur vi vart effektiva innan avresa!! 😉

På lördag (31.8) är det slut på semesterlivet och vi tar vårt pick och pack och drar med tåget mot sydligare breddgrader!! Kozhikode och Nilambur – here we come!!

På måndag drar allvaret och alla lärdomar igång!! We are excited till tusen!!

Over and out!!

/M&C

21 augusti, 2013 av Caroline och Malin - Inga kommentarer

It’s getting closer!

Mindre än en vecka kvar och det mesta börjar falla på plats!!

Diktafon fixad, diverse apoteksartiklar inhandlade, tågresa bokad, hotell kirrat, täckande svala kläder nyinköpta och Mrs S har troligtvis fixat med privat taxi åt oss så vi kommer till och från skolan! 🙂

Biljetterna skrivs ut i helgen!! Nästan bara arbetet som ska skrivas nu och alla saker som ska ner i väskan – hur nu det ska gå till?!

Vi hörs igen om en vecka då vi är på varmare och blötare breddgrader!
Over and out!

/M&C

29 mars, 20123 april, 2012 av Åsa Hellström - Inga kommentarer

Lämnar Indien om några timmar. För denna gång…

Snart är det dags för mig att lämna Indien och min MFS. Det är givetvis blandade känslor. Det ska bli skönt att komma hem igen till det invanda, det jag känner igen men framförallt familjen o vänner. Men samtidigt hade det varit kul att kunna vara kvar och skriva klart uppsatsen. Hemma blir det ju inte riktigt samma sak när jobbet startar. Miljön, maten och vädret är ju heller inte riktigt samma som hemma. (Här har det inte regnat på två månader, inte varit molnigt på två månader eller någon blåst att tala om.) Men jag kommer att komma tillbaka till Indien på ett eller ett annat sätt. Men aldrig som en MFSare dock.

Min MFS-vistelse kommer jag att bära med mig så länge jag lever – både det positiva och det mindre positiva. Det har verkligen varit upp och ner under tiden här. Ibland har det inte blivit riktigt som jag tänkt mig men ibland har det också uppstått möten, som jag inte kunde förutse alls. Bäst av allt har varit skolbesöken, samtalen med lärarna (bortom diktafonen), maten, vädret, värmen, myllret av människor, den hektiska trafiken, det annorlunda sättet att se på olika saker o ting. Men allt beror ju på hur jag har sett på det hela. Allt ovan kan också vara det värsta med Indien.

Packningen är gjord. För några dagar sedan skickad jag iväg ett paket med lästa böcker, utskrivet material, lite kläder och annat smått o gott. 9 kg mindre att ta i resväskan. Jag har ingen aning om min övriga packning o dess vikt men det upptäcker jag nog på flygplatsen.

Så Bye Bye Indien för denna gång!

//Åsa

25 mars, 2012 av Kerstin Jurlander - 1 kommentar

Hemma igen

Nu har jag hunnit vara hemma från Indien i hela fyra dagar. Det är alltid lika härligt att komma hem från resor och uppskatta vardagslyxen här hemma som man annars bara tar för givet. Att ta en varm dusch, eller att bara kunna vrida på kranen och få gott, kallt, ofarligt vatten. Nu går jag ut på praktik i en högstadieskola i fyra veckor, så skrivandet lägger jag lite på hyllan och fortsätter i maj. Då kommer också min indiska kontaktperson och projektledaren för de tjejgrupperna jag har varit involverad i till Sverige för en föreläsningsturné. Det ska bli superkul att få visa henne runt här och spännande för mina nära och kära som har hört så mycket om henne. Hon har varit i Sverige tidigare, men det var 15 år sen. Synd bara att jag inte kommer vara helt klar med uppsatsen, för det hade varit fint att få överlämna ett färdigt ex till henne då. Dock är 15 sidor utkast skrivna så en bit på vägen har jag kommit. Hade förhoppningar om att ha hunnit ännu längre, men upptäckte att det var hiskligt svårt att få något gjort på dagarna när det var 37 grader varmt och fläkten stannade för de otaliga strömavbrotten. Men nu är det nya svalare tider, och jag känner att det kommer att bli en bra vår, som jag ska ta tag i med all min insamlade solenergi!

23 mars, 201223 mars, 2012 av Åsa Hellström - Inga kommentarer

Tiden rinner iväg!!

En endaste, liten ynklig vecka kvar av min MFS i Indien, Bangalore återstår. Jag känner att jag nog kunnat stanna några veckor ytterligare pga flytet jag har och den input som jag får. Saker o ting har börjat falla på plats…

Men jag behöver också avsluta min vistelse i Indien. Shoppa lite till familjen, göra det jag tänkt göra sen jag kom (fisk-fotbehandling tex) och ha afternoon tea på ett fänsi plejs i stan eller bara uppleva de gigantiska träden i den stora park som ligger mitt i Bangalore.

Så nu återstår en veckas hårt arbete för att få ihop alla lösa trådar som finns. Sen tar jag nystandet med mig o fortsätter på min kammare hemma. Det är en skön känsla att uppleva ett arbete som går framåt.

//Åsa

17 mars, 201217 mars, 2012 av Åsa Hellström - 2 kommentarer

Miljöombyte till 100%

Under några dagar har jag bytt miljö, träffat andra människor och funderat lite. Jag har varit norrut i Indien på ”sista-minuten-resa” och fick ihop en trevlig tur. Under dessa dagar har jag sett platser och företeelser, jag aldrig tidigare sett eller varit med om. Det har varit så många intyck att en del av förra veckans händelser bleknade bort. Jag har ridit elefant i Jaipur upp mot Amber Fort, precis som förr i tiden. Jag har sett Taj Mahal som är en otroligt imponerande byggnad och så har jag sett liv och död i Varanasi.

Jag har verkligen fått ny inspiration till mitt arbete med uppsatsen, fältarbetet och mina kontakter. Under den tid som är kvar, två veckor, kommer jag enbart att arbeta självständigt och försöka få ihop den lilla information som saknas, på egen hand, för att kunna skriva en del av bakgrundsarbetet. Jag är återigen full av hopp att få ihop det som behövs.

//Åsa

9 mars, 2012 av Åsa Hellström - Inga kommentarer

Funderingar över värde, ansvar och tillit

Ibland är det svårt det där med olika kulturer. Riktigt svårt. Det är då det uppstår ”kulturkrockar”. Det kan till och med vara så att hinder är undanröjda och kommunikationen är klar som kristall men att det ändå inte blir som man tänkt sig i slutändan. Vems är då ansvaret? Var finns tilliten resten av tiden? Moraliskt ansvar? Mindre värd som student? Mindre värd som utlänning? Mindre värd som kvinna? (Det sista vill jag nästan inte skriva, men kan ändå inte låta bli.) Hur går man vidare?

Nu tar jag några dagar ledig: från studie, organisation, geografiskt område och dator. Det ska bli skönt.

Jag låter bilden sammanfatta mina åsikter och känslor om Indien och min MFS.

//Åsa

7 mars, 2012 av Kerstin Jurlander - 1 kommentar

Med en kopp chai i handen…

sitter jag och stirrar på datorskärmen. Det är inte lätt att koncentrera sig på att skriva uppsats när man har så mycket spännande runt sig. Jag befinner mig nu på ett ställe som heter Auroville. Ett alternativt samhälle skapat för att människor ska kunna samlas och leva i fred och harmoni med varandra över nationsgränserna. Hållbar utveckling är i fokus, liksom andlighet, yoga och konst. Jag är redan klar med själva fältstudien för min uppsats. Det gick smidigare och fortare än förväntat. Men jag hade ju också försprång genom att ha varit på stället tidigare. Nu bor jag några dagar på ett av alla Aurovilles gästhus. Jag tänkte att det skulle vara ett skönt och avslappnat ställe att sitta och skriva på, och det är det också. Jag har redan fått en del gjort, men det är svårt att inte låta bli att tänka på allt som finns att utforska i området. En liten lunchtur på cykel blir det i alla fall idag till ”solar kitchen”, det gemensamma jätteköket som serverar billig vegetarisk lunch och middag till aurovillianerna varje dag. På fredag har jag ett besök inplanerat här med den nystartade organisation Eco Femme, som säljer miljövänliga tygbindor och sprider information om menstruation och hygien. De är också intresserade av att höra om CIRHEPs projekt. Så det kan nog bli ett lyckat utbyte av erfarenheter!