Problem i Paradiset

Idag har vi varit i Mpongwe, Zambia, i två veckor. Vårt projekt är fortfarande där vi lämnade i Malmö. Vi har inte kommit någonvart.
Detta beror dock inte på brist på engageng eller arbetsvilja från oss, utan från administriva fallgropar som vi inte blivit informerade om.
Vi har haft ett jäkla trubbel med att få fram ett tillstånd som vi inte visste att vi behövde. Och vi får erfara ett annat sätt att arbeta på här som innebär birst på kommunikation och handlingsförmåga. Ingen tar tag i uppgifter och får dem utförda – till vår enorma frustration och ilska. Maktlösheten vi känner är stor och upprörande.
Det hjälper ju inte att bli arg och skälla fast det är det som vi vill. Ge dem en verbal skäftsmäll som heter duga och som får dem att inse vilken situation vi befinner i oss.

Idag kanske det löser sig – men det har vi sagt i 1,5 vecka nu. Vi vågar inte ha några förhoppningar.

Det tråkgia är att det går ut över vår projekt och all tid som förvsinner på att vänta på tillstånd innebär att färre antal intervjuer kan genomföras.

Tråkigt men sant, så är läget.
Vi beundrar helt plötsligt människor som jobbar på myndighetsnivå och konfliktsrelationer – det måste krävas ett jävla tålamod.

Dagens låt
Guns n roses – patience.

Håll tummarna för oss.

På plats

Hej hej
Sitter i kyrkans kontorsreceptionen och använder deras wireless. Vi blev glatt överraskade att denna tjänst erbjuds, mot betalning såklart, då vi tänkte att det skulle bli svårt med internet. det går inte fort, men det går. oftast.

Jaha, så vi är här i Mpongwe nu. Har landat och acklimatiserat oss, typ. Det har varit omtumlande dagar med många intryck många ansikten, mycket värme, många människor, mycket kryp, många spindlar, mycket fukt, mycket ris potatis bönor, mycket osäkerhet och listan fortsätter… mångt om mycket.

men nästan alla är mycket vänliga och hjälpsamma och vi känner oss välkomna i Afrika, Zambia och Mpongwe.
På Johannesburgs flygplats blev Emelie greated med: “Hello my sistah”. Nice!

men så har det också varit en del frustatrion och jobbigt för det är inte helt lätt att komma igång med projektet. tillstånd hit o tillstånd dit, såklart, precis som i sverige behövs avdelningstillstånd el liknande, men det tar tid och är mer omständigt här. och senkommer påskhelgen o alla är lediga o då blir det inte några intervjuer. tålamod, tålamod. tålamod!

Känslorna går upp o ner rätt mycket. Är glad att vi är tillsammans och har godis, kortlek, yatzee, gin, ahlgrens bilar, weters orginal, nappar, kexchoklad, marabou, fia me knuff, musik, headlights, fickknivar…

Köp inte Naturkompaniets myggnät – det suger! det är litet och passar knappt runt sängen och dessutom svårt at hänga upp. Som tur är fanns det stora fina nät (med massa hål i – glada att vi hade med nål o tråd) som vi använder iställer. Dock ej impegnerade.
och myggbitna har vi blivit. och Erika nojjar, dock inte lika mycket längre, om malaria. men vi tar vårt lariam o har inga hallisar än.

jaja… livet rullar sakta men säkert på och idag ska vi på middag med nio svenskar o en sydafrikan. muzungos hela bunten (vitingar).

Mwabuka shani så länge, hej hej!

Tentaplugg o munhugg

det där med att förbereda sig inför resan,

det är ingeting vi sysslar med.

vi bara tentapluggar som två speedade försöksmöss

och förskjuter allt som är Zambia-relaterat till mån o tis.

Vi åker på onsdag.

Eee..starta blogga!

Fattar inte just nu. Men det löser sig. Förberedelsekurs bokad. Det här ska bli en gemensam blogg för mig och min blogg-kompis!

tåg mot uppsala

Så var vi på väg mot uppsala o den första etappen på vårt afrikaäventyr. Emelie öbskar att byta alla vokaler mot tyska ü’n o jag kämpar på att skriva detta från min Smartphone. Det är snö o jvligt kallt, sloen skiner o luften är hög. Vi är trötta men glada. Tallarna omringar vård färd.
Vi har insett att tydlighet är ett nyckelbegrepp i denna process, främst i kommunikationen med sjukhusmanagern som annars gärnar tolkar på sitt sätt, vilket han gör rätt i då han självklart har sin tolkningsrätt, men kan bli fel o kosta os skjortan, bokstavligt talat. “I want ur shirt if we’re gonna do this”
Känns jvligt nice att redan ha skribit vår pojektplan nu när alla klasskompisar kämpar med sina. Vi jar d chill o pluggar inföt nästa kurs helvetestenta.
Dagens låttips: felenko fefe -låtnamn okänt. Awolnation-burn it down

Ha d gott – shark

Hemma i köket

Kulturkrock #1:
Efter vårt glada och överexalterade besked om beviljat stipendium ville vi ha ett ytterligare bekräftande svar från vår kontaktperson på sjukhuset i Zambia. Så vi mailade x 2, men inget svar. Sedan ringer vi. Han svarar och säger:
“Didnt I send a confirmation already?
– Yes, but…
So why do you need it again?”

Lesson #1:
Ofrivilla byråkratsvennar som vi uppenbarligen är; stirra ner.
Manana manana… mmm yah.

Ja, så med detta kan vi nu i lugnan ro fortsätta med vårt förberedelsearbete vilket innebär en excell-mall med allt som behövs göras innan DEPATURE i APRIL!

Tack för tipst om bilj. Själva söker vi på momonod.se
Hakuna matata, hej så länge!