Malmö University's MFS students' blogs!
Vi tvingas skjuta på deadline för vårens ansökningsomgång av MFS då vi ännu inte fått besked från UHR om hur mycket stipendiemedel Malmö högskola tilldelas.
Ny preliminär deadline blir den 15 maj och stipendier delas ut under förutsättning att Malmö högskola beviljas stipendiemedel från UHR. OBS! Ansökan är ännu ej öppnad!
Vid frågor kontakta Vilhelm Engström: vilhelm.engstrom@mah.se
Santa Teresa, jag är mållös. Om Montezuma var otroligt fint så är Santa Teresa det multiplicerat med 5. Vi bor på ett jätte mysigt guesthouse där pluggfokus är på topp (speciellt liggandes i hängmattan). Stranden sträcker sig i mil, solnedgångarna är så fina att det är skrattretande och människorna är så mysiga. I förra veckan testade jag att surfa för första gången, wow alltså! Fun facts om Santa Teresa: igår fick vi fick lära oss att Santa Teresa är en ort som ligger mitt i en så kallad ”blue zone” (en av fem i världen). En blue zone innebär att sannolikheten är två gånger större än genomsnittet att invånare blir 90 år eller äldre och att personer blir över 100 år mer än vanligt, allt beroende på livsstil. Något att anamma kanske?
.
Student: ” I feel confident to run for president. I know I am able to. And could be Tanzania’s first female president. However, the Tanzanian society does not allow girls to perform tasks that are seen as ‘a man’s job’. Like being a president. Some people think the country is too big for a woman to be running it. [SMILES] BUT I know that girl’s, can do any job a man can. Even better.”
Staff X: ” I do not think international actors are imposing on us when we are given sponsorship… If they give us conditions ‘A, B & C’ in order to get funding for our project, and the conditions are not harmful to us, the organisation or its goals, I do not see a problem. The opposite. It is extremely good! Sometimes it is healthy to listen to the advice of an outsider. Maybe they have something to contribute and see things differently than us.”
Staff Y: “Concepts such as gender equity or gender mainstreaming are not so common to hear in Tanzanian secondary education. Luckily some of our students have had that exporsure throught their parents. Others have not. Most of us Tanzanians come to really understand these terms when we study at university level. That is a shame. If I could ask the current president to change one thing, in order for there to be more equality in Tanzania it would be just this. He should make gender studies mandatory from primary education. That way, kids will learn at a young age that there should be equal distribution of chances, opportunities and resources for both sexes. And only then can we teach our children that gender stereotypes is just something society has made up. But also, we must not forget about men from poorer backgrounds. Somehow we have to make sure women get their voices heard but that these men are also taken into account and are not left behind. I think that is what GENDER equality is about.”
All of the above are #Melscopyrights hehe. Through interviews, one focus group session and participant observation, I, in a structured and formal setting, or just over some tea; asked students and staff members what they thought of the school. The organisation that established the school (my focus) JOHA Trust, and the involvement of foreign actors in this particular educational organisation. Most of them were very happy and liked the school. They had suggestions on things that could be done in order to continue JOHA Trust’s objectives of supporting girl’s education. Some that worked at the school felt like the school was “losing its touch”; as the percentage of students that are funded by JOHA Trust scholarships to study at the school has decreased, for multiple reasons.
The quotes are little extracts from 20-40mins long individual interviews. As I mentioned above, I had ONE focus group session which is a type of group interview where a facilitator (me) introduces a topic and allows the participants to freely discuss it. I chose girls that are all on scholarship as it relates to the JOHA Trust and their objectives. At first, the 5 girls that were selected for the discussion, were a bit shy in answering the questions I had for them related to the topic of gender (in) equalities in Tanzania and their own personal experiences if they had any. But, after about 5mins they loosened up and we had a nice 30mins discussion. At times they were so eager to answer they almost interrupted each other… It was my first time conducting such a session but I think it went quite well and the students were glad to share their stories.
Participant observation is a type of research technique in which one becomes part of the daily lives of the subjects of the study. In my case, this was the whole point of staying at the school for one entire week. I became a part of their daily life. This is how the girl that asked me to come speak to her class could access me. I was there, present, either by sitting with random students and talking about ordinary stuff. Or by making the conscious decision of attending their lessons and see how a normal school week looks like, to the students of the Barbro school.
Today I am pulling an all-nighter because I have a assignment to hand in a few days from now. And of course, I want to make sure I finish it of on time. Just one last thing, on Friday I am finally (!!!) meeting up with the programme officer at the TGNP- Tanzania Gender Networking Programme (my 2nd organisation of focus). I am going to get some juicy information about the organisation haha. And I have been told there is a library at their offices with similar studies as mine. I am so excited to get some Tanzanian literature in my paper too 😀 So yeah that’s about it. I’ll update on Sunday probably or Monday on how this week went.
Kwa heri! (good bye in Kiswahili)
Hejsan allihopa!! Så i onsdags kväll landade jag Liberia och första veckan här har varit lite seg men jag har kommit tillrätta i alla fall. Det här är inte första gången jag huvudstaden Monrovia. Jag var här förra året på praktik och det har varit roligt att vara tillbaka 🙂 Däremot, i världen inom NGO’s så roteras personal väldigt snabbt så det är väldigt få kvar här som jag träffade förra året vilket är tråkigt men jag har träffat några väldigt trevliga människor, bland annat praktikanten på den Svenska Ambassaden. Hon har varit helt underbar och hjälpt mig att komma tillrätta här och vi gick till min favorit restaurang här i staden i går och hade det trevligt. Hon bjöd också med mig på en liten utflykt i fredags, till Hotel Ducor som är en gång i tiden var det finaste hotellet i Väst Afrika men inbördeskriget förstörde det och nu är det bara ett skelett (publicerar några bilder från detta ställe 🙂 ). Idag besökte vi poolen för att svalka av oss i denna värmen men självklart lyckades min vita svenska hud att bränna sig ganska lätt.
Gällande uppsatsen har jag för det mesta spenderat tid med att läsa och formulera en Literature Review eftersom vi har en deadline på tisdag men planen är att nästa vecka ska jag ta mig till dem nationella arkiven för att se ifall jag kan komma åt mötesprotokoll och andra dokument från ECOWAS summits. Min handledare här i Liberia har varit på semester så imorgon ska jag mötas upp med henne och diskutera hur jag ska gå vidare med uppsatsen. Jag har hamnat lite efter schemat känns det som då jag vart tvungen att byta ämne för några veckor sedan då både jag och min handledare i Sverige kände att det uppkom för stora problem med det fokuset och det började halka in på ett annat ämnesområde men förhoppningsvis kommer detta nya ämne att fungera bättre och saker och ting kommer att komma igång snart.
Det var väl allt från mig för denna gången men återkommer nästa vecka!
Alrighty, Let’s see how this goes :p Hi everyone! I’m really sleepy right now so I hope I don’t forget to mention all of the cool things I’ve done this week hehe.
As I mentioned in the last post, this week was all about being at the boarding school; observing, interviewing and conducting a focus group session. My stay there was beyond lovely. First of all, just scroll down to my previous post, I took a few pictures of the school and its environment. It’s so beautiful! The trees are green and the flowers all very pinkish. I loved it. There were monkeys on campus. LIVE MONKEYS. Kind of freaked me out a little especially during the night hours when I could hear them outside my window. I think that’s the only issue I had, otherwise I can’t complain. I got my own room in a certain part of the school and there was also a space for drinking tea outside of the room and a table where I could sit and study so I was very comfortable. Generally, the students, teachers and other staff at the school were all sooo warm and welcoming. I felt like I came to a place I’ve always known. It was kind of sad leaving the place after almost an entire week 🙁
Unfortunately I don’t have any pics of the students, and that’s cus I want to avoid issues with parents and such. A cool thing though, I’m attending the form 6 graduation 25th of March, and parents will be there. So, if I’m allowed I’ll take some pics of the students if I find them because I’ve been told the place will be packed! Which is wow. Cus’ the school area if im not wrong is 50 acres, which is a loot of land! :O
I’ll share more detailed about the interviews, observation and focus group session tomorrow, I have some interesting thoughts that were shared with me; and disussions I would like to share here 🙂 .
Let me update y’all a liittle bit more about the rest of the week. So I spent 5 days at the school. Everyday was really good. The students were very interested in my project. One evening a young girl (the classes I didn’t go to) grabbed me and asked ” I don’t get it. So you don’t want to ask us about gender issues????!” my response “of course I do. It’s just that I chose to go to certain classes because you are way to many students in this school”. The girl “hmmm… OK, this is what we’ll do. After 1 hour, we willl be done studying can you then come to that classrom *POINTS* and ask my classmates and I about what we think of gender inequality in Tanzania”. Obviously I couldn’t say no. After one hour, as promised, I went to their classroom and had an unplanned focus session sort of with a bunch of younger students. We spoke of inequalities in Tanzania, in Africa, what it means and what it doesn’t mean. And how they’ve experienced it in their own lives. After a while more students came and soon I was surrounded by almost 30 students and I shared with them my thoughts on different issues and they told me their opinions. As I said, I’ll share some of those thoughts tomorrow more detailed…
The last day at the school ended with having some BBQ pork and fried bananas (local dish) with some of the teachers from the school. There discussions of my paper continued. Many, particularly the ones I never got a chance to speak to during the week had a bunch questions and the good thing is.. due to *TADAAAM* Dar es salaam traffic, we had a lot of time to discuss all those topics. The place we were eating at wasn’t so far from the road and we could see the traffic jam from where we were sitting.
Wow. This is getting veeery long. But, I hope you get a sense of how my days are here, or have been. One last thing. This weekend I did something ‘fun’ as I said I would. I went to visit some relatives and ate reaally nice mangos (sidenote haha). Then a friend and I went on an unplanned visit to another city (not so far from Dar) and spent all afternoon there. We walked around, discovering the place, a total of almost 2 miles. Not so sure how I feel about that. Jokes. It was a nice loooong never ending walk in the heat haha.
That’s my week basically, leave a comment if you’ve been here Nella N Roza 😉 this post’s for u haha (my sisters)
Nu känner vi äntligen att vi börjar komma in i vardagsrytmen här nere. Veckan har varit en blandning av spännande observationer och utflykter. Vi har fått en mer regelbunden kontakt med vissa klasser och eleverna är nyfikna och pratar gärna med oss. Det händer att någon elev kikar in i klassrummet där vi för tillfället befinner oss och vinkar. Eller så är det någon som glatt ropar efter oss från andra sidan skolgården. I onsdags var det en tjej som stegade fram till mig och sa ”Nikkiiii! Give me a hug girl!” Utöver kontakten med eleverna så har våra observationer väckt många spännande frågor och vi har börjat hitta några ingångar till när vi ska sortera allt material och börja skriva. I nästa vecka kommer vi att skriva lite mer om detta och förklara lite bättre vad det faktiskt är vi gör här.
Då vårt boende här i Grahamstown var fullbokat onsdag-fredag denna veckan så passade vi på att ta en roadtrip till Bloemfontein för att hälsa på vänner till mig. Bussresan dit tog 7,5 timmar och var hemsk! Vägen var gropig och hela bussen skakade och hoppade så att vi blev alldeles åksjuka. Som tur var så försvann illamåendet och ångesten efter en stunds åkande. Sätena var slitna och flera saknade bälte. Och toaletten… ja, hur den såg ut ska ni slippa att få läsa om men jag kan säga så mycket som att Nicole tog en dusch när vi väl kom fram till vårt Guest House trots att hon inte lyckades få något varmvatten. Vid det laget var vi båda så trötta att vi fann situationen otroligt komisk vilket ledde till att vi hysteriskt skrattade åt stackars Nicole som huttrade i det kalla vattnet.
Dagarna i Bloemfontein var underbara. Vi blev så väl omhändertagna och behövde varken planera vad vi skulle göra eller hur vi skulle ta oss runt. Det blev tre turistiga dagar som bestod av god mat (i stora lass!), besök på Anglo-Boer War Museum, två besök på Oliewenhuis Art Museum, frisörbesök, karaoke och braai (barbeque). Bussresan hem var bättre än på ditvägen och trots de sköna dagarna i Bloem så är vi glada över att vara ”hemma” i Grahamstown igen. Nu har vi återigen packat upp alla våra grejor samt lagat världens godaste kikärtscurry med jordnötssmör.
Imorgon, ny vecka nya tag! Vi kommer nu göra intervjuer och på allvar att börja bearbeta vårt insamlade material. Hej svejs!
Vi ska bli lärare i svenska så därför räknas det inte när vi missar skyltar på engelska…
Ett av många ställen som vi käkade mumsig mat på.
Här har ni oss tillsammans med våra värdar som tog väl hand om oss i Bloemfontein <3
Hej från Kapstaden och en vecka in i vår fältstudie! Vi började vår studie redan dagen efter att vi landade med att träffa vår handledare som är professor på University of Cape town, vi fick vårt kontor tilldelat samt skaffade ett studentkort så vi får tillgång till UCT’s lokaler och får åka deras transferbuss mellan olika universitet. Därefter semestrade vi på fredagen och under helgen innan vi satte igång med observationerna, första delen av vår studie, i måndags. Här kommer först några bilder från när vi besteg Table top mountain, en hajk på 3,5 h i gassande sol och 28 graders värme. Pjuh!
I måndags satte vi gång med vår observationsdel i studien. Observationen går ut på att vi åker runt med MyCiTi-bussarna (det transportsystem som vi ska undersöka) för att få en överblick över hur systemet fungerar. Vi gör anteckningar rörande upplevelsen med turen och försöker skapa variation i vilka bussar vi tar samt under vilka tider. 
Elin på plats på en lugn och tom MyCiTi-buss med anteckningsblocket i knät.
Jakob i kön till en MyCiTi-buss ut till Mitchells plain.
Under våra bussresor har vi fått se en stor del av Kapstaden, dess vackra miljöer men också stadens baksidor med segregation och kåkstäder.
Vi kommer försöka uppdatera på fredagar, med fler bilder och tankar om vår pågående studie. Vi hörs nästa vecka!
Ha det bra! /Elin & Jakob
Hej! Vi har varit dåliga på att komma igång med att blogga, men från och med nu ska vi uppdatera mer regelbundet. Vi har nu varit 9 dagar i Sydafrika och det är 8 dagar sedan vi anlände till Grahamstown där vi kommer att göra huvuddelen av våra fältstudier för examensarbetet. När vi kom fram med buss från Port Elizabeth förra lördagen blev vi upphämtade av vår handledare Kjetil Torp. Han arbetar för en NGO, Village Scribe Association, som arbetar med att förbättra computer literacy för både lärare och elever på mindre priviligierade skolor via en speciellt anpassad plattform som heter Awarenet. Kjetil bjöd direkt in oss på en liten grillfest (braai) hos honom, där vi mötte flera personer som jobbade på samma, men även andra NGO’s i staden. Det var väldigt trevligt! Det talades engelska, xhosa, tyska, serbiska, svenska och norska i en härlig och ibland förvirrande mix 😊. Som en skön avslutning på kvällen satt världens största spindel på Nikkis säng när vi kom hem till rummet (ok, inte världens största men stor nog…) så det tog en dryg timme innan vi hade ”löst” det problemet (genom att helt enkelt till slut fösa ut sängen genom dörren och sprätta iväg spindeln i en buske!!!). Behöver jag säga att vi går igenom rummet noga var kväll sedan dess?! Vi har nu fått reda på att spindlarna kallas ”flatties” och varken är farliga eller aggressiva, men vi bad ändå vår granne om hjälp häromkvällen när vi fick besök igen…
Redan i måndags hade Kjetil bokat in ett möte med rektorn på skolan där vi ska genomföra våra observationer. Khutliso Daniels Secondary School heter den och eleverna här går i klass 8-12. Skolan ligger i ett township, en rest från apartheidtiden då det var här den svarta befolkningen fick bo. Det är fortfarande en homogen befolkning i området och skolan gör vad den kan med små resurser. Vi blev väldigt väl emottagna av rektorn och två av lärarna i engelska. Vi fick beskriva vad vi tänkt oss att göra och lyssnade på deras respons och kommentarer. Vi bestämde med dem att vi skulle börja våra observationer redan på torsdagen samma vecka. Kjetil hade tidigare förklarat att saker här inte alltid följer planen och vi kände att det var lika bra att sätta igång.
Våra första två dagar av observationer var väldigt intressanta. Skolmiljön skiljer sig väldigt mycket från den vi har i Sverige. Tyvärr har vi inte hunnit ta några bilder än då vi ville försäkra oss om att det var ok med rektorn. Vi fick grönt ljus för det i fredags så bilder kommer 😃. Över lag har vi blivit väldigt väl bemötta och alla är nyfikna och intresserade av vad vi gör.
Det samma kan man säga om alla vi mött i staden. Människor här är generellt hjärtliga och öppna för kommunikation med okända. Grahamstown har inte mer än ca 70 000 invånare och många av dem är unga då Rhodes University finns i staden. Dagarna innan vi påbörjade observationerna och den här helgen har vi utforskat staden och dess omgivningar. En dag då det var 38 grader passade vi på att strosa i den botaniska trädgården. I fredags hade de en filmvisning utomhus på en idrottsplats nära oss, och igår var det en sk pop-up-marknad ett par kvarter bort. Idag hade vi bokat transport till en liten by vid kusten som vi hade hört har fina stränder. Och Kenton-on-Sea levererade strand! Dagen började lite molnigt men det klarnade upp efter lunch och vi njöt av sandstrand (Nicole) och bad (Nikki).
Det var allt för nu, återkommer senare i veckan!
Här är en bild från Amani Guest House som vi bodde på i Port Elizabeth (PE) vår första natt.
Medan vi väntade på bussen från PE till Grahamstown så passade vi på att upptäcka stan lite. Vi fick sällskap av en kille från Schweiz som också bodde på Amani. Här är The voting line sculpture på Donkin Reserve i Port Elizabeth. Den representerar alla de människor som delar samma land och som tillsammans röstade i Sydafrikas första demokratiska val 1994.
I promised pictures and here are a few. One day it was 35 C and I honestly don’t know how I made it through that day. It was a little too warm and of course, I decided to go for a long walk just that day haha only to realise “yeaaaah maybe NOT the best decision”. But let me not complain, it is actually really nice to not be freezing all day all night :p.
Tomorrow I’ve been here for a week already which is kind of fast and still slow. Everything goes much slower here in Tanzania compared to Sweden. It can be both a good and bad thing. For example, on Thursday I spent all day trying to reach one of the organisations that I am supposed to interview and they never answered. Not only that I actually wasn’t able to reach them from Sweden either. But worry not. I have good news. A lady that works there answered my call on Friday and I should be able to go see them in 2 weeks. Somehow, it is also nice that people take things lightly here. It feels like people are not so stressed about life here as in Sweden….
Just today I was chatting with a guy about certain things that can make life stressful, and he told me “yeah you see life can be quite difficult sometimes but there isn’t much one can do about it. If you sit around and wait for something to change in order for you to start living, it’ll never happen. You might as well just enjoy life and take things as they come”. I couldn’t have said it better. I have already met people here quite randomly and had intresting discussions about all sorts of topics.
That is one thing I love about Tanzania. People are very open and nice here. These few days while I have been doing a loot of reading and getting a deeper knowledge about my thesis topic, I have realised how much it helps that I actually do speak swahili and am familiar with the cultural context of this city. It is easy to get around and I do not have troubles finding my way, more or less. This city is way too big for me to know it properly inside out. It is kind of funny how at least on the outside I look just like everyone else and can go pretty much unnoticed on the streets. One person even asked me “are you sure you aren’t from here? You look and speak like us!?” But once we get into deeper discussions it is very obvious that I have a different mindset than some of the people I have met.
Ok, last thing about my thesis stuff. My supervisor in Sweden has approved my research questions yeey, and I have sent in one exam yippi. Tomorrow I am meeting my contact person here in Tanzania. She is the headmistresss of the Barbro Johansson School. I’m going to conduct a small scale ethnograpic study at the school for one week and see how things work there. I will also have one focus group session with some girls at the school where we will discuss the topic ‘gender (in)equality’ and what experiences they have had of it, if any. And then I also plan to interview the headmisstress and her assistant. I hope one week is enough, because I understand that they have their own schedules at the school. Otherwise I will have to go again the following week. So, next week I will be in a different region 😀
I am really glad because it has only been a week but I have gotten so much done already. I’ve actually read most of the things that I had to read and been able to get hold of both my organisations, finally. The Barbro Johansson School is funded by JOHA Trust, which is one of the organisations I am interested of learning more of. And the headmistress, my contact person, sits on the JOHA Trust board, just to clarify why I’ll be going to that specific school.
One last note, besides from all the studies, don’t think that’s all I’m doing. Well, it kind of is. But I decided since I have a good flow for now, I’ll try to study Mon-Fri and on weekends meet up with friends and some distant relatives. I thought this is a good idea because I get to have study breaks. Change environment and do something fun. This weekend I visited a few friends and went to different parts of the city
😀
This is getting to long. Take care and see you next week!
