Dona Iris 2.0

Oioioi!!

Då vart det bara 2,5 dagar (haha asså denna nedräkning!) kvar här i Goiania. Och vad ska man säga egentligen, humörssvängningarna blir allt större ju närmre avresedatumet vi kommer och känslorna växlar konstant mellan PANIK att vi ska lämna alla härliga lärare och studenter vi fått lära känna här, den fantastiska värmen, solen, och allt annat som gör Brasilien så himla BRA! Men därefter kommer 2 sekunder senare känslan av att det ska bli så himla skönt att komma hem och pussa och krama om alla man saknat hemma igen, få äta fil (<3) till frukost och inte behöva löka sönder varje gång man går ut! Oooch sen går det tillbaka till panikkänslan igen hahah!! Inte lätt det där med att va emotionellt stabil när man ska lämna sitt 2.0 hem här i Goiania!!

Men nog om det – innan vi åkte iväg till Firminopolis fick jag (Cilla) chansen att ta igen mitt missade besök på Dona Iris mödrakliniken efter min skickliga stukning av foten där i början av Brasilien resan!! Yeeeyy, en massa beebisar!!! Och OM jag fick se bebisar!
Morgonen började med att Rejane kom och hämtade upp mig, min handledare Christina samt läraren Lisalott som precis kommit till Goiania för att delta på en konferans på tandvårdshögskolan! Precis som på CERFIS fick vi än en gång mötas upp av pressen från en lokal tidning som intervjuade och tog mängder med uppställda bilder på oss! Det här kändisskapet började bli en vana hahah!!
– Handledare Christina och klinikansvarig som höll i turvisningen! –
Därefter blev vi runtvisade inne på Dona Iris där vi fick se oräkneligt många bebisar och gravida kvinnor!
– Inne i ett av rummen! –
 – Rejane och Christina! –
 – Ute i korridoren –
Sandy stannade hemma från det här besöket då hon redan har fått vara med på rundturen, och jag hade inte tänkt berätta mycket mer än såhär i och med att Sandy redan berättat rätt utförligt om besöket i ett tidigare inlägg! 🙂 Men summa summarum så var det ett otroligt mysigt besök som var en enda bebis-lyckobubbla!! Visst smälte hjärtat en del när man fick se alla små!! 🙂
Nu har vi dessutom nått slutet på alla praktiska aktiviteter här i Brasilien där vi inte kommer att få göra fler besök på ex käkkirurgi, sjukhusbesök eller följa med mobila team ut till familjer.! Istället utgörs dagarna nu istället av att fokusera på projektet, äta god mat och hänga med studenterna på kvällarna! 🙂 Ganska mysig vardag faktiskt och så himla skönt att inte vara HELTslut efter hela dagen späckade med äventyr och besök!! Så istället har det varit mycket skrivande, intervjuande av studenter m.m!!
 – Våra brasilianska handledare Nadia och Rejane som sitter och tittar på vårt projekt! –
– Här sitter vi och ser över kladdar till vårt arbete! Här i brasilien har jag och Sandy suttit tillsammans med 3-4 lärare som alla diskuterar högt och korrigerar formuleringar, utformat syftet med projeketet m.m! Så ovant jämför med i Sverige där vi bara har suttit med en handledare! – 
Och inte att glömma – en gång när vi satt och brain-stormade över projektet visade sig att det va Rejanes födelsedag!! Så den obligatoriska fikastunden utgjordes av tårta, kaffe och födelsedagssånger på portugisiska! 🙂
– Gustavo och Sandy! – 
– Promotingen för vår presentation –
Jag och Sandy fick den stora äran att hålla i en presentation på en kongress på tandvårdshögskolan där deltagare från 3 universiteter hade samlats. Under presentationer fick vi hålla ett 30 min långt föredrag och berätta lite om våra erfarenheter och upplevelser som utbytesstudenter! Och presentationen gick faktiskt BRAtackar som frågar!! Allt gick förvånadsvärt smooth och presentationen vi höll på engelska översattes efterhand av PhD studenten Lidia! Vi har tyvärr ingen bild på oss när vi presenterade men tog iaf en på vår handledare Christina som var uppe och höll ett föredrag!
– Lidia som agerade tolk till Christina! – 
Men nu ska vi strax möta upp några studenter och dra och äta brasiliansk glass!!

Tchao!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *