Det börjar lossna!

Tredje gången gillt!

Aseema organisation hörde aldrig av sig tillbaka, samtidigt som en tredje organisation välkomnade mig. Har under veckan alltså befunnit mig i ett limbo mellan en organisation som inte hjälper mig överhuvudtaget, en organisation som inte ger mig tillstånd och en organisation som tackat ja, men som jag inte har haft någon inblick i. Idag lossnade det dock. Den tredje organsationen Saturday Art Class, hade en utställning idag som var helt fantastisk. Jag hann med tre ingående intervjuer med volontärerna och fick inblick i hela årets arbete. Organisationen är välstrukturerad, genomtänkt och de var oerhört hjälpsamma. Även denna organisation jobbar med konst för marginaliserade barn i Mumbai för att hjälpa dem bearbeta deras erfarenheter och för att ge dem utrymme att “vara barn”, och få stöd för emotionella och mentala behov.

Så under denna period av väntan har jag försökt att läsa så mycket teori som möjligt. Har grävt ner mig i John Dewey och försökt förstå och sammanfatta hans teorier med hjälp av människor som skrivit om honom. Jag har även fokuserat på metoddelen för at få stöd hur jag ska lägga upp själva metodarbetet och tankar inför kommande metoddiskussion. Har även skrivit intervjufrågor och försökt förbereda mig.

Så även om arbetet stagnerade har jag varit väldigt glad och optimistisk, känt på mig att det kommer att lösa sig. Samtidigt har det såklart varit lite stressigt och jag har inte riktigt tagit mig tid till att göra roliga saker. Nu när saker och ting börjar lossna känns det som att jag kan slappna av igen och att jag har en riktning! Firade idag med att köpa en indisk pannkaka och lite bindis att ha på pannan. Imorgon ska jag tillbaka till min första organisation för att prata ut, försöka hitta samförstånd.

I övrigt är Mumbai djävulusiskt varmt, jag smälter! Fantastiskt : D

MMmm, allt för nu! Hej sålänge : )

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *