Nu är vi framme

Hej bloggen!

Äntligen internet. Vår ankomst gick ganska bra, men innehöll några små överraskningar. Vi hade fått instruktioner från vår handledare här nere, Jagath, exakt om hur vi skulle gå till väga när vi kom till flygplatsen. Han hade skrivit upp taxibolag, kostnader och tidsåtgång. I hopp om att det hela var så enkelt, lämnade vi fram adresslappen till taxichauffören och hoppade in där bak.

Vi färdas med taxi i tre mil, viket tar minst två timmar. När vi äntligen når vår destination uppstår oklarheter kring vårt boende. Adressen som står angiven har ingen bokning i våra namn. Taxichauffören är mycket vänlig och kör vidare till ett annat ställe som tydligen heter samma sak.

Vi anländer till ett buddistiskt tempel, där vi måste ta av oss barfota och möts av skyltar som ”Welcome to find your inner peace.” Munken som arbetar i receptionen ringer massa samtal och springer ärenden, medan vi tänker att ”här kan vi ju inte bo!” Till sist kommer en tuk-tuk (som här heter three wheeler och inget annat har vi fått lära oss), som tar oss tillbaka till det ursprungliga stället. Nu har de helt plötsligt hittat vår bokning och tar hand om oss mycket väl.

Vi blir serverade lunch – starkt men gott – och mitt under lunchen kommer handledare Jagath inspringandes. Vi skulle tydligen ha ringt honom när vi kom fram, så de har letat och oroat sig för oss. Vi har inte sovit på 30 timmar, men lyckas ändå boka in vårt första möte på universitetet samma eftermiddag. En powernap och dusch senare är vi på väg med vår privata tuk-tuk-chaufför till campus.

Vi har möte med fem lärare på Faculty of Architecture, inklusive Jagath, och spånar frågeställningar med mer. De är väldigt angelägna om att ta hand om oss, de fixar med SIM-kort och kartor. En av lärarna, Chetika, ska ta hand om oss nästkommande dag och ta oss till shoppingcentrat och stranden. De är verkligen världens vänligaste land vi har kommit till.

Nu har vi sovit igen våra missade timmar och ska snart få skjuts av chaffisen igen. Under dagen ska vi som sagt på utflykt med Chetika. Imorgon ska vi få guidad tur genom våra projekt-områden i Colombo. Inget är som väntat, men ändå väldigt bra.

Ett svar på ”Nu är vi framme”

  1. Jag känner igen det där med att det kan vara svårt med att hitta till ställen trots att man har lappar och allt. Man får helt enkelt vara beredd på att det aldrig blir som man tänkt sig, men att det nästan alltid löser sig på något sätt till slut. Ni får helt enkelt hitta er “inre frid” så fort som möjligt. Jag var i Sri Lanka förra året. Det är verkligen ett jättefint land, så är lite avundsjuk måste jag säga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *