Train traveling, interviews and transcribeboredom

Time is flying by! It is easy to forget to update! A lot has been going on.. I had my birthday and went out of town for some celebrations. I have managed to complete five interviews all of a sudden. I am also getting more and more comfortable going on the local trains even if the train as such is not a one of comfort. If you are unlucky with the timing in the mornings and evenings when all of Mumbai also want to go on the trains.. yeah.. well, then you do your best to even manage to get onboard. Put your bag in the front, tackle the door from the side, try to get hold of the doorhandle and squeez your way up. And don’t be afraid to use them elbows your mother gave you cos you need them. At least I am a little taller compared to the majority which is an advantage. This week however I didn’t even make it further in the train than just to stand by the door. And here in India the door does not close.. Exciting to say the least… I wanted to take a picture but then it would have been for the price of losing my phone. Anyways, I try to avoid peakhours as much as possible. It is just not worth the bruises and the sweating and the stares I get from looking like the lost tourist that I am. However, I feel pretty proud about managing this good haha!

 

Pictures from my trip to Gorai, outside of Mumbai, for my birthday

 

So as I said.. I have now conducted five interviews and have five left to go. It has been a little difficult to get hold of students and still trying to get the remaining interviews confirmed. I have transcribed two of them and it takes sooo much time. 50 min becomes 11 pages of text and about 4-5 hours of work.  The other three interviews have been in hindi where I have had the help of an interpreter. So waiting for her to give me a more detailed translation for the interviews before I can transcribe them aswell. But part from this tedious transcribing all this is fun. To meet people and learn new things. I am so thankfull to be able to do all this!

Until next time!

Take care,

Petronella

Vecka fem i Kapstaden

Hej!

Under veckan som gått har det verkligen flutit på bra med insamlingen av data för uppsatsen. Vi har haft två gruppintervjuer och en intervju med en planerare på stadshuset, besöket på stadshuset var en upplevelse i sig! Intervjuerna gick bra och en del ny information kom fram. Vi har fått bepröva vår flexibilitet då de båda gruppintervjuerna med olika anledningar fick byta dag och tid, men allt löste sig till slut.  Vi har nu samlat den empiriska data vi behöver, dock har vi generellt en ung ålder på deltagarna i våra fokusgrupper så vi ska försöka samla en grupp till med personer i högre åldrar. Skrivandet i sig har också flutit på bra och uppsatsen börjar sakta men säkert bli längre och längre.

I fredags transkriberade vi hela dagen och när en transkriberar behöver en pauser. Vi gick till District 6 museet för att lära oss mer om den stora tomma ytan mitt i centrala Kapstaden. Under 60 & 70 talen tvingades de boende flytta från platsen och deras hus revs, regeringen tillkännagav att området hädanefter var till för vita. Dock byggdes det aldrig några nya hus utan än idag står platsen tom och de som tidigare var bosatta i området bor idag i största delen någonstans i Cape flats – 40 km utanför centrum. Hela historien är väldigt hemsk och känns ännu hemskare eftersom det är så väldigt kort tid sedan..

Därutöver har vi bland annat varit på Sydafrikas äldsta vingård och haft vinprovning, hajkat Lions head och Single hill, hittat en supermysig indiefilmsbiograf, varit på konstutställning och sett himla massa fina miljöer såklart. Här kommer en rad med bilder i en salig blandning!

Ha en bra vecka så hörs vi nästa fredag /Elin & Jakob

Vinrankor i raka rader
Fikapaus på vårt nyfunna biograf
Table mountain från Lions head
Utsikten från Lions head, här syns området Camps bay
En bild för frihet, inne på stadshuset
På stadshuset fanns det visningar av de fem visionerna över hur Kapstaden ska vara – som vi också kollar närmre på i studien
När vi hamnade på konstutställning och fick gratis vin! Mycket härligt
Kapstaden kvällstid, vy från Lions head
Table mountain och hur molnen slickar över kanten
Jakob på toppen av Lions head
Vi med vänner på vingården Beau med vy över odlingarna
Vinprovning! Det här vinet fick 6/10 i snitt av oss!

Transkriberar för fulla muggar

Mycket ha hänt sedan sista inlägget. Jag har mött lite internationella studenter som jag umgås len del med. Jag har träffat några kinesiska tjejer som jag lunchar lite då och då med och som har visat mig runt här i Chengong (området där jag bor) och i Kunming. Jag har börjat vänja mig vid maten, kylan på natten och framför allt toaletterna. Så allt går åt rätt riktning. I Lördags var jag inne på sightseeing i Kunming, jag va vid Green lake, en tempel och en park samt vandrade omkring bland alla smågator där det finns diverse marknadsstånd. De säljer allt ifrån smycken till tea till stackars djur. Så det är en blandad upplevelse när man strosar omkring där.

I fredags var jag på en skola inne i centrala Kunming där jag gjorde 4 observationer och 4 intervjuer. Det var mycket intressant! Just nu transkriberar jag intervjuer för fulla muggar och sammanställer observationer.

Till helgen har jag anmält mig till en gratis kinesisk kurs med några av de internationella studenterna. Jag hoppas att jag kan lära mig lite kinesiska så det underlättar när jag ska beställa mat, ta taxi eller handla något för det är extremt få kineser som talar engelska.

Vädret här är fint nu, det är sol om dagarna mellan 18-25 grader. Dock är det mycket kallare inomhus så det är lite svårt att veta vad man ska ha på sig om dagarna.

Jag ska försöka och ladda upp lite bilder också både från campusområdet men också från min trip till Kunming. Jag håller tummarna för att internetet kalarar det.

Ha det få länge! =)

Livet i Myanmar

Livet i Myanmar är så lätt, men samtidigt så svårt. Jag har fått uppleva så många fina möten med generösa individer, ändå känns det hopplöst ibland med detta projekt. Då folk kommer flera timmar för sent till möten eller helt enkelt inte förstår vad en är ute efter är det lätt att vilja ge upp..

Jag har varit här i två veckor och två dagar och än så länge har jag inte gjort fler än 9 intervjuer. Det är verkligen supersvårt att få folk att vilja tala om konflikten och sina upplevelser och ännu svårare att försöka vara effektiv i ett land där tid är underordnat livet. Medan jag jobbar på att hitta fler informanter passar jag på att försöka nätverka med så många kunniga inom området som möjligt.. Det känns ganska ovant, då jag sällan gör detta i Sverige, men det verkar ge utdelning. Jag kommer nästa vecka att intervjua minst två personer från den coola generation -88 rörelsen, som kämpade för demokrati och rättvisa i den dåvarande totalitära militärstaten Burma under general Ne Win.

Det ser ut som att jag kommer att åka till Rakhine state, då det i nuläget är säkert att åka till i alla fall ett fåtal platser. Cyklonen, Mahasen, spåddes drabba alla IDP’s (internally displaced persons) som lever i tältläger i Rakhine, men drog istället mer nordväst. Dessa människor (både buddhister och muslimer) har ingenting och kommer med all säkerhet att lida av bl.a. svåra sjukdomsspridningar under regnperioden, men klarade sig relativt bra denna gång. Det har varit regnigt och oerhört blåsigt här i några dagar, men i övrigt märktes inget i Yangon.

De två Australiensarna jag bor med är båda bortresta, så nu har jag hela lägenheten för mig själv, vilket jag hoppas ska resultera i det magiska ögonblicket när jag påbörjar det evighetslånga transkriberandet…men vi får se, det kanske får vänta tills imorgon…