Etikett: argentina

De här två veckorna har jag träffat grymma sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler i Neuquén och Cipolletti. Det har varit spännande samtal där de har berättat om sina erfarenheter av att möte kvinnor som vill göra abort. De har fått kämpa mot sjukhusdirektörer och läkare som inte anser att en kvinna som har blivit våldtagen har rätt till abort, trots att till och med den restriktiva lagstiftningen ger henne den rätten. De har pratat om samarbetet mellan sjuksköterskor, psykologer, socionomer och läkare och hur de tillsammans bildar nätverk som arbetar för kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Hur de tillsammans arbetar i team för att göra hela processen kring aborten så skonsam som möjligt för kvinnan. De har också berättat om komplikationer efter abort med persiljerötter och virknålar som har lett till infektioner och blodförgiftning och kvinnor som har dött i deras vård. De har kämpat och upplevt mycket när de har följt kvinnorna genom aborten. De fortsätter att vidareutbilda sig och lära av varandra dela sina erfarenheter, inte på statens initiativ utan för att de ser att det finns ett behov och känner att det är deras uppgift att ge stöd och vård.

När kvinnor söker hjälp så handlar det sällan bara om aborten utan många befinner sig också för övrigt i svåra situationer. Flera har blivit utsatta för våld och våldtäkt i nära relationer och många kommer ensamma eftersom de inte har kunnat dela händelsen med någon. Det är därför sjuksköterskorna på vårdcentralerna är så viktiga enligt dem själva, det är därför det är så viktigt att de tar kvinnornas berättelser på allvar och finns där och ger stöd och hjälper dem vidare till rätt läkare och gynekologer som kan göra ultraljud och skriva ut recept. Alla sjuksköterskor arbetar självklart inte så men jag har fått träffa några som ser och erkänner behovet av en värdig abortvård och som arbetar för att sprida kunskap och utbilda kollegor. En stor del av deras arbete handlar om preventivmedelsrådgivning och de har workshops både på vårdcentralerna och ute i skolorna. De arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa och för alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Så inspirerande att få intervjua dem och lära av deras arbete.

Jag har också varit med La Revuelta, det feministiska kollektivet, när de har abortrådgivning, och fått se hur de arbetar för att hjälpa kvinnorna till så säkra aborter som möjligt. Många kvinnor har blivit hänvisade till La Revuelta av sina läkare eller gynekologer, de ger hellre numret till ett feministiskt kollektiv än att själva hjälpa kvinnorna till en säker abort. En sjuksköterska sa att det handlar om rädsla att förlora den egna legitimationen, att de säkert skulle handla annorlunda om de inte själva riskerade straff.

Sedan i tisdags är jag hos vänner iSan Martin de los Andes, på gränsen till Chile. Det är en helt fantastiskt plats med vackra berg, skogar och sjöar. Nu är allt täckt i ett tjockt lager av aska. Efter vulkanutbrottet i Chile i onsdags så befann vi oss plötsligt mitt i askmolnet, det var mörkt som natten ute till klockan 11:30. Vi har varit inne hela dagarna på grund av askan som täcker staden och har bara gått ut för att handla mat. Invånarna är ute och försöker städa undan så mycket som det går, men om vinden vänder kommer snart ett nytt moln. Självklart går det inte att jämföra med skräcken som de som lever nära vulkanen upplever men ändå otäckt med giftig luft och förorenat vatten i kranarna.Vi har munskydd och går bara ut för att handla mat, det blir mycket tid inne med transkribering av intervjuer osv. Men vi mår okej och snart kan jag resa tillbaka till Neuquén!