Vi landade i Dar es Salaam kl.06.00 på måndagen. Som vi hade avtalat blev vi upphämtade och vi körde runt 7 timmar i staden och tittade på olika ställen samtidigt som vi fixade det vi behövde. Kl.13 satte vi oss på den 6 timmar långa bussturen som skulle ta oss till Tanga där vi nu befinner oss. Vår kontaktperson hämtade oss vid busstationen och körde oss till ett B&B där vi inhämtade välbehövlig sömn efter det långa resdygnet.
Dagen därpå åkte vi till stället vi nu bor på för att ytterligare vila upp oss och vänja oss vid allting men framför allt värmen!
På vägen dit var vi med om vårt första afrikanska regn.
Det följande tre dagarna spenderade vi på olika dispensary, distriktsjukhus och ute i en by för att påbörja intervjuerna. Allt har gått så bra, bättre än vi någonsin hoppats på. På distriktsjukhuset i Pangani var det ett möte mellan alla sjuksköterskor i regionen som sysslar med outreach/mobila kliniker och vi lyckades få 4 intervjuer. Vi gick även runt och tittade på sjukhuset där lukten var en blandning mellan stall och pissoar. Vi avslutade dagen med att åka till ett hotell vid stranden för att äta lunch.
Barnmorskemottagningen i Pangani.
Dagen efter åkte vi till en dispensary i Mafuriko där vi skulle utgå ifrån när vi skulle åka med ut i byn. Det börjar med att de saknas transport så sjuksköterskan kan inte komma iväg. Eftersom det denna gång bara skulle vara han som skulle ut och vi hade en plats i bilen fick han lägga sitt material i bagaget och hoppa in jämte oss. Nu skulle de väntande byborna slippa bli besvikna för att ingen kunde ta sig ut. I byn Mleni körde vi upp vid ett litet hus som visade sig vara bykontoret och det var därifrån han skulle jobba idag. Än en gång stod vi och väntade och förstod inte vad som var på gång tills vi fick reda på att sjuksköterskan hade glömt vågen på borta på dispensaryn. Medan vi väntade fick vi en intervju med sjuksköterskan och en stund senare anlände vågen med bud på en motorcykel och nu var det dags att börja. Kvinnorna med sina barn strömmade till kontoret och ett efter ett barn vägdes, fick vaccin och kvinnorna fick family planning. Rummet hade tre träbänkar och en kateder som ibland fungerade som undersökningsbord, inga skynken eller sekretess.
Bykontoret i Mleni.
Vi hade med oss ballonger och blåste upp två stycken men barnen var blyga så vi la dom på golvet istället. Plötsligt var alla intresserade och stod på en lång kö framför oss för att få sig en ballong. Inte helt lätt att blåsa ballongen på löpande band i den värmen!
Ballonger gjorde susen!
På vägen tillbaka sprang en ammande kvinna ut i gatan och viftade med armarna. När vi kom fram såg vi en man som låg helt utslagen i diket. Han var dålig och de skulle gå till sjukhuset men det är långa vägar och varmt så han klarade inte längre. Vi gav vårt vatten till honom och hela familjen trängde sig in i bagageutrymmet för att få transport till sjukhuset.
På fredagen åkte vi till Pongwe Hospital för att få tre intervjuer till. Det var ont om plats att sitta så vi satt i ena änden av ett stort rum. Rummet var idag till för mammor med HIV och deras nyfödda barn för att de skulle få medicin. Dessa underbart söta barn!
Nu har vi i alla fall åtta intervjuer gjorda och transkriberingen är i stort sett klar. Idag ska vi prata med vår handledare och sen stannar vi nog här ett par veckor till och försöker skriva så mycket vi kan på uppsatsen. Vi bor helt fantastiskt, ca 4 km utanför Tanga på ett boende som främst riktar sig till norska studenter. Det finns allt vi behöver och mat tre gånger om dagen. Det enda som fattas är AC och en tätare dörr så inte kackerlackor och ödlor kommer in. Men vi har det riktigt bra.
.
Rummet där vi bor.
Na aina upande!
// Sarah och Emelie