Intervjuer!!! Och besök hemifrån

Äntligen hände det. Efter en vecka i mer eller mindre ångest, där jag hade en jobbig tid eftersom mina tilltänkta intervjuobjekt inte svarade, så vände det. Jag hade skrivit mail, skrivit påminnelser, ringt och försökt få tag på någon utan resultat. Efter över en veckas väntan blev jag trött på det och helt enkelt gick bort till kommunhuset. Vid receptionen frågade jag efter kommunchefen och fick besked om att gå upp till andra våningen. En ny reception, där uppenbarligen alla visste vem jag var… Men efter en viss diskussion fick jag audiens hos förste sekreteraren till kommunchefen. Och det blev ett riktigt bra möte! Jag fick massor av information och också fått bokat ett nytt möte med chefen för avdelningen för markplanering och bygglov. Det mötet blev av i eftermiddags och även det få klassas som en succé. Plus att jag fick honom till att hjälpa mig med att boka kommande möten med hans personal. När man väl får tag på människorna är de så väldigt hjälpsamma.

Jag måste också nämna mina kontaktpersoner här som har varit ett stort stöd under tiden. Jag har verkligen haft möjlighet till att diskutera både mitt uppsatsämne och mina funderingar med dem och de har gett mig väldigt värdefulla tips både vad gäller vem som jag skulle intervjua men också inför intervjuerna. Ett stort tack till dem!

Och så har jag fått besök av min sambo! Även om vi bara har en begränsad tid tillsammans här, har han väntat tålmodigt på mig medan jag försökte finna vägarna igenom administrationens villospår. Men som belöning fick han en guidad tur i Port Louis och vi tog också tillfället i akt att besöka UNESCO Heritage Site som kallas för Aapravasi Ghat i staden. Det är en minnesplats för de arbetare som togs hit från Indien och många andra länder för att under slavliknande förhållande arbeta på sockerplantagen. Dessa arbetare är förfäder till huvuddelen av öns invånare idag. En mycket intressant och lärorik erfarenhet och väl värt ett besök: https://whc.unesco.org/en/list/1227

Förutom den kulturella upplevelsen tillsammans är det såklart underbart att få direktkontakt med sitt vardagsliv där hemma. Jag har “bara” varit här i drygt två veckor, men det känns som så mycket längre! Alla upplevelser gör att tiden får en annan dimension när man är borta så här. Väldigt givande perspektiv som är värd att ta med sig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *