Hej Bloggen!
Nu har vi lämnat Calcutta och storstadslivet bakom oss, men kom på att vi glömt berätta om vårt arbete på IIMC. Ups! Bättre sent än aldrig, varsågoda:
På kliniken finns tre stationer för volontärer: 1. Observera läkarmottagningen, 2. Blodtryckstationen, 3. Såromläggning- och injektionsstationen. Vi jobbade på de två sistnämnda. Vid blodtrycksstationen tog vi blodtryck på rullande band. På knagglig Bengali tog vi oss fram med de få ord vi memorerat: kom betyder lågt, bechi betyder högt, tegatche betyder okej och doktor catche yao betyder gå till doktorn tack. Som tur är kan patienterna rutinerna där, och förvånansvärt fungerar det utan större problem. Såromläggning- och injektionsstationen är ett stort rum som ständigt är fullt av patienter. Vi gav injektioner med vitamin B-komplex, diklofenak, neurobion och tetanus toxin eller rengjorde hudinfektioner och smörjde med gentamicin-, clotrimazole- eller anti-inflammatorisk kräm. Här är språkbarriären mycket mer tydlig, tack och lov jobbade vi tillsammans med de indiska sjuksköterskorna som hjälpte oss att tolka läkarens oläsliga ordinationer och att kommunicera med patienterna. Vilka hjältar!
IIMC har flera ”outdoor kliniker” där verksamheten är uppbyggd på samma sätt. Vanligtvis tog vi oss med metro och rickshaw till den centrala kliniken, eller så gick vi upp i gryningen för att spendera några timmar i jeep på en bumpy road till någon av de mer avlägsna klinikerna.
IIMC har många fler inriktningar, om du vill veta mer om de andra inriktningarna kan du läsa mer här: http://iimcmissioncal.org
Under vår sista vecka i Calcutta introducerade vi rutinerna för de nya december-volontärerna. Och hade hejdå-middagar med volontärerna från november som allt eftersom gav sig ut på nya äventyr. Tråkigt att skiljas från dem, men nya äventyr väntar!
Förra veckan tackade vi för oss, och påbörjade vi vår resa söderut från Calcutta till Varkala i den välmående delstaten Kerala. På grund av översvämningar i Chennai var vi tvungna att åka via Mumbai (se kartan nedan). Efter att spenderat 63 timmar längs den indiska tågrälsen anlände vi möra och smutsiga till slutdestinationen, och stegade raka vägen in paradiset. Vi har två minuter till stranden och vill kanske stanna här för alltid. Dock så kallar plikten, och vi varvar semesterliv med analys av vårt intervjumaterial.
Igår var vi bjudna på födelsedagskalas hos en indisk kille vi lärt känna här. De hade plockat upp trevligt folk lite här och var, och bjöd på supergod mat som serverades på taket under en stjärnklar himmel, och ett hejdundrande dansgolv så klart. Mycket kul kväll! I övrigt har Varkala bjudit på strandliv, sena kvällar, tempelturer, fantastisk god mat och så mycket mer!
Mer om äventyret i Varkala kommer snart, på återseende!
Vi skriver snart mer, palak paneer!
Vad kul det är att läsa om allt ni har för er i Indien! Det verkar verkligen som att ni har fullt upp. Hoppas allt går bra med uppsatsen. Om tre veckor ses vi igen! Kram från Filippinerna