Kompis det går bra nu

Ett litet livfstecken kommer här. Vi har förflyttat oss från Manila till den mindre staden St Rosa, Laguna för att samla ihop våra intervjuer. Vi hade med oss vår fina kontaktperson Nimfa som presenterade oss för hennes gamla kollegor på sjukhuset och vi fick en tour genom alla avdelningar från neonatal till tuberkulosövervak. Sjukhuset är kommunalt, stort och har det knapert med utrustning. Att diskutera sjukvårdssystemet här i Filippinerna är ett blogginlägg för sig. Kan sammanfatta det med att rikast får bäst vård. Har sagt hejhejhej till tusen sjuksköterskor och alla har varit väldigt intresserade och hjälpsamma. Vi har nu utfört 6 stycken intervjuer och det har verkligen gått över förväntan. I princip alla behärskar en bra engelska och det är oftare att det är vi som stakar och snubblar på orden.  Materialet börjar att nå sin mättnad och vi känner oss supernöjda. Jag (Cilla) fick även uppleva en annan sida av sjukhuset när jag fick en allergisk reaktion, fick en injektion och fick dela akutrum med 4 patienter bra mycket sjukare än jag ( som inte var i närheten av att få en anafylaktisk chock). Blev däckad av medicinen, vaknade upp ett par timmar senare och mådde bra igen. Kände mig pinsam som tog upp sängplats när folk var riktigt dåliga utanför så jag traskade iväg i zombiemode och mötte upp stackars Annika som var lämnad åt sitt öde att hantera intervjuerna själv. Hon skötte sig som väntat exemplariskt och nu kan vi snart åka tillbaka till vårt älskade Manila där vi känner oss hemma. Hoppas alla andra har det lika bra där ute i världen! Toodles!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *