En blogg om informationskompetens
Ja, det är frågan som vi undersökt i ett projekt tillsammans med AKL. Vi har intervjuat lärare, studenter och bibliotekarier för att se hur de olika grupperna möts i en utbildning på vetenskaplig grund. Något svar på frågan har vi inte direkt, men vi har skrivit en rapport som vi tror kan användas som diskussionsunderlag, eller bara läsas av de som vill höra mer om hur lärare, studenter och bibliotekarier resonerar kring ämnet.
Rapporten finns här: http://dspace.mah.se/handle/2043/17011
I år har vi på biblioteket fått pedagogiska utvecklingsmedel för att undersöka hur vi kan låta studenter bli ”medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information” som vi kallat vårt projekt. Projektet går ut på att undersöka metoder för att bättre kunna ta till vara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. När det gäller metoder är vi nyfikna på hur man kan arbeta med användardriven utveckling och tänker oss att vi kan hitta exempel från t ex stadsplanering, designprocesser eller brukarinvolveringsprojekt från andra bibliotek (t ex har Malmö stadsbibliotek arbetat med detta: http://dromblogg.wordpress.com/).
Nu håller vi precis på att sätta igång projektet, och ser framemot ett spännande år med det, och extrakul är det att ha studenter med i själva projektgruppen!
Mer info om projektet och själva projektansökan finns på projektsidan.
Idag har biblioteken inom Lärosäten Syd (ett samarbete mellan Malmö högskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, Högskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola) haft Teachmeet. Teachmeet är ett informellt sätt att träffas och presentera saker och idéer kring undervisning. På vårt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det två minuter för frågor. Själva ordningen lottade vi fram.
Här följer korta sammanfattningar av de presentationerna som gjordes:
Sandra Elebro från Malmö berättade om en struktur för handledning i informationssökning som hon arbetat sig fram till, och som hon också kommunicerar till studenten vid handledningstillfället. Poängen med att ha en struktur är den ger stöd i handledningen, både för bibliotekarien men kanske framförallt för studenten. Det kan kännas tryggare för studenten att veta vad som kommer att hända under handledningssessionen.
Jenny Magnusson och Helen Rasmussen, också från Malmö högskola, pratade också om en film de gjort för lärarutbildningen om vetenskapliga texter. Film är något som passar bra in i lärarutbildningens struktur, där de redan använder filmer i undervisningen, speciellt inför examensarbetet. Jenny och Helen ville hålla det enkelt och gjorde filmen med hjälp av iphone, ett iphonestativ och postitlappar. Filmen har sedan använts i undervisning, där kurslärare sett den tillsammans med studenterna och använt den som underlag för diskussion kring källkritik. Filmen finns här: http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Soka/Vetenskapliga-texter/
Jag (Hanna Wilhelmsson) berättade om en uppgift i grundlärarutbildningen, i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kursens lärandemål handlar om att studenterna ska kunna formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka, sammanställa och förhålla sig kritiskt till relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv. Detta examineras genom en inlämningsuppgift där studenterna ska formulera en fråga utifrån barnkonventionen, söka information kring denna och sedan också beskriva sin informationssökningsprocess. Det innebär att studenterna måste reflektera över sin informationssökning och vad de gör.
Lena Landgren från Lunds universitet talade om ett KB-finansierat (tror jag) projekt om metoder för utvärdering av undervisning i informationskompetens. Syftet med projektet är att skapa en verktygslåda för att utvärdera undervisning i informationskompetens, och är ett samarbete med Göteborgs universitet och Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. I projektet har man sammanställt flera olika metoder och tittat närmare på vad de utvärderar (känslor (t ex upplevelser), kognition etc), och man har också testat några metoder. Exempel på några metoder som projektet tittat på: informell utvärdering, cats, kunskapstester, attitydundersökning.
Helen Rasmussen från Malmö berättade också om spanarverkstad. Det är en slags strukturerad metod för att diskutera t ex en text eller ett fenomen i grupper om 5-8 personer. Spanarverkstad har använts som en metod i specialpedagogutbildningen för att stärka det vetenskapliga tänkandet hos studenterna. Nu återkommer spanarverkstaden tre gånger under utbildningen, och det finns en progression i valet av texter (från början inga krav, tredje gången måste studenterna välja en vetenskaplig artikel att spana på). Och så här tyckte några studenter:”stimulerad att söka vidare”, ”artikeln nådde bara ytan”, ”formen gynnar lyhördhet”. Under själva spanarverkstaden medverkar en observatör som är en lärare eller bibliotekarie. Helen och vår kollega Jessica Zaar har skrivit ett inlägg på AKL:s blogg om hur de arbetat med spanarverkstad: Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman
Jenny Magnusson från Malmö berättade även om en annan uppgift på lärarutbildningen, också i den utbildningsvetenskapliga kärnan, men tidigare i utbildningen än uppgiften jag berättade om. Syftet med uppgiften är att studenterna ska få en uppfattning om vad en vetenskaplig artikel är. De har fått titta på olika artiklar från facktidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter, svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och har i grupper diskuterat utifrån vissa frågor: Vem skriver, vad är det för typ av tidskrift etc, och sedan fått resonera kring varför något är vetenskapligt och inte, vad är det som gör att det blir vetenskapligt. Diskussionen har följts upp i helklass. Genom uppgiften fick studenterna möjlighet att ställa alla de frågor som de ställer när de är själva, men nu till varandra och fick hjälp att resonera av bibliotekarierna.
Katarina Evengård från SLU presenterade ett sätt att arbeta med flipped classroom och quiz som hon och en av hennes kollegor prövat med studenter som ska skriva kandidatuppsats. Inför bibliotekets undervisning tittade studenterna på två filmer och svarade också på frågor som var tänkta som en hjälp för studenterna att reflektera över innehållet filmern. Detta gjordes med hjälp av ett Google driveformulär där filmerna bäddats in. Utöver frågorna på filmen, fick studenterna också skriva om det var något särskilt de ville ha hjälp med när de träffade bibliotekarierna. Läraren la in filmen på kurssidan, sju av elva studenter hade svarat på frågorna. Några hade svarat fel på frågorna, vilket gav bibliotekarierna en hint om vad de behövde prata mer om på föreläsningen. Det blev ett bra sätt att kunna anpassa undervisningen till studenternas behov.
Camilla Söderquist från SLU berättade om projektet ”Rätt saker i rätt tid”. Projektet handlar om att tänka igenom hur biblioteksundervisningen ska komma in rätt i utbildningarna och att man inte bara slentrianmässigt bokar in undervisning. I projektet hade man funderat över hur bibliotekarierna kan komma in som ett komplement, inte ersättning för lärare, och gärna i dialog med dem och hur det skulle vara resurseffektivt. Ett annat ledord för projektet var dialog, och det hade man med alla programstudierektorer. Planera och fortbilda var andra ledord. Själva fortbildningen av lärare hade de inte riktigt kommit till än. Camilla menade att det här arbetet är något vi ständigt måste jobba med, at det är ett repetitivt arbete något vi måste göra igen och igen. Hon visade också en tidslinje för ett program som inte bara innehöll vilka kurser studenterna läser utan där bibliotekarierna också ritat in studenternas process och känslor (t ex stressade över formalia) vid olika tillfällen i utbildningen för att kunna se när det kan passa att komma in.
Till sist presenterade Charlotte Håkansson från SLU ett projekt om internationalisering. Där är biblioteket med i ett större projekt i samarbete med universitetet i Makerere i Uganda. Bibliotekets del handlar om Information retrieval and scientific communication – global and local perspectives, och innebär bl a att ta fram en gemensam doktorandkurs i informationssökning och en workshop om open access. Kursen kommer att gå på campus i Makerere och ha deltagare från SLU, Makerere och några fler afrikanska universitet.
Och sen var en inspirerande teachmeeteftermiddag slut (eftersom stormen Sven gjorde att vi fick ställa in det inplanerade pubbesöket).
I förra veckan träffade träffade några kollegor och jag deltagare på AKL-kursen Perspektiv på forskningsbaserat lärande och berättade om vårt projekt Vad är utbildning på vetenskaplig grund. Temat för kurstillfället var studenternas perspektiv på utbildning på vetenskaplig grund, så vi presenterade fem problemområden som vi sett utifrån de intervjuer vi gjort i projektet. De är, lite snabbt:
Kursdeltagarna fick sen i uppgift att gruppvis välja ett område de tyckte var intressant eller extra problematiskt och diskutera hur de pedagogiskt ville lösa det. Och det här kom de fram till:
Var precis på en workshop om ”Flipped Classroom” som Centrum för Akademinskt Lärarskap (CAKL) arrangerade. En inspirerande workshop där vi gemensamt fick fundera på och diskutera pedagogiska vinster, utmaningar och om implementering av Flipped Classroom är möjlig i vår egen verksamhet. I sann ”Flipped Classroom anda” hade vi inför workshopen fått möjlighet att förbereda oss genom att ta del av material (texter, filmer, radioprogram) som behandlade Flipped classroom.
Just nu känner jag mig väldigt inspirerad att testa och ser stora möjligheter med att ”flippa”. Istället för att jag som undervisande bibliotekarie tar upp värdefull tid till att gå igenom hur och var studenterna kan söka efter vetensskapliga texter samt hur de kan tänka när det gäller att värdera oika typer av texter kan jag lägga ut material som behandlar detta (film, text etc). När vi sedan träffas i grupp (jag, studenterna och kanske även läraren) så har (om allt går enligt plan) studenterna haft möjlighet att ta del av materialet och relaterat det till sin uppgift (t. ex söka vetenskaplig litteratur till ett paper) och tiden kan på olika sätt ägnas till de frågor, tankar och till de problem som de stött på när de tagit del av materialet och påbörjat sin informationssökning. Lärandet kan på så vis förhoppningsvis fördjupas bland annat genom diskussion, reflektion, erfarenhet och konkretisering. En annan fördel är att studenterna kan ta del av materialet i sin egen takt samt gå tillbaka till det vid behov. Jag inser dock att en stor utmaning är att motivera studenterna att förbereda sig inför tillfället genom att ta del av materialet…
Förhoppningsvis får jag möjlighet att testa detta tillsammans med lärare, studenter och bibliotekariekollegor och återkommer när jag har egen erfarenhet att dela med mig av 🙂
Länk till info mm om workshopen : http://akl.mah.se/flipped-classroom-workshop/introduktion-till-flipped-classroom/
Dåliga sökord och oklar frågeställning är två saker som kan ställa till det när man söker litteratur. Ett sätt att arbeta med sin frågeställning och sina sökord kan vara att göra en tankekarta (mindmap). Ibland när vi undervisar i informationssökning stoppar vi in ett moment där studenterna får börja skissa på en tankekarta över sin frågeställning, och börja fundera på vilka sökord de behöver. I tankekartan ska de försöka fånga in begrepp, relationer, överordnade och underordnade begrepp, och sedan översätta till ord som går att använda för att söka i databaser (dvs leta bland ämnesord, i tesaurus eller MeSH när det är möjligt). Studenterna får möjlighet att reflektera över sina ämnen och begrepp för att få överblick innan de börjar söka.
I vår forskarutbildningskurs i informationssökning ingår det i examinationsuppgiften att doktoranderna ska göra en tankekarta över sitt forskningsämne, men vi har även använt det när vi är inne i examensarbeteskurser, t ex i kriminologi.
Ett (ganska tråkigt) exempel på hur man kan använda en tankekarta finns i den här filmen vi gjort till lärarutbildningens examensarbeteskurs, men en tankekarta kan se mycket roligare ut. Här finns inspiration: http://www.mindmapinspiration.com/top-10/
I ett tidigare inlägg beskrev Carina om hur mycket bättre en undervisning kan bli om läraren på kursen, med sin ämneskunskap, är med på tillfället. Och visst är det så att undervisningen får en annan tyngd när vi har planerat tillsammans med lärarna. Om lärarna tycker informationssökning är en viktig del kommer troligtvis studenterna också tycka att det är viktigt. Att planera tillsammans kan ju innebära en mejlkorrespondens eller att man träffas, eller varför inte Lync nu när det introduceras på hela högskolan? Jag föredrar att träffas, ett möte ansikte mot ansikte genererar ofta ett fortsatt samarbete.
Att förstå och känna igen olika genrer tycker vi är en viktig del av informationskompetens. Därför blir vi extra glada över att träffa studenter som har en uppgift där de får träna på
att skriva i olika genrer. Ane Kierkegaard, universitetslektor i freds- och konfliktvetenskap på GPS, har en sådan uppgift i sin kurs där studenterna ska analysera en konflikt i världen och sedan beskriva denna i olika texter: en NGO-rapport med en executive summary, en debattartikel som ska kunna publiceras i t ex DN, en radioessä (för t ex Obs i P1), ett PM till utrikesministern samt en nyhetsartikel om konflikten. Kursen avslutas med en slutkonferens, eller ett påhittat ”styrelsemöte”, där studenterna (på låtsas) får besluta om att dela ut pengar till en insats och måste då göra en rangordning utifrån de executive summaries de skrivit om konflikten.
Ane, vad tycker du är bra med uppgiften?
Syftet med den här arbetsuppgiften är att studenterna ska få en första erfarenhet av att skriva journalistiskt. Många hamnar som journalister i någon form eller i civila organisationer i samhället eller ställen där det är bra att ha en förmåga att uttrycka sig på ett sådant sätt. De får en första möjlighet att testa på att nå ut till en bredare publik, inte bara till dem som läser debattartiklar utan även de som lyssnar på radio.
Vad ska man tänka på om man vill ha en liknande uppgift i sin kurs?
Det man absolut ska tänka på är att, innan studenterna ska skriva, gå igenom och dissekera olika typer av texter: vad skiljer nyhetsartiklar från debattartiklar? Det är viktigt att studenterna ska kunna lokalisera var argumentationen ligger, vad spelar skribenten på. Vi gör en textgranskning med studenterna och ser t ex vilka uttryck man använder mycket.
Det som är specifikt här är att de också ska skriva en rapport. Det är viktigt att inte släppa studenterna helt lösa. Nu har de fått i uppgift att söka fram rapporter från olika organisationer och se hur de är skrivna, men jag tror att nästa gång så får de välja bland några olika färdiga mallar, så att de inte behöver koncentrera sig så mycket på hur det ska se ut. Poängen är att se att det ser väldigt olika ut. Det finns inte en mall.
Vad har studenterna lärt sig?
Det jag ser i arbetena är att de lär sig läsa medietexter. De fattar skillnaden och de får en förmåga att särskilja texter, förstå att det här når olika målgrupper.
Den största återkommande frågan, som glädjer mig som akademiker, är ”hur gör jag med referenser?”. De har fattat hur viktigt det är, redan på tredje terminen. De blir oroliga när jag säger att de inte behöver referenser. Studenterna har fått en medvetenhet kring detta som jag inte upplevt i andra sammanhang.
Vad är besvärligt med uppgiften?
Vi utvecklar den hela tiden. Tidigare skrev studenterna texterna kring olika fall, nu ska studenterna skriva alla texter om samma fall. Det har varit bra. Men egentligen finns det inte något besvärligt, för mig är det väldigt roligt. Jag får läsa varierande texter. Det är mycket texter, men uppiggande. Några studenter tycker att det är mycket texter och onödigt att skriva medietexter och säger ”herregud jag vill inte bli journalist”, men en del tycker det är jättebra.
Spanarverkstad är en metod för granskning och analys av litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur som vi på Bibliotek och IT har använt i fortbildningssyfte under flera år. Arbetsformen är utvecklad på BIT med inspiration från bland annat Karolinska institutets ”journal club”. http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2009/01/tidskriftsklubben1.pdf
Kan spanarverkstad som arbetsform även vara ett sätt för studenter att komma i kontakt med, konsumera och diskutera vetenskapliga artiklar?
När jag och min kollega Helen Rasmussen föreslog spanarverkstad, som en del av en vetenskaplig strimma, för ett lärarlag på SOL nappade de på idén. Under höstterminen 2012 introducerades därför spanarverkstad i termin 1 på de specialpedagogiska programmen. Studenterna sökte basgruppsvis upp och valde ut en relevant artikel att spana på, det fanns inga krav på varken vetenskaplighet eller omfång och valet av artiklar varierade. Tanken med detta var att studenterna själva skulle få reflektera över sitt val av artikel under spaningen. Under denna första spanarverkstad satt en lärare eller bibliotekarie med basgruppen som observatör, för att kunna svara på frågor om metoden och se hur gruppen fungerade.
Under tillfället och i utvärderingarna visade det sig att spanarverkstaden uppskattades mycket av studenterna och att de såg möjligheter med arbetsformen i olika sammanhang. Observatörerna mötte väl förberedda studenter som hade valt relevanta texter och som diskuterade och reflekterade kring innehåll, aktualitet, vetenskaplighet och sammanhang.
Vad skiljer då en spanarverkstad från ett ”vanligt” litteraturseminarium? En skillnad är att det är en mer systematiserad seminarieform där alla i gruppen vet exakt vad som ska hända och detta skapar en trygghet. Det är en demokratisk diskussionsform där strukturen gör att alla kommer till tals vid minst tre tillfällen. Det är en form för fördjupad läsning och kritisk granskning som fungerar även i heterogena grupper.
Vill du veta mer? Vill du testa med din studentgrupp? Välkommen att kontakta oss!
Hur hittar man egentligen barn- och ungdomslitteratur på tema? I december träffade jag och min kollega Hanna ett gäng blivande lärare för att prata om just det här. Studenterna hade en examinationsuppgift där de skulle planera ett större tematiskt arbete och i det arbetet skulle de bland annat välja ut och motivera litteratur (skönlitteratur, facklitteratur, medietexter etc).
Men hur hittar man litteratur om döden som passar en årskurs fyra? Det finns givetvis flera olika vägar att gå. Visst är det så att man känner till en hel del barn- och ungdomslitteratur och kanske kan man få ett tips från en vän, en kursare eller kanske en lärare. Men det finns fler vägar och verktyg att gå vilket vi tipsade studenterna om. Bland annat så finns det bibliografier (böcker som tipsar om böcker) från BTJ, boktipssidor på webben, bloggar etc. Men man kan också söka med hjälp av ämnesord i bibliotekskatalogen. Vi tipsade också om hur man kan hålla sig uppdaterad på vilken barn- och ungdomslitteratur som ges ut genom bland annat Barnbokskatalogen och att man genom Svenska barnboksinstitutets bokprovning kan få information om olika trender i utgivningen under året.
Men när man pratar om böcker så vill man ju också visa, speciellt alla fina och intressanta bilderböcker som ges ut. Därför plockade vi även ihop och pratade om några böcker på olika teman, några favoriter och några med intressant och speciellt innehåll.
Min fundering är om inte fler av lärarstudenterna på Malmö högskola skulle kunna ha användning för och bli inspirerade av ett sådant här tillfälle? Är det något som passar i din kurs så hör gärna av dig så planerar vi in ett tillfälle tillsammans!
Läs gärna mer om våra tips: http://www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Tema/Tips-om-barn–och-ungdomslitteratur/