Vad tänker IVA-studenter om bibliotekets doktorandstöd och digital närvaro?

Att få hjälp att lyfta blicken genom att se hur någon utanför tänker är så bra! Och när studenterna på Det Informationsvidenskabelige Akademi, IVA, på Københavns Universitet i förra veckan pitchade sina idéer utifrån vårt case så var det dessutom superkul och fantastiskt intressant!

Det är ett lyckat exempel på samverkan mellan profession och akademi. Vi behövde hjälp med att fortsätta utveckla vårt stöd till Malmö högskolas pdh-studenter genom format som är mer oberoende av tid och plats och ökad digital närvaro. Och studenterna på IVA skulle bl a få bekanta sig med högskolebibliotek, forskningsmetoder och att jobba i projekt.

Att studenterna presenterade genom att sälja in sina idéer, pitcha, innan de är helt klara med projekten gav dem en chans att kolla av om de var på rätt spår, och samtidigt få feedback för den sista delen av arbetet. Dessutom blev det bra driv i presentationern – snabbt och intresseväckande!

Intressant var också att se hur studenterna tagit sig an utmaningen och caset – vilka delar de funnit intressanta och brutit ut (Communities och practice, Forskningsprocessen, Gameification och Informationsstukturer) och vilka undersökningsmetoder de valt. En stor bonus var också att få lyssna på pitcharna från studenter som jobbat med ett annat biblioteks case, det intressanta Samfundsvidenskabelige Fakultetsbibliotek med sitt Digital Social Science Lab, där studenterna utforskar lärandemiljön på olika sätt.

 

Vi hann också med att kolla in de nya lokaler på Amager som IVA flyttat till, fördelade på tre våningar med ett bibliotek i mitten som kopplade ihop boksamlingen, lounger och studieplatser med rum för undervisning och forskning, utan några hårda gränser däremellan. Här är några bilder från den miljön.

    

Engaging students with research data management – the modular approach

En intressant workshop som jag deltog i på LILAC 2017 var Claire Sewell´s:
Engaging students with research data management – the modular approach

Claire Sewell, University of Cambridge berättade på ett inspirerande sätt hur hon jobbat med att lära doktorander och masterstudenter hantera sin forskningsdata. Hennes koncept känns vinnande och hållbart då hon mixar att använda förberedda (moduler) som lätt kan plockas upp och användas, samtidigt som hon är väldigt noga med att målgruppsanpassa varje enskilt tillfälle. Några tips från Claire är att använda relevanta exempel (fråga vad deltagarna är intresserade av) samt att ta reda på vad som är nödvändigast för dem att veta just nu (dvs. berätta inte allt du kan om forskningsdata på en gång).

  • Talk to your audience about their needs
  • Make the workshop meaningful
  • Attainable level of learning
  • Make learning a group activity
  • Allow your audience to be an active participant in shaping the workshop

Självklart hade hon under sin workshop planerat in lärande gruppaktiviteter och vi fick själva i små grupper bygga ihop en workshop i data research management.

Från Claire’s workshop tar jag med mig hur man på ett strukturerat och sätt kan förbereda sig (genom färdiga moduler) för att sedan målgruppsanpassa och vara spontan/flexibel vid själva tillfället. Det känns både roligt, tidseffektivt och pedagogiskt tydligt. Att skapa modulerna kräver inledningsvis ett merarbete, men det utmanar oss som undervisare att vara tydliga med vad vi lär ut och dessutom dela upp innehållet i lagom stora delar ”moduler”. Det är också bra att varva moduler av olika karaktär (teori, praktisk övning, osv.) Under workshopen kommer vi också in på vikten av att återanvända material (som andra gjort) i sin undervisning för att spara tid. Det finns mycket bra material där ute och vi behöver inte göra om allting själva. Jag tänker att många av dessa tips är saker som kan appliceras på undervisning allmänt (det behöver alltså inte vara just hantering av forskningsdata som ska läras ut).
Till sist tar jag även med mig några praktiska ”hands on” tips att visa doktorander; exempelvis hur man sparar/arkiverar sin data på ett systematiskt sätt – det kan du också göra eftersom Claire generöst delar med sig av dessa i sin presentation!

LILAC 2017 – doktorandstöd och reflektion

Även jag hade glädjen att delta vid årets LILAC konferens, 10 -12 april.
Att vara med på LILAC var mycket roligt och inspirerande. Trots geografiskt avstånd är det i mångt och mycket samma frågor, utmaningar och dilemman vi står inför på de olika universitets- och högskolebiblioteken. Det var tre intensiva dagar vid det nybyggda Swansea City Bay Campus, där jag gick på intressanta föredrag, workshops och själv presenterade ett paper. Jag träffade förstås också många trevliga och intressanta bibliotekarier!
Framtidens informationskompetens diskuterades och min kollega Jessica Zaar har bloggat om keynote speaker Alan Carbery´s presentation och inlägg i debatten; Real world critical information literacy!?

Tydliga teman för årets konferens var bl.a.: doktorandstöd, reflektion, forskningsdata och forskning. Våra två bidrag från Malmö om doktorandstöd och reflektion låg således i tiden. Här skriver jag kort om dessa.

PhD student support at the Library : from generic courses to contextual learning. (Kristina Ericson)

Jag presenterade hur vi på Malmö högskolas bibliotek i projektform, jobbat med att utveckla vårt stöd till doktorander och varför vi ansåg att en förändring behövdes. Läs mer om projektet.
Respons som jag fick under min presentation var att många vara nyfikna/intresserade hur vi arbetat med förändring inspirerade av aktionsforskning. Ytterligare feedback från andra lärosäten är att doktorander föredrar valbarhet och vill ha den flexibilitet som onlinekurser (material) ger. Men de är också i behov av individuell hjälp, samt uppskattar att träffas live tillsammans med andra doktorander (doktorandgemenskap). Det känns som att vi är inne på rätt spår här i Malmö, när vi tagit fasta på kontextuellt lärande. Men jag anser att vi bör går vidare med och utveckla delar av vårt utbud så att det är tillgängligt online. Inspiration kan särskilt hämtas från lärosäten som profilerar sig på distansutbildning.
Presentation och abstrakt:  http://dspace.mah.se/handle/2043/22488

 

Posterpresentation: Improving information literacy instruction through reflection (Jessica Zaar, Jenny Magnusson, Åsa Tosting)

På Malmö högskolas bibliotek har vi under ett par års tid jobbat med modellen ”Reflective teaching”, se gärna tidigare blogginlägg där du även hittar det frågeformulär vi använder: Reflekterande undervisning. På LILAC hade vi en posterpresentation om arbetat med att utveckla vår undervisning i informationskompetens, genom självreflektion. Tankar från konferensen som jag tar med mig är att vi kommit ganska långt här i Malmö.  Jag deltog exempelvis på en workshop om reflektion och där pratade de flesta enbart om studenternas reflektion och arbetet med att få in och utvärdera denna.  Även om några hade erfarenhet av självreflektion, så uppfattade jag inte som att någon gjort det på samma strukturerade sätt som oss. Brist på tid när det gäller att reflektera över sin undervisning var något som lyftes och därför var många intresserade av vår ”modell” som ju är väldigt tidseffektiv med hjälp av formuläret. Coachande samtal var också något som väckte märkbart intresse. Även posterns design fick också mycket beröm 🙂
Poster och abstrakt: http://dspace.mah.se/handle/2043/22489

 


Presentationer/abstrakt från konferensen kan läsas här: http://www.lilacconference.com/lilac-archive/lilac-2017-1

Jag kommer att blogga om några fler intressanta presentationer från LILAC. 
Läs gärna: Engaging students with research data management – the modular approach

Till sist kan jag varmt rekommendera att åka till konferensen! 
Nästa år blir det i Liverpool 🙂 

Real world critical information literacy!?

Den 10 – 12 april var jag på konferensen LILAC (Library Information Literacy Annual Conference) i Wales. Det var fullspäckade dagar med intressanta keynotes, givande presentationer och roliga workshops. Jag fick mycket tänkvärt och en hel del användbara tips med mig hem. I veckan delade jag med mig av mina erfarenheter i Team Undervisning och nu vill jag börja med att lyfta det tema och den föreläsning som väckte min nyfikenhet allra mest.

Alan Carbery (Associate Library Director, Champlain College, Vermont) var den keynote speaker som jag tyckte var mest inspirerande och väckte flest nya tankar kring vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL). Hans presentation Authentic information literacy in a post-truth era finns att se i form av en inspelning från konferensen eller som en slideshow och båda ligger i LILAC arkivet från 2017. Om ni inte orkar se hela filmen så ta åtminstone en titt på hans slideshow som är ett exemplariskt sätt att använda bilder kombinerat med korta kärnfulla texter för att lyfta en presentation.

 Alan Carbery pratar om våra möjligheter att som bibliotekarier göra en verklig skillnad på lång sikt och kunna bidra till studenternas livslånga lärande ”Real World critical information literacy”. Han lyfter att vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL) är för bibliotekscentrerat och för akademiskt centrerat och att vi på olika sätt dessutom  förenklar verkligheten. Att undervisa IL handlar enligt Alan inte bara om biblioteket, att söka i databaser och att hitta information, utan även om att lära studenterna att ifrågasätta, att öppna upp för olika människors syn på verkligheten och att uppmuntra studenternas nyfikenhet. IL är inte bara något som behövs för att lyckas ta en examen utan något som behövs i det kommande arbetslivet och framförallt i det verkliga livet och världen vi lever i. Undervisningen i IL måste vara genuin, meningsfull (inte bara i uppsatsskrivandet) och autentisk.

Hur kan vi då hjälpa studenterna att lyckas i arbetslivet och ute i ”verkligheten” och att långsiktigt bli källkritiska, medvetna demokratiska medborgare som tar sitt samhällsansvar? Hur går vi från ett bibliotekscentrerat synsätt till ett informationscentrerat synsätt?

Givetvis handlar detta mycket om hur vår organisation ser ut och hur vi har möjlighet att bli en integrerad del av undervisningen på vårt lärosäte. Alan Carbery säger själv att han är ”the luckiest librarian ever” och med detta syftar han på att han och hans kollegor träffar alla studenter vid minst sju olika undervisningstillfällen under deras grundutbildning. Så är ju givetvis inte fallet för de flesta högskolebibliotekarier och det handlar därför om att tänka efter vad det är vi tycker är det viktigaste för studenterna att få med sig från oss. Vi kanske inte kan göra en skillnad för alla studenter, men vi har möjlighet att bestämma VAD vi vill fokusera på och vi har möjlighet att INSPIRERA lärare och studenter att själva vilja lära mer och gå utanför sin egen ”bekvämlighetsbubbla”.

Här är några exempel på saker att ta upp med som vi skulle kunna bygga in vid de tillfällen vi möter studenterna.

  • Filterbubblan ”A web of one”. Går det att komma ur denna bubbla? Visa TED-talk om detta och diskutera vad detta innebär.
  • Hur styrs dina Google sökningar? Göra övningar med studenterna där de får ta bort cookies och sen söka på olika ämnen (demokrati, nazism, katter etc.) och därefter på ett och samma ämne. Hur ser deras träffar ut? Låta dem söka från olika devices och jämföra.
  • Hur göra ”bra” Google sökningar? Begränsa till site, frassökningar, se hur man kan se statistik etc.
  • Hur söka i Google Scholar mer effektivt?  Ge fördjupad sökkunskap och göra olika slags övningar.
  • Hjälpa studenterna att få syn på privilegier, fördomar och rasism i informationslandskapet. Använda olika sätt att få syn på detta som t.ex. bilder, historiskt material och politiska händelser.

Dokumentera sökningar

Ibland ingår det i studenternas uppgifter att de ska dokumentera sina sökningar. Ofta finns det ingen mall för hur detta ska göras utan det är ganska fritt. Ibland finns det instruktioner över vad som ska ingå, tex sökord, sökvägar och begränsningar. Men om det inte finns någon mall på hur det ska se ut hur kan det då se ut?  När jag söker runt lite på nätet så hittar jag olika förslag, till exempel denna mall via KIBs sökguide. Hittar även en tabell via Göteborgs universitets lärplattform, GUL och en beskrivande text via Anna Lindh- bibliotekets sökguide.

Efter att ha kollat igenom de olika varianterna så provade jag att utforma ett lite enklare formulär vilket jag och min kollega Lotta Wogensen testade att använda vid ett undervisningstillfälle i förra veckan. Studenterna vi träffade skulle söka efter tidigare forskning till sitt examensarbete.

Vi använde formuläret tillsammans med arbetsbladet för att jobba med sökord som en kollega bloggat om tidigare. Arbetsbladet för sökord fungerade jättebra (tror att jag måste skriva ett enskilt blogginlägg om det vid annat tillfälle) men formuläret/arbetsbladet för att dokumentera sökningar föll inte lika väl ut. Kanske beror det på att studenterna inte var tvungna att dokumentera sina sökningar eller för att det var för tidigt i processen, de hade fullt upp med att identifiera bra databaser och sökord samt kolla igenom träfflistor. Att dokumentera kommer då i andra hand. MEN jag tror på formuläret tillsammans med arbetsbladet för sökord. Det blir ett stöd för studenterna. Det som händer vid undervisningstillfället tillsammans med oss dokumenteras vilket möjliggör för studenterna att gå tillbaka till det när de vid senare tillfälle återupptar sina sökningar. Det blir också ett sätt att visualisera steg i sökprocessen. Vilka sökord som fungerar, hur dessa kan kombineras, vilka databaser som är relevanta och på vilka sätt sökorden används i dessa. Jag tror att vi kan jobba vidare med dessa dokument och fundera på hur de kan användas i olika sammanhang där vi möter studenter som är i behov av olika typer av stöd i sin informationssökning. 

Källkritikens dag…

Fick höra av en kollega att det i tisdags (13/3) var källkritikens dag, en dag som jag missade helt att uppmärksamma men det kanske inte är så konstigt, tydligen instiftades den just i år på initiativ av Metros Viralgranskaren. Förra veckan kom pressmeddelandet från Regeringen om att förtydliga och förstärka skolbibliotekets roll i skolors arbete bl.a. i arbetet med källkritik och digital kompetens http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/ Ett välkommet beslut som jag hoppas kommer att sätta mer fokus på frågan som är högst aktuell just nu. Utbildning har en stor roll att fylla här och jag tänker på alla lärare och blivande lärare som jag hoppas tar sig an denna stora och viktiga utmaning tillsammans med sina elever. Och att de i detta arbete ser skolbiblioteket och skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs. Vi bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningen här på Malmö högskola har varit ute och diskuterat dessa frågor med programråden och ser fram emot en fortsatt diskussion och samarbete i dessa frågor. Återkommer längre fram med uppdatering om hur detta arbete fortlöper!

Var kan jag ”knycka” bilder fritt?

Jag vill här dela med mig av några tips på sidor där man laddar ner fria bilder. Inspirationen till detta fick jag under hösten då jag varit co-facilitator i en nätkurs som bland annat handlar om hur man använder och hittar öpFri bild på filmpna läranderesurser – Open Networked Learning.

Tipsen fokuserar på helt fria resurser (CC0, Creative Commons Zero, Public domain). Detta betyder att du varken behöver länka till var du hittat bilden eller ange upphovsman. Men några av tipsen kan innehålla andra former av Creative Commons licenser där du måste ange upphovsman och länka till denna. Information om vad som krävs för att få använda en bild finns på de olika resurssidorna. Du kan även läsa mer om de olika Creative Commons licenserna här.

  1. Flickr Creative Commons
    https://www.flickr.com/creativecommons/
  2. Freepik
    http://www.freepik.com/
  3. Google bilder
    Gå till ”verktyg”—> “användningsrättigheter”—> ”som får användas” och välj sen endast CC eller CC0 bilder.
  4. Knyckenilluku
    http://knyckenilluku.se/
  5. Pexels
    https://www.pexels.com/
  6. Pixabay
    https://pixabay.com/
  7. Unsplash
    https://unsplash.com/
  8. Wikimedia commons
    https://commons.wikimedia.org/

Om dessa tips inte var tillräckligt för dig så finns en lista på ännu fler ställen där du hittar fria bilder i detta blogginlägg http://blog.sellfy.com/free-stock-images/

Avslutningsvis vill jag även tipsa om Jamendo som är ett ställe där man kan hitta massor av musik som är CC som du till exempel kan använda när du skapar egna öppna läranderesurser!

Lycka till med knyckandet!

Best of 2016

Dags att sammanfatta årets pedagogiska höjdpunkter på biblioteket. Här ser ni min högst personliga lista:

Årets utbyte med kolleger från andra bibliotek: Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll hade träff den 17-18 november i Norrköping. Här sammanstrålar representanter från Sveriges lärosäten som brinner för undervisning i att söka, värdera och använda information. Temat för årets träff var Hur organiserar vi vår undervisning? Inspiration från hur andra bibliotek tänker och diskuterar  kring bibliotekets undervisning kom med hem till Malmö.

Årets digitala lärresurs 1: (egenproducerad): Vad är peer review? Kort film producerad och skapad av kollegan Pernilla Fröjdh här på Malmö högskola. https://youtu.be/vSp6A-uMvII
Årets digitala lärresurs 2: Bra filmer producerade vid North Carolina State University (NCSU) som vi använt vid ett flertal undervisningstillfällen. Olika infallsvinklar på informationshantering såsom Understanding Scholarly Sources. http://www.lib.ncsu.edu/tutorials/

Årets undervisning: Var för studenter som skriver sitt första självständiga arbete på lärarutbildningen. Att ge studenterna verktyg och vägledning att hitta fram till vetenskapliga texter kopplade till spännande pedagogiska frågeställningar.

Årets begrepp: Digital närvaro (källa: Linnéuniversitetet). Ett bra begrepp när vi pratar om att synliggöra våra resurser och vårt stöd digitalt.

Årets checklista: Checklistan Att undervisa tillgängligt på biblioteket som vi tog fram som ett stöd och inspirationsmaterial för oss som undervisar och handleder studenter på Malmö högskolas bibliotek. Vad behöver vi tänka på för att undervisningen ska bli tillgänglig även för studenter med funktionsnedsättning?

Årets frustration: Datorsalarna i Niagara. De nyaste datorsalarna på högskolan funkar inte alls som lärmiljö för undervisning i informationssökning. Funderar på hur vi kan föreslå förslag till förbättringar…

Årets halleluja moment: När vi medverkade på specialpedagog/speciallärarutbildningen
och fick lyssna på studenternas val av artikel till Spanarverkstad och hur detta väckte lust till fortsatt sökning och fördjupning. (vilket vi sedan byggde vår nästa föreläsning på). Kunskapstörstande och sökivriga studenter!

Årets happening som är här för att stanna: Uppesittarkväll på biblioteket.

Årets rekord: Över 100 studenter sökte sig till biblioteket för att få introduktion till talböcker.

Årets sökstrategi/sökmetod: Systematisk sökning. Något som sakta men säkert verkar sprida sig från medicin/omvårdnadsutbildningarna till samhällsvetenskapliga utbildningar.

Årets vanligaste fråga från studenter: Hur vet jag om denna text är vetenskaplig?

I kristallkulan för 2017 ser jag ett ökat antal digitala lärresurser producerade vid Malmö högskola. Bland mycket, mycket annat J

Vad betyder det där ”peer review”?

I vårt möte med studenter i undervisning, handledning och informationsdiskar får vi ofta frågan vad det där ”peer review” egentligen är för något och varför det framhålls som så viktigt av lärare och handledare. Många studenter vet att det är bra att klicka i rutan för peer review när man söker i olika databaser, men många är osäkra på vad det innebär. Eftersom peer review-granskning är en ganska komplicerad process i många olika steg har vi gjort en informativ film, där vi försöker reda ut begreppet och varför det är viktigt.

”Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande”

Nyligen var jag med och genomförde bibliotekets första undervisningspass kring att hitta forskningsdata. Inom ramen för ett projekt kring forskningsdata var vi tre som förberett två timmar där vi blandade genomgångar med egen sökning. Deltagarna var studenter från kriminologiprogrammets femte termin och målet var att förbereda inför kandidatuppsatsskrivandet nästkommande termin. Inom kriminologi används ofta olika typer av data som andra samlat in, t.ex. myndighetsstatistik eller stora enkätundersökningar där trygghetsfrågor är inkluderade. Vi försökte fokusera på data producerad och tillgängliggjord av forskare, även om gränserna är flytande.

Efter en allmän introduktion med avstamp ifrån öppen myndighetsdata (ett exempel var London Datastore) exemplifierade vi forskningsdata genom att visa SND:s söktjänst och en utvald post och dess data (som var tillgänglig för nedladdning). Därefter visades Re3data.org och studenterna fick söka runt efter ämnesrelevanta dataarkiv. Efter pausen tittade vi på Data Citation Index (DCI) i Web of Science. En önskad visning av DCI var upprinnelsen till passet, men vi kände att ämnet behövde mer introduktion och kontext.

Under passet var kursansvarig lärare med, vilket gjorde att vi kunde få en återkoppling efteråt och studenterna kunde fråga kring uppsatsskrivande. På det hela taget var vi nöjda, men det är som alltid svårt att veta hur det togs emot, speciellt som det främst skulle inspirera tankarna kring den kommande uppsatskursen. Forskningsdata som område är spretigt och därmed även undervisning i ämnet. Vi pratade efteråt om att hitta fler sammanhängande trådar så fler moment kan bindas samman för ökad förståelse. Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande.

Jonas Fransson, gästbloggare som genomförde undervisningspasset tillsammans med Pablo Tapia Lagunas och Karin Sedvall.