Creating Knowledge 2018 – Beyond information literacy: Navigating an Ever-Evolving Library Landscape

Vingsted, Danmark 6-8 juni
Det var första gången jag deltog på Creating Knowledge.
Konferensen levde upp till namnet; genomsyrades av lärande  och hur lärande kan skapas på olika sätt, men också vikten av ”navigering” i användandet av ny kompetens, nya tekniker samt interaktion med våra användare på nya sätt!

 Genomtänkt möblering för en mer aktiv konferens:
Under de gemensamma delarna satt vi i den sal. Gruppdiskussioner och även sång(!) kring dessa mindre bord. Skönt att aktivera sig och inte bara lyssna. Dessutom ett bra sätt att lära känna andra konferensdeltagare.

 

Tracks!
Hela konferensen följde dessa tre spår:

#New skills
#New technologies
#New ways to interact with
   and engage our patrons

 

 

 

 

Under dag två hade vi också ett open space tillfälle där alla fick bidra frågor de vill diskutera eller problematisera kring de olika spåren/teman.

 

Workshops!
Se hela programmet här: http://creatingknowledge.dk/program/
Det var inte helt lätt att välja, men jag kryssade runt bland ämnen som: UX, Co-creating, AI, Open Science, Moocs, doktorandstöd.  Nedan kort om några bidrag som väckte mitt intresse extra mycket:

FRILUX-ing  har blivit ett nytt verb på Universitetsbiblioteket i Oslo!
Det är det numera praxis att  konsekvent använda användarupplevelse / UX metoder för att sätta användarens behov i centrum när nya tjänster ska utvecklas. Frilux är en designmetod särskilt anpassad för bibliotekarier! Läs mer om FRILUX-ing och ladda ner gratis verktyg: https://www.frilux.no/ 

NVivo Courses in the Library: Working to Create the Library Services of Tomorrow. Ibland är det bra att åka på konferens för att upptäcka att andra har samma utmaningar som oss själva! Att biblioteket tar sig an tjänster som inte riktigt har någon naturlig hemvist, ger oss ett mervärde!

Co-redefining and co-creating Academic literacies in PhD education
Projekt vid Umeå universitetsbibliotek; ny workshopsserie tillsammans med  Studieverkstaden: Write grow glow: A workshop series for PhD studentsSamarbete och sammanhang är viktig. Informationskompetens ska inte bara handla om resurser och verktyg, utan mer vara  en ”springbräda” som stimulerar doktorandernas kritiska tänkande när de blir forskare.

Keynotes
Nina Bonderup Dohn, Professor, MA, Ph.D, dr.phil, University of Southern Denmark.  Knowledge and competence for a networked world (ppt-slides)
Dagens samhälle kan ses som ett stort nätverk, både tekniskt och socialt. Det räcker inte att ha kompetens om olika saker, du måste också ha kompetens att fungera i detta näterk. Det här betyder bl.a. att olika kunskaper måste flyttas (av dig) till olika kontexter och nya sammanhang. 

Christian T. Lystbæk, Assoc. Professor, Ph.D., Aarhus University
Co-creating libraries? Who should be drawing the map of the library landscape? (abstrakt)
Co- creating är ett begrepp som utmanar befintliga roller/ förhållanden mellan ”producenter” och ”konsumenter” av tjänster. Tjänsterna bör skapas tillsammans snarare än var för sig.  ”Co-creating” är ett nytt begrepp, men dess grundtanke bygger på gamla ideal såsom demokratiskt medborgarskap och ett civilt samhälle. Christian pratar inspiererande om hur de låtit användare varit med och föreslå nya tjänster på Aarhus Universitetsbibliotek. Detta skulle kunna ses som en ”mini-demokrati” på biblioteket 🙂 

Imran Rashid, Bestselling Author, Specialist in General Medicine, Founder of ‘Centre for Healthy Digitalization’. Lost in Automation – How Digitalization is Transforming our Biological, Psychological, and Social Needs (video)

Att skapa kunskap kommer inte att vara nog i framtiden – det krävs ett: VARFÖR-HUR-NÄR.
Nästa avsnitt,  Netflix – bra exempel #motivation #ability #trigger

Den digitalisering som skett de senaste tio åren, har inte fokuserat så mycket på människor utan främst på teknik menar Rashid! Att ständigt vara interaktiva med vår mobiler, gör att vårt sociala beteende och vår hjärna förändras!

Sammanfattningsvis:
Creative Knowledge är ett bra sätt att få veta mer om saker som är på gång inom biblioteksvärlden i Norden. Visst en del om mycket, lite om annat, något var nytt. Uppskattar att organsatörerna jobbat med att skapa interaktion och aktivitet, dock var vissa annonserade workshops mer föredrag. Co-creation är väldigt populärt i den nordiska biblioteksvärlden just nu. Men jag undrar om det bara är på Malmö universitetsbibliotek vi skapar tillsammans med forskare? #forskarnasgalleri 

Vad står först på min lista att undersöka närmare?
Svar: FRILUX-ing 

Besöket på Trapholt var något extra 🙂  http://www.trapholt.dk/ 

/Kristina Ericson

Höjdpunkter från EAHIL

Mitt i sommaren gick årets upplaga av EAHIL (European Association for Health Information and Libraries)-konferensen av stapeln i Cardiff. Här kommer några höjdpunkter!

Veckan startade med fyra halvdagarskurser. Två stod särskilt ut för mig, en på temat onlinebaserad undervisning med Tomas Allen från WHO och en om värdering av systematiska översikter med Caro Noake och Shelley de Kock från Kleijnen Systermatic Reviews.

Den första kursen handlande mycket om att flytta fokus från undervisaren till deltagarna. ”It’s not what you (the instructor) know that counts, it’s what they (the participants) will remember” som Tomas sade. Vid onlineundervisning där vi ”mister” den fysiska personen är det ännu viktigare att fånga och behålla studenternas intresse. Se till att interagera med deltagarnas var 3-5 minut, använd deltagnas namn ofta och se till att de hänger med. Att komma väl förberedd är också viktigt för att behålla deltagarnas uppmärksamhet. Testa tekniken i förväg och ha om möjligt med dig en extra person som ansvarar för tekniken under själva kurstillfället. Undvik att lägga för mycket tid på att knattra på tangentbordet utan förbered ett dokument med söktermer etc. som du kan klistra in. Välj en neutral bakgrund om du undervisar vid webbkamera och sätt dig i ett tyst rum med vatten i närheten. Det är också viktigt att skicka ut påminnelser om kurstillfället i förväg, men inte för långt i förväg. Tomas rekommenderade en första påminnelse inom en vecka, sedan en dag i förväg och till sist 15 minuter innan tillfället (1). För den luttrade kan kanske en del av tipsen tyckas självklara, men för mig bjöd kursen på mycket matnyttigt även för vanlig klassrumsundervisning, t.ex. tipset om att förbereda ett dokument med sökexempel. Hur många gånger har jag inte stått framför en klass och försökt stava en krånglig medicinsk term medan studenternas uppmärksamhet vandrar?

Nästa morgon satte vi tänderna i att utvärdera systematiska sökstrategier.  Till vår hjälp använde vi verktyget Risk of Bias eller ROBIS. ROBIS är indelat i tre faser: 1) utvärdera studiens relevans (valfritt), 2) identifiera problem med reviewprocessen, och 3) bedöma risken för bias (2). Under kursens gång ägnade vi oss åt fas 2, nämligen att utvärdera sökstrategier i ett antal systematiska översikter publicerade i peer reviewade tidskrifter.

Som bibliotekarie blev man ganska mörkrädd av resultatet. Till och med jag som än så länge är ganska grön på systematiska sökningar hittade många tveksamheter i de artiklar vi tittade på. Vanliga missar var sökning i för få eller överlappande databaser, brist på synonymer och trunkering och omotiverade avgränsningar på språk. Ett annat problem var otillräcklig rapportering, i de flesta fall gavs inte tillräckligt med information om hur sökningen genomfördes för att kunna utvärdera sökningens kvalitet. Caro och Shelley pekade på att kvaliteten på sökstrategin förstås påverkar kvaliteten på den systematiska översikten i stort och att många av de misstag som leder till en högs risk för bias lätt kan undvikas (3). Nedslående kan tyckas, men själv kunde jag inte låta bli att känna att de bristande sökstrategierna var något av en egoboost för mig som bibliotekarie. Till och med etablerade forskare kan ha mycket att lära om informationssökning, så vårt arbete behövs verkligen! Jag tyckte också om formatet på kursen där vi gavs mycket tid att själva utvärdera och diskutera sökstrategierna. Kanske kunde vi ordna en kurs på samma tema för våra forskarstuderande någon gång?

Dagen efter drog själva konferensen med pompa och ståt. Som ny på EAHIL var det hela ganska överväldigande, så många presentationer och workshops att välja mellan! En presentation som stod ut för mig (och som bjöd på konferensens sötaste kattbild) var Jane Falconer från London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM), som hade undersökt LSHTM:s forskares sökstrategier i systematiska översikter. Även Jane hade upptäckt stora brister i rapporteringen av sökstrategierna och hennes presentation mynnade ut i spännande diskussioner om hur sökstrategin påverkar kvaliteten på den systematiska översikten och vad vi som informationsspecialister kan göra för att höja kvaliteten på forskarnas sökstrategier. Som många påpekade spelar peer review-processen en avgörande roll. Dessa studier har trots bristande sökstrategier passerat nålsögat, så kanske behövs det ett större inflytande från informationsspecialister och bibliotekarier på tidskriftsredaktionerna(4)? Jane vann konferensens pris för Best 1st time attendee oral presentation, en mycket värdig vinnare!

Sista dagen bjöd Marshall Dozier, Ewan McAndrew, Jason Evans, Donna Watson och Ruth Jenkins från University of Edinburgh  på en finfin workshop: How to run a Wikipedia edit-athon. Sedan ett par år tillbaka har de hållit i ”wikipediapredigeringsmaraton”, där studenterna får i uppgift att skriva en Wikipediaartikel i sitt ämne för en bredare allmänhet. Uppgiften ger tillfälle att diskutera frågor kring källkritik och vikten av att referera, samt att det ger studenterna chansen att bidra till att förse allmänheten med hälsoinformation redan innan de kommit ut i arbetslivet(5).

Jag blev väldigt inspirerad och ville börja planera mitt eget Wikipedia edit-athon med en gång. Wikipedia är ett ypperligt verktyg för att bidra till den tredje uppgiften. Som Ruth beskriver i vidoklippet kan studenterna göra forskning tillgänglig för en bredare allmänhet på ett roligt och konkret sätt.

Sammanfattningsvis bjöd EAHIL och Cardiff på många nya intryck och insikter, och de fem dagarna gick alldeles för fort. Bäst i min mening var de olika interaktiva momenten, så jag hoppas att någon från Malmö universitetsbibliotek åker på nästa års upplaga  av EAHIL i Basel, Schweiz, som kommer bli en renodlad workshop.

/Karin Lundin

Fortsätt läsa ”Höjdpunkter från EAHIL”

Systematiska översikter inom utbildningsvetenskap

Under våren och försommaren har vi bibliotekarier som undervisar på lärarutbildningarna riktat (delar av 😊) vår nyfikenhet och uppmärksamhet mot systematiska sökningar och systematiska översikter inom fältet utbildningsvetenskap. Detta mot bakgrund av ökad efterfrågan från forskare som vill ha vårt stöd i samband med litteratursökningar när de ska göra systematiska översikter. För våra kollegor som jobbar inom det medicinska och vårdvetenskapliga området är metoder för systematiska sökningar betydligt mer välkända och etablerade än vad det är för oss bibliotekarier som träffar forskare och studenter från det utbildningsvetenskapliga området. Så här finns lyckligtvis mycket kunskaper ”in house” att hämta.  Sen ska vi inte sticka under stol med att vi hade önskat oss motsvarande MESH-termer inom utbildningsvetenskap (nej thesaurus i ERIC är inte lika stringent 😊) samt en motsvarighet till SBU:s metodbok. Att strukturera sin frågeställning efter modellen PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) låter sig inte heller alltid göras lika lätt inom utbildning och pedagogik. 

En naturlig samverkanspartner i detta arbete är myndigheten Skolforskningsinstitutet.   Skolforskningsinstitutet gör systematiska översikter av praktiknära forskning om förskola och skola samt fördelar medel till sådan forskning genom utlysningar. Förutom att läsa deras publicerade översikter, för att bekanta oss med metoden systematiska sökningar, så har vi haft ett möte via Skype med deras informationsspecialister. Det blev ett samtal som bl.a. handlade om arbetsprocesser och utmaningar. Kontakten har lett fram till att vi, tillsammans med bibliotekarier från andra lärarutbildningsbibliotek, i oktober kommer att åka till Skolforskningsinstitutet i Stockholm på en fortbildningsdag om just systematiska sökningar.  Vi återkommer om det! Nu ska vi först ha en skön sommarledighet med så lite systematik och struktur som möjligt. Trevlig sommar! /Helen Rasmussen

Design thinking under två dagar i juni

Under 2018 har vi i team undervisning ett särskilt fokus på kompetensutveckling och utvecklande av vår undervisning i käll- och sökkritik, något som avspeglas i vår gemensamma handlingsplan. Under året har vi kompetensutvecklat oss bl.a. genom att läsa och diskutera gemensam litteratur (Sökkritik och algoritmers synlighet, Empowering students to make sense of an information-saturated world) . Vi har också bjudit in Marie Gustafsson Friberger som höll i en workshop där fokus var på sökkritik i en högre utbildningskontext.

En ytterligare sak som jag tänkte skriva om i detta blogginlägg är att vi i teamet ägnade två dagar åt att utveckla vår undervisning i käll- och sökkritik genom metoden ”Design thinking på en dag”. Metoden kan användas för att utveckla  program, tjänster och annat och vi tänkte att det skulle vara spännande att se om metoden kunde fungera för att utveckla vår undervisning. Metoden tog oss stegvis genom designprocessen, från definition av utmaning fram till ett möjligt undervisningsupplägg/ något vi vill testa i undervisningssammangang. Min erfarenhet är att metoden fungerade bra men att arbetsprocessen var väldigt krävande och intensiv. Med facit i hand hade vi kunnat göra några justeringar i upplägget för att det skulle kunna fungera ännu bättre. Men på det stora hela tycker jag att det var kul att arbeta så intensivt tillsammans, att ha möjlighet att avsätta så mycket sammanhållen tid till ett ändamål. Att gå från idé till ett möjligt undervisningsupplägg och få feed-back på det av kollegor som inte varit med i processen var väldigt värdefullt. Att få testa sina tankar utan att de är helt färdiga, få feed-back och  sedan kunna modifiera igen. I den grupp som har arbetade i valde vi att utforma ett helt undervisningsupplägg i ALC-anda (Active Learning Classroom). Vi använde oss av post-it lappar för att planera upplägget vilket var ett bra sätt att visualisera det vi ville göra och post-it lapparna gjorde det också lättare för oss att flytta och designa om upplägget under arbetsprocessen. Här nedan ser ni delar av resultatet. Hoppas på att vi kan testa något av det i höst! Tack alla kollegor för en inspirerande, intensiv och rolig arbetsprocess 🙂

/Jenny Magnusson

Studiebesök från Biomedicinska biblioteket

Den 1: a juni fick vi besök av undervisningsteamet på biomedicinska biblioteket vid Göteborgs universitet. Tillsammans genomförde vi en open space på fyra mycket intressanta teman:

Man hade möjlighet att delta i tre sessioner och jag deltog i utvärdering av undervisning, studentaktiverande metoder och undervisning i systematiska sökningar.

Vad jag tar jag då med mig?

Utvärdering av undervisning

Uppenbarligen är utvärdering klurigt för oss undervisande bibliotekarier som endast träffar studenterna två timmar under hela deras kurs och frågan är vad som egentligen går att utvärdera utifrån detta korta tillfälle? Att vi inte följer studenten genom processen och oftast inte examinerar spelar stor roll.

Det är kanske inte hur studenterna upplevde själva tillfället, utan snarare vad studenterna gör efter undervisningen, med de verktyg och kunskaper de har förvärvat som hade varit intressant att få veta. Men hur utvärderar man det?

Kan en kombination av olika metoder vara vägen att gå för att få en mer heltäckande utvärdering? Om man t. ex. kombinerar korta utvärderingar av hur studenterna upplevde tillfället (typ: vad tar du med dig från dagens tillfälle?) med egna reflektioner som ger lärarperspektiv och som kompletteras av en utvärderingsfråga i kursutvärderingen när studenterna har fått mer perspektiv på vad de lärt sig kanske det tillsammans kan ge ett bättre utvärderingsunderlag.

För att kunna utveckla kvaliteten på vårt pedagogiska arbete så behöver vi få input från studenter, så det här är viktiga saker att fundera kring:)

En annan sak jag också tar med mig och som jag kommer testa mer är formativa utvärderingar. Det verkar intressant!

Studentaktiverande metoder:

På den här sessionen satt jag mest och lyssnade på alla erfarenheter och tog med mig att studentaktiva metoder tvingar en att prioritera och skära i sitt eget material och då plocka ut det allra viktigaste, att verkligen fokusera på det man vill studenterna ska få med sig från tillfället.

Det är också en bra idé att presentera upplägg och arbetssätt för gruppen och på så sätt ta bort lite av oron över att arbeta på ett obekant sätt.

Andra saker jag tar med mig: testa upplägg och idéer på kollegor och dela med sig av erfarenheter – vad funkade bra och vad funkade dåligt, och fnys inte åt låtsatsuppgifter, allt måste inte vara superintegrerat och knutet till studenternas egna uppgifter!

Systematiska sökningar:

Vad är systematiska sökningar inom olika discipliner? Det finns ett begreppsmässigt kommunikationsproblem mellan lärare, forskare, studenter och bibliotekarier. Vad menar egentligen doktoranden som säger sig göra en review, eller vad menar läraren att studenterna ska göra när uppgiften beskrivs som systematisk sökning? Det är ofta inte helt klart…

En av bibliotekarierna från biomedicinska uttryckte det bra tycker jag. Hon beskrev att söka systematisk som att studenten ska:

1. Söka i flera databaser
2. Visa hur har den har sökt
3. Söka på samma sökord i de olika databaserna

Enkel och bra beskrivning!

Tack alla för en givande förmiddag, med många intressanta diskussioner!

/Ib Lundgren

60 6:e klassare till biblioteket!

I onsdags träffade min kollega och jag 60 st 6:eklassare från Munkhätteskolan och Johannesskolan i Malmö. Besöket på biblioteket var en del av det etablerade projektet I5 (Inspiration 5) som är en del av Malmö universitets arbete med breddad rekrytering. Projektet syftar till att väcka intresse för universitetssstudier redan i tidig ålder.

Att få möjlighet att träffa dessa elever känns både roligt och viktigt och jag blev väldigt glad över deras nyfikenhet (de ställde många bra frågor). Jag blev såklart  även påmind om hur utmanande men också givande det är att vara lärare för barn i den åldern.

För att eleverna skulle få möjlighet at bekanta sig med bibliotekets olika delar och verksamheter så satte vi samman ett frågeformulär som vi kallade utmaning Orkanen. Denna utmaning klarade såklart eleverna galant!

Hoppas att besöket på universitet har väckt nyfikenhet hos eleverna och att flera av dem väljer att studera  här eller på annat lärosäte om några år!

/ Jenny Magnusson

Kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open Space

För någon vecka sen bjöd vi in skolbibliotekarier från Malmös grund- och gymnasieskolor till Malmö universitet för ett kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open space. Ett tillfälle där vi som deltog fick möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter kring följande tre teman; ”Sök- och källkritik”, ”Digitalt lärande” och ”Bibliotekarien som mellanhand mellan elever/studenter och lärare”. Det blev intressanta diskussioner med perspektiv från grund-, gymnasie- och högskolekontext.
Tillfället anordnades tillsammans med Pedagogisk inspiration Malmö och är ett av flera kollegiala lärandetillfällen som vi arrangerat under åren.

Här är några bilder som ger lite inblick i vad vi pratade om.

Tack till alla som deltog 🙂

/Jenny Magnusson

Ett år med digitala lärresurser i fokus

Under 2017 har en av prioriteringarna för Malmö universitetsbibliotek varit att utveckla och synliggöra bibliotekets pedagogiska stöd i digital form (Verksamhetsplanering 2017). Bakgrunden är behoven och målsättningen för biblioteket att tillgängliggöra vår undervisning för en heterogen studentgrupp. Exempelvis ger digitala lärresurser möjligheter att stimulera olika lärstilar och möjliggör ett flexibelt lärande i både tid och rum.

Vid uppstarten av arbetet med digitala lärresurser under 2017 ringade vi in några, för oss, centrala frågor. Att använda sig av digitala lärresurser måste inte innebära att man själv skapar dem från grunden. Det finns många lärosäten, såväl svenska som internationella, som har öppna lärresurser att tillgå. Varför uppfinna hjulet på nytt? I många fall har man dock egna specifika förutsättningar, t ex speciella kurser och uppgifter, system eller informationsresurser som kräver egenproducerat material. Viktigt för oss har vidare varit en medvetenhet om att begreppet digitala lärresurser ofta förknippas med olika typer av film, men kan vara så mycket mer, som t ex sökguider, digitala quiz, arbetsblad eller tabeller/modeller. När det gäller just film har vi ställts inför funderingar kring kortsiktighet och långsiktighet. Digitala lärresurser kräver ofta en hel del underhåll och uppdatering, länkar och gränssnitt ändras ofta och behöver vara aktuella för att lärresursen ska vara funktionell. Just film kan vara mer tidskrävande att uppdatera än enstaka länkar i guider och tabeller och det kan därför vara bra att fundera över hur mycket tid man väljer att lägga ner på att ta fram dem i förhållande till innehållet. Lärresurser med innehåll som är mer beständigt, t ex vad som är en vetenskaplig text, kan få ta mer tid att skapa än lärresurser om hur man reserverar en bok i bibliotekets katalog, där gränssnittet ändras återkommande. Vid egen produktion av digitala lärresurser har också tillgängligheten varit en prioritering och vi har bland annat textat våra filmer och tillgängliggjort dem både på svenska och engelska.

Under årets gång har vi också gjort olika reflektioner kring vad det innebär att arbeta med digitala lärresurser, vi har uppmärksammat att det finns en del utmaningar:

Tid. Det tar ofta mycket tid att producera lärresurser, hur får man till den tiden samtidigt som det ”vanliga” jobbet ska göras? Att jobba två timmar här och två timmar där är ineffektivt, det behövs längre sammanhängande tidssjok för att plocka fram teknik, sätta sig in i programvara, klippa och redigera etc. Möjligheten att avsätta tid är bland annat beroende av…

Gruppstorlek. Ju fler som är involverade i skapandet av en specifik lärresurs desto svårare är det att få till gemensam tid för produktionen. Vi har provat med grupper om 3 personer, men resonerat oss fram till att 2 personer är effektivitetsgränsen – om ens det.

Teknik/programvaraKompetensAmbitionsnivå. Vad har vi tillgång till för teknik/programvara? Hur väl känner vi till dessa och hur inkörda är vi att arbeta med dem? Detta hänger också ihop med möjligheter att avsätta tid till arbetet, ju oftare vi arbetar med tekniken desto lättare går det. Att bara jobba med vissa program då och då adderar mycket tid i att fräscha upp och uppdatera sina kunskaper hela tiden. Här handlar det naturligtvis också om vilken ambitionsnivå vi har med lärresurserna. För att göra en skärminspelning behövs inte så avancerad teknik, men resultatet blir därefter. Kanske går det inte att göra resurser om mer komplicerade modeller eller förklaringar med enbart skärminspelning?

Syfte/användning. Vi har märkt att det är mycket viktigt att ha syftet och tänkt användning  klart för sig innan man väljer och går in produktion av enskild resurs. Eftersom det kan vara krångligt och tidskrävande finns det risk att tappa motivationen och att resursen aldrig blir färdig. Har man en situation klar för sig där man vill använda resursen är det lättare att välja resurstyp, teknik och känna motivation att få den färdig.

Slutligen har det varit mycket spännande och lärorikt att fokusera på arbetet med digitala lärresurser, ett arbete som kommer att fortgå även när det inte längre är ett verksamhetsprioriterat uppdrag. Vi funderar exempelvis kring det faktum att Malmö universitet är ett campusfokuserat lärosäte, med få distansutbildningar. I bibliotekets undervisning träffar vi oftast studenterna i fysiska möten, på föreläsningar eller workshops. Hur kan vi tänka mer kring det digitala mötet istället? Hur jobbar vi med bemötande i digitala lärresurser? Hur kan man skapa personliga möten även med hjälp av digitala upplägg? Här ser vi med spänning fram emot universitetets övergång till en ny lärplattform, Canvas, och de nya möjligheter och utmaningar det för med sig.

Active learning på Biomedicinska biblioteket

Förra veckan var jag på Fortbildningsdagarna för medicinska bibliotekarier som i år gick av stapeln på Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Med så många medicinska bibliotekarier så samma ställe blir det förstås en hel del PubMed-nörderi, men en workshop tror jag att alla undervisande bibliotekarier, oavsett ämnesområde, kan vara intresserade av! Det var workshopen ”Hur kan vi aktivera studenterna i klassrummet? ALC på Biomedicinska biblioteket” som hölls av Veronica Alfredsson och Louise Bjur från Team Undervisning. Workshopen hölls i bibliotekets nya ALC-salar. Veronica och Louise började med att berätta lite om hur det hade gått till när salarna gick från vanliga datorsalar till active learning classrooms. Salarna utrustades med:

  • fyra eller fem runda bord med plats för upp till sex personer per bord
  • en skärm per bord där samma bild kunde projiceras på samtliga skärmar samtidigt
  • en whiteboardtavla per bord i olika färger
  • laptops till utlån

Före

 

 

 

 

 

Efter

 

 

 

Foto: Veronica Alfredsson

Louise och Veronica berättade att rummens möblering tvingade dem att tänka om sina lektionsupplägg. I den här typen av sal fungerar inte traditionell katederundervisning där läraren står längst fram och föreläser. Därför läste de på om lika typer av studentaktiverande metoder och utvecklade nya upplägg anpassade efter ALC-salarna (mer om arbetet med att ta fram ALC-salarna finns att läsa i projektrapporten). Här använde de sig av så kallad ”baklängesplanering” utifrån följande frågor:  Vad vill vi att studenterna ska kunna när de lämnar lektionen? Vilka övningar bör studenterna göra för att lära sig detta? Vilken information behöver vi ge studenterna för att de ska kunna göra övningen?

Sedan följde praktiska övningar där vi fick testa samma övningar som studenterna fått göra. En övning gick ut på att diskutera en artikel från DN som behandlade en forskningsstudie om kost och ärftlighet och sedan hitta den ursprungliga forskningspublikationen som artikeln refererade till. Det här var ett bra sätt att synliggöra skillnaden mellan olika typer av artiklar och ledde naturligt in på frågor kring referering, peer review och hur  studenterna väljer källor till sina egna arbeten.

En annan övning var ”The Boolean Game”. Jag blev först lite nervös när Louise sade ”Nu ska vi testa en lite barnslig övning” och undrade vad det var för förnedrande lek vi skulle göra nu. Men det visade sig vara ganska harmlöst. Övningen gick ut på att vi i rummet skulle tänka oss att vi var innehållet i en databas som Louise skulle ”söka” i. Först bad hon alla med glasögon att ställa sig upp och fick många ”träffar”. Sedan lade hon till ett sökord: ”jeans” och kom ner till nio personer. Det var för lite tyckte hon och gjorde en ny sökning där alla med antingen glasögon eller kontaktlinser och jeans fick ställa sig upp. För mig var det här ett nytt och roligt sätt att förklara booleska operatorer (jag tror det är fler än jag som börjar tröttna på att alltid använda ifyllda cirklar som exempel), och trots varningen om den ”barnsliga” övningen så var jag helt okej med att avslöja för resten av rummet att jag hade jeans och kontaktlinser den dagen. För att den här övningen ska fungera krävs dock en relativt stor studentgrupp.

En tredje övning gick ut på att alla grupper fick läsa samma abstract och sedan skulle skriva upp möjliga sökord på whiteboardtavlorna. Sedan gick vi igenom vad de olika grupperna hade skrivit i helklass, och det blev tydligt att samma artikel kan beskrivas på en mängd olika sätt! Övningen kan också lätt anpassas till olika svårighetsgrader. Vid ett tillfälle på grundnivå fick studenterna  istället en bild på en fruktmarknad. En grupp hade då kategoriserat de olika frukterna de såg på bilden i olika över- och undergrupper, precis som ett ämnesordsträd alltså!

Foto: Veronica Alfredsson

I den sista övningen fick vi lägga ett APA-pussel, där varje grupp fick sätta ihop en typ av källa i rätt ordning. I min grupp uppstod viss förvirring eftersom Göteborgs universitet och Karolinskas APA-guider gav olika bud för hur man refererar till lagar, men det var ändå en bra övning som gjorde det i min mening ganska pilliga och tradiga jobbet med att skriva referenser lite roligare.

Sammanfattningsvis var det en väldigt rolig och inspirerande workshop. Jag kände att det var nyttigt för mig som undervisare att få sätta mig i studenternas situation och testa övningarna själv. Det var också inspirerande att de flesta av övningarna var ganska ”low-tech”. Det enda som behövs är egentligen bord där studenterna kan sitta i grupper och något att skriva på. Fritt fram att testa själv på hemmaplan alltså!

En utmaning med den här typen av undervisning är förstås att den ställer högre krav på att studenterna. De måste aktivt delta i undervisningen, samarbeta och lära av varandra. Det ger också undervisaren en ny roll där man mer är moderator än lärare, med allt vad det innebär. Hur skapar man en trygg stämning i gruppen så studenterna vågar ställa frågor? Hur gör man om någon student hamnar ensam vid ett bord? Om någon tar allt för mycket plats?

Trots dessa frågor är jag väldig taggad på att prova på ALC-inspirerade metoder i min egen undervisning. Jag gick ifrån workshopen med många nya idéer och perspektiv. Kanske snor jag några av övningarna rakt av!

För den som vill veta mer finns här Veronica och Louises powerpoint från workshopen. Team undervisning på Biomedicinska biblioteket har också en blogg samt en wiki med fler övningar.

Kreativa möten och samtal- två metoder.

Hur får man till kreativa möten och samtal? Vad finns det för verktyg/ hjälpmedel? Jag har i flera fall inspirerats av metoder som jag har hämtat från metodbanken.se. På sidan fick jag tips om två verktyg som vi använt oss av vid möten i team undervisning på biblioteket. Ett av dem är att använda sig av fotokort som utgångspunkt för att öppna upp för diskussioner, tankar, reflektioner. Att starta reflektioner eller tankar utifrån en bild kan vara ett sätt att öppna upp för diskussioner på nya och kreativa sätt, att möjliggöra för att tänka på annat sätt, nytt sätt än vad man brukar. Min erfarenhet är att det är väldigt lustfyllt också. Fotokorten vi använde kommer från Resultatbolaget.

Vi har även provat att utvärdera ett teammöte genom att använda kort med frågor ur Mötesleken (från Facilitatorhuset). Kortleken består av 49 kort uppdelade på fyra kategorier av frågor (tydlighet, delaktighet, kreativitet och efter mötet). Ett bra sätt att möjliggöra för reflektion och samtal om olika aspekter av ett möte, tex för att öka kreativiteten kan vi göra mer av…, den fysiska/mentala närvaron på mötet var…,  hur väl disponerade vi mötestiden?, hur kan vi förbättra nästa möte.

Prova Vetja 🙂  / Jenny Magnusson

)