Guided inquiry

I måndags hade jag och min kollega Jessica Zaar förmånen att få deltaga vid ett kompetensutvecklingstillfälle om Guided Inquiry (GI) som arrangerades av Pedagogisk inspiration Malmö. Vi var flera bibliotekarier från skolvärlden, från grundskolan till högskolan, som träffades för att bland annat ta del av Lena Fogelberg Carlssons erfarenheter av att arbeta med GI. Lena berättade om sitt eget förhållningssätt till och hur hon arbetar med GI, om GI som ett koncept med en mängd variationer.

Jag blir tilltalad av att se GI som ett förhållningssätt istället för metod (som det också kan ses som). Ett förhållningssätt som jag kan ha med i olika sammanhang och situationer. I handledning, i informationsdisk, i undervisning. Där jag på ett tydligt sätt möter studenterna och deras frågor i deras informationssökningsprocess.

Men jag vill gärna tänka mer på hur jag på flera sätt kan använda GI som förhållningssätt i min kontext på högskolan. Kan det vara något att sprida vidare till handledare som möter studenter i uppsatsskrivandet? Annat? Tänker på pbl, på utmaningsbaserat lärande, på ett forskande arbetssätt. Ja jag ser många möjligheter som jag tänker att jag får fundera vidare på.

En annan intressant fråga som Lena ställde var frågan om hur informationsvetenskapen kan bli en del av och/ eller ett komplement till den pedagogiska kontexten. All forskning som finns om elever och informationssökning, hur kan den bli ett innehåll i kurserna på lärarutbildningen till exempel? En intressant artikel som vi läste inför tillfället är den här: Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling. 2:3, s. 5-14 tio är gammal men väldigt intressant fortfarande och jag är oerhört nyfiken på hur läget ser ut idag. Står sig resultaten från studien fortfarande eller har det hänt något med tanke på ny lärarutbildning och 1:e lärare ute på skolorna? Det skulle vara oerhört intressant att få möjlighet att diskutera artikeln med lärare och/eller studenter på lärarutbildningen. Kanke ska föreslå en Spanarverkstad? 🙂

Spanarverkstäder på Malmö högskola på temat guided inquiry

Som vi tidigare berättat om här i bloggen så har vi sedan en tid tillbaka ett samarbete med Pedagogisk inspiration i Malmö som bland annat har resulterat i att vi anordnat två Teachmeet där vi bjudit in bibliotekarier (och några lärare) från grund- och gymnasieskolor i Malmö. För att tag sedan bjöd vi in till ytterligare en möjlighet för kollegialt lärande, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Denna gång utifrån gemensam läsning och diskussion i form av en Spanarverkstad.

Texten vi spanade på är tagen ur antologin “Bortom förlägenheten” är skriven av ämnesläraren Håkan Dahlberg och har titeln “Vad är egentligen guided inquiry?”. Resultatet blev givande diskussioner som förhoppningsvis kommer att fortsätta ute på skolorna. Nästa Spanarverkstad blir den 4:e april.

Är vi förlägna?

På min att-göra-lista nästa vecka står att jag ska ta läsa ett kapitel ur nya antologin Bortom förlägenheten – bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling, utgiven av Kungliga biblioteket. (Ordvalet ”förlägenhet” väcker i sig min nyfikenhet…) Antologin tar upp ett brett spektra på bibliotekets pedagogiska verksamhet utifrån 15 personliga texter skrivna utifrån olika biblioteksperspektiv.

Den 3 mars är vi några från Malmö högskolas bibliotek som ska spana på kapitlet Vad är egentligen guided inquiry?  Detta ska vi göra tillsammans med  skolbibliotekarier från Malmö stad. Ser framemot att lära mig mer om begreppet och vad det står för. Ber att få återkomma! 🙂
Länk till antologin som pdf.bortom_stor