Engaging students with research data management – the modular approach

En intressant workshop som jag deltog i på LILAC 2017 var Claire Sewell´s:
Engaging students with research data management – the modular approach

Claire Sewell, University of Cambridge berättade på ett inspirerande sätt hur hon jobbat med att lära doktorander och masterstudenter hantera sin forskningsdata. Hennes koncept känns vinnande och hållbart då hon mixar att använda förberedda (moduler) som lätt kan plockas upp och användas, samtidigt som hon är väldigt noga med att målgruppsanpassa varje enskilt tillfälle. Några tips från Claire är att använda relevanta exempel (fråga vad deltagarna är intresserade av) samt att ta reda på vad som är nödvändigast för dem att veta just nu (dvs. berätta inte allt du kan om forskningsdata på en gång).

  • Talk to your audience about their needs
  • Make the workshop meaningful
  • Attainable level of learning
  • Make learning a group activity
  • Allow your audience to be an active participant in shaping the workshop

Självklart hade hon under sin workshop planerat in lärande gruppaktiviteter och vi fick själva i små grupper bygga ihop en workshop i data research management.

Från Claire’s workshop tar jag med mig hur man på ett strukturerat och sätt kan förbereda sig (genom färdiga moduler) för att sedan målgruppsanpassa och vara spontan/flexibel vid själva tillfället. Det känns både roligt, tidseffektivt och pedagogiskt tydligt. Att skapa modulerna kräver inledningsvis ett merarbete, men det utmanar oss som undervisare att vara tydliga med vad vi lär ut och dessutom dela upp innehållet i lagom stora delar ”moduler”. Det är också bra att varva moduler av olika karaktär (teori, praktisk övning, osv.) Under workshopen kommer vi också in på vikten av att återanvända material (som andra gjort) i sin undervisning för att spara tid. Det finns mycket bra material där ute och vi behöver inte göra om allting själva. Jag tänker att många av dessa tips är saker som kan appliceras på undervisning allmänt (det behöver alltså inte vara just hantering av forskningsdata som ska läras ut).
Till sist tar jag även med mig några praktiska ”hands on” tips att visa doktorander; exempelvis hur man sparar/arkiverar sin data på ett systematiskt sätt – det kan du också göra eftersom Claire generöst delar med sig av dessa i sin presentation!

LILAC 2017 – doktorandstöd och reflektion

Även jag hade glädjen att delta vid årets LILAC konferens, 10 -12 april.
Att vara med på LILAC var mycket roligt och inspirerande. Trots geografiskt avstånd är det i mångt och mycket samma frågor, utmaningar och dilemman vi står inför på de olika universitets- och högskolebiblioteken. Det var tre intensiva dagar vid det nybyggda Swansea City Bay Campus, där jag gick på intressanta föredrag, workshops och själv presenterade ett paper. Jag träffade förstås också många trevliga och intressanta bibliotekarier!
Framtidens informationskompetens diskuterades och min kollega Jessica Zaar har bloggat om keynote speaker Alan Carbery´s presentation och inlägg i debatten; Real world critical information literacy!?

Tydliga teman för årets konferens var bl.a.: doktorandstöd, reflektion, forskningsdata och forskning. Våra två bidrag från Malmö om doktorandstöd och reflektion låg således i tiden. Här skriver jag kort om dessa.

PhD student support at the Library : from generic courses to contextual learning. (Kristina Ericson)

Jag presenterade hur vi på Malmö högskolas bibliotek i projektform, jobbat med att utveckla vårt stöd till doktorander och varför vi ansåg att en förändring behövdes. Läs mer om projektet.
Respons som jag fick under min presentation var att många vara nyfikna/intresserade hur vi arbetat med förändring inspirerade av aktionsforskning. Ytterligare feedback från andra lärosäten är att doktorander föredrar valbarhet och vill ha den flexibilitet som onlinekurser (material) ger. Men de är också i behov av individuell hjälp, samt uppskattar att träffas live tillsammans med andra doktorander (doktorandgemenskap). Det känns som att vi är inne på rätt spår här i Malmö, när vi tagit fasta på kontextuellt lärande. Men jag anser att vi bör går vidare med och utveckla delar av vårt utbud så att det är tillgängligt online. Inspiration kan särskilt hämtas från lärosäten som profilerar sig på distansutbildning.
Presentation och abstrakt:  http://dspace.mah.se/handle/2043/22488

 

Posterpresentation: Improving information literacy instruction through reflection (Jessica Zaar, Jenny Magnusson, Åsa Tosting)

På Malmö högskolas bibliotek har vi under ett par års tid jobbat med modellen ”Reflective teaching”, se gärna tidigare blogginlägg där du även hittar det frågeformulär vi använder: Reflekterande undervisning. På LILAC hade vi en posterpresentation om arbetat med att utveckla vår undervisning i informationskompetens, genom självreflektion. Tankar från konferensen som jag tar med mig är att vi kommit ganska långt här i Malmö.  Jag deltog exempelvis på en workshop om reflektion och där pratade de flesta enbart om studenternas reflektion och arbetet med att få in och utvärdera denna.  Även om några hade erfarenhet av självreflektion, så uppfattade jag inte som att någon gjort det på samma strukturerade sätt som oss. Brist på tid när det gäller att reflektera över sin undervisning var något som lyftes och därför var många intresserade av vår ”modell” som ju är väldigt tidseffektiv med hjälp av formuläret. Coachande samtal var också något som väckte märkbart intresse. Även posterns design fick också mycket beröm 🙂
Poster och abstrakt: http://dspace.mah.se/handle/2043/22489

 


Presentationer/abstrakt från konferensen kan läsas här: http://www.lilacconference.com/lilac-archive/lilac-2017-1

Jag kommer att blogga om några fler intressanta presentationer från LILAC. 
Läs gärna: Engaging students with research data management – the modular approach

Till sist kan jag varmt rekommendera att åka till konferensen! 
Nästa år blir det i Liverpool 🙂 

Real world critical information literacy!?

Den 10 – 12 april var jag på konferensen LILAC (Library Information Literacy Annual Conference) i Wales. Det var fullspäckade dagar med intressanta keynotes, givande presentationer och roliga workshops. Jag fick mycket tänkvärt och en hel del användbara tips med mig hem. I veckan delade jag med mig av mina erfarenheter i Team Undervisning och nu vill jag börja med att lyfta det tema och den föreläsning som väckte min nyfikenhet allra mest.

Alan Carbery (Associate Library Director, Champlain College, Vermont) var den keynote speaker som jag tyckte var mest inspirerande och väckte flest nya tankar kring vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL). Hans presentation Authentic information literacy in a post-truth era finns att se i form av en inspelning från konferensen eller som en slideshow och båda ligger i LILAC arkivet från 2017. Om ni inte orkar se hela filmen så ta åtminstone en titt på hans slideshow som är ett exemplariskt sätt att använda bilder kombinerat med korta kärnfulla texter för att lyfta en presentation.

 Alan Carbery pratar om våra möjligheter att som bibliotekarier göra en verklig skillnad på lång sikt och kunna bidra till studenternas livslånga lärande ”Real World critical information literacy”. Han lyfter att vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL) är för bibliotekscentrerat och för akademiskt centrerat och att vi på olika sätt dessutom  förenklar verkligheten. Att undervisa IL handlar enligt Alan inte bara om biblioteket, att söka i databaser och att hitta information, utan även om att lära studenterna att ifrågasätta, att öppna upp för olika människors syn på verkligheten och att uppmuntra studenternas nyfikenhet. IL är inte bara något som behövs för att lyckas ta en examen utan något som behövs i det kommande arbetslivet och framförallt i det verkliga livet och världen vi lever i. Undervisningen i IL måste vara genuin, meningsfull (inte bara i uppsatsskrivandet) och autentisk.

Hur kan vi då hjälpa studenterna att lyckas i arbetslivet och ute i ”verkligheten” och att långsiktigt bli källkritiska, medvetna demokratiska medborgare som tar sitt samhällsansvar? Hur går vi från ett bibliotekscentrerat synsätt till ett informationscentrerat synsätt?

Givetvis handlar detta mycket om hur vår organisation ser ut och hur vi har möjlighet att bli en integrerad del av undervisningen på vårt lärosäte. Alan Carbery säger själv att han är ”the luckiest librarian ever” och med detta syftar han på att han och hans kollegor träffar alla studenter vid minst sju olika undervisningstillfällen under deras grundutbildning. Så är ju givetvis inte fallet för de flesta högskolebibliotekarier och det handlar därför om att tänka efter vad det är vi tycker är det viktigaste för studenterna att få med sig från oss. Vi kanske inte kan göra en skillnad för alla studenter, men vi har möjlighet att bestämma VAD vi vill fokusera på och vi har möjlighet att INSPIRERA lärare och studenter att själva vilja lära mer och gå utanför sin egen ”bekvämlighetsbubbla”.

Här är några exempel på saker att ta upp med som vi skulle kunna bygga in vid de tillfällen vi möter studenterna.

  • Filterbubblan ”A web of one”. Går det att komma ur denna bubbla? Visa TED-talk om detta och diskutera vad detta innebär.
  • Hur styrs dina Google sökningar? Göra övningar med studenterna där de får ta bort cookies och sen söka på olika ämnen (demokrati, nazism, katter etc.) och därefter på ett och samma ämne. Hur ser deras träffar ut? Låta dem söka från olika devices och jämföra.
  • Hur göra ”bra” Google sökningar? Begränsa till site, frassökningar, se hur man kan se statistik etc.
  • Hur söka i Google Scholar mer effektivt?  Ge fördjupad sökkunskap och göra olika slags övningar.
  • Hjälpa studenterna att få syn på privilegier, fördomar och rasism i informationslandskapet. Använda olika sätt att få syn på detta som t.ex. bilder, historiskt material och politiska händelser.

Ett litet blogginlägg i semestertider

Tomt i biblioteket, glest i korridoren, snart dags för semester. Innan jag går har jag lovat mig själv att skriva ett blogginlägg. Det går sådär men så plötsligt kom jag att tänka på att jag skulle kunna dela med mig av någon erfarenhet från NU-konferensen som ägde rum för ca en månad sedan här i Malmö. Förutom de erfarenheter som jag gjorde tillsammans med mina kollegor Hanna och Martina då vi höll i en workshop på temat ”Låt studenterna bli mer delaktiga i din undervisning!” så tror jag nästan att det var det arbetet med aktiv studentmedverkan som Alexis Engström, pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet, berättade om som väckte min nyfikenhet allra mest.  Han berättade bland annat om hur de hade arrangerat tävlingar för studenter, där studenterna skulle skicka in förslag för hur deras utbildning skulle kunna bli bättre. Förslagen har de samlat och kan läsas här http://www.uu.se/digitalAssets/550/550990_3bidrag-studenttavling-2015.pdf. Jag vill gärna veta mer och kommer att gå in och spana på deras webbplats där de samlat tankar om hur man kan arbeta med aktiv studentmedverkan. Här kan man också ta del av olika goda exempel. Gör det du med 🙂

Trevlig sommar!

Postersnack på LILAC

Jag är på iposter_lilac_studenternformationskompetenskonferens i England. Konferensen heter LILAC och är en årlig konferens med i första hand engelska bibliotekarier som deltagare. Idag har jag visat och pratat om postern jag tagit med mig som handlar om ett projekt vi arbetat med där vi försökt att involvera studenterna mer i vår undervisning. Det var många som kom och tittade och var intresserade av projektet. Flera arbetade eller ville arbeta mer studentaktivt och kunde känna igen sig i svårigheterna vi hade att engagera studenterna. Postern och den handout med beskrivning av metoderna finns på den här sidan, och där kommer så småningom även projektrapporten att finnas.