Vad kommer bibliotekens uppdrag vara i framtiden?

Läs- och diskussionstips:

”En nationell biblioteksstrategi – i vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025?” av Magnus Kempe, Cristian Wennertröm och Helene Olsson.

Ladda ner rapporten: Kairosrapport140424

Medverkar gör Maria Jacobsson, medlem av Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd, som var med i framtagandet av rapporten. Även Andreas Ingefjord, utvecklingssekreterare på Stadsbiblioteket i Malmö medverkar, och moderator är Per Svensson, Sydsvenskan.

Svensk biblioteksförening och Svensk förening för informationsspecialister (sfis) kommer att bjuda in författarna den 26 november. Tid: kl. 13.00-15.30 Plats: Malmö stadsbibliotek, Gullbergssalen.

Anmälan sker till hedija.kodzaga-jasarevic@malmo.se eller janerik.lindstrom@gmail.com senast 21 november.

Varmt välkommen!

Nätverksträff på Högskolan i Halmstad

Varje år träffas bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Denna gång träffades vi på Högskolan i Halmstad högst upp på 22:a våningen i Trade Center. Fantastiskt fin utsikt! Men det var inte bara utsikten som fantastisk, det var även nätverksträffens innehåll. Jag väljer ut tre saker som gjorde mest intryck hos mig.

Dagen började med att Ika Jorum från Södertörns högskola berättade om ett intressant samarbete mellan högskolebiblioteket och lärarutbildningen på Södertörns högskola och Nacka gymnasium vilket syftade till att stärka övergången mellan gymnasie- och högskolestudier. Projektet har bland annat resulterat i att ett nytt moment införts i kursplanen på lärarutbildningen på Södertörns högskola där studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning ska undersöka gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samarbetet har även resulterat i en modell för progression i gymnasieskolan samt en samverkansmodell mellan bibliotek och lärarutbildningar. Egentligen skulle jag kunna skriva ett inlägg bara om detta samarbete men väljer att istället länka till rapporten “Högskolebiblioteket och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport”, som jag genast ska läsa.

Dagen fortsatte med att Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, reflekterade över vilka olika strategier som bidrar till en framgångsrik forskning och vilken roll som biblioteket spelar. Pernilla pratade om vikten av att sprida sin forskning på olika nivåer och till olika målgrupper. Till andra forskare, lärarutbildare, lärare och även egna studenter på lärarutbildningen. Hon tycker att det borde finnas fler sätt att mäta inpact factor än det traditionella. När det gäller bibliotekets roll så värdesätter hon möten med bibliotekets personal och tyckte att vi skulle fortsätta att satsa på att få till olika former av möten. Hon värdesätter också att kunna föra en dialog med bibliotekets personal, bland annat om publiceringsfrågor, var var hon som forskare kan publicera sig inom sitt fält.

Annika Elm Fristorp, lektor inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, pratade om vetenskap för lärande, om vetenskaplig progression, om hur man kan medvetandegöra ett kritiskt förhållningssätt. Hon pratade om att omsätta vetenskap i praktiken, att använda vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt kopplat till förskolläraryrket. För att koppla samman yrkes- och utbildningspraktik får studenter på förskollärarutbildningen under T6 inventera undersökningsområden tillsammans med lärare ute på sin VFU-plats. I samband med detta så läser de vetenskapsteori- och metod och gör efter det en systematisk litteraturstudie på ett av undersökningsområdena som de identifierat. Terminen efter det läser de en kurs som handlar om verksamhetsutveckling och auktionsforskning och i samband med det så skriver de sitt examensarbete. Det verkar vara ett väldigt bra sätt att knyta ihop utbildning och praktik och ett sätt för studenterna att faktiskt se hur man kan arbeta med forskning för verksamhetsutveckling i praktiken.

Kan inte låta bli att avsluta med att skriva att även jag fick möjlighet att dela med mig av tankar och resultat från projektet ”Vad är utbildning på vetenskaplig grund”. Fick äran att vara sista punkt i programmet och det kändes faktiskt riktigt bra, många saker som tagits upp under nätverksträffens två dagar återspeglades i det som vi sett i vår undersökning. Bland annat att forskningen på den egna institutionen många gånger är osynlig för studenterna under utbildningen, vilket Pernilla Nilsson tog upp. Annika Elm Fristorp pratade om hur de arbetar med att koppla forskningspraktiken till den kommande yrkespraktiken. Ika, Pernilla och Annika belyste alla vikten av samarbete, och inte bara samarbete för sakens skull utan kvalitet i samarbete.

Nästa gång verkar det som att det är Högskolan Väst som ska ta tag i stafettpinnen och ordna nätverksträff, undrar vilket tema det blir då?

Vad är utbildning på vetenskaplig grund?

Ja, det är frågan som vi undersökt i ett projekt tillsammans med AKL. Vi har intervjuat lärare, studenter och bibliotekarier för att se hur de olika grupperna möts i en utbildning på vetenskaplig grund. Något svar på frågan har vi inte direkt, men vi har skrivit en rapport som vi tror kan användas som diskussionsunderlag, eller bara läsas av de som vill höra mer om hur lärare, studenter och bibliotekarier resonerar kring ämnet.

Rapporten finns här: http://dspace.mah.se/handle/2043/17011

Att forskningsanknyta undervisning

I förra veckan träffade träffade några kollegor och jag deltagare på AKL-kursen Perspektiv på forskningsbaserat lärande och berättade om vårt projekt Vad är utbildning på vetenskaplig grund. Temat för kurstillfället var studenternas perspektiv på utbildning på vetenskaplig grund, så vi presenterade fem problemområden som vi sett utifrån de intervjuer vi gjort i projektet. De är, lite snabbt:

  • Studenterna känner inte till institutionens forskning.
  • Studenterna deltar inte i forskning.
  • Forskningsanknytning sker främst genom litteraturen, och studenterna tycker det är problematiskt att läsa vetenskapliga texter.
  • Studenterna kan ha svårt att se kopplingen till yrkeslivet när det gäller de forskningsrelaterade delarna av utbildningen.
  • Tvärvetenskap, eller flervetenskap, kan ställa till det för studenterna genom att ämnens olika vetenskapssyn kan innebära olika krav på studenterna t ex när det gäller skrivande.

Kursdeltagarna fick sen i uppgift att gruppvis välja ett område de tyckte var intressant eller extra problematiskt och diskutera hur de pedagogiskt ville lösa det. Och det här kom de fram till:

  • Låta studenterna delta i t ex institutionens högre seminarier.
  • Använda seminarieformen mer i undervisningen.
  • Låta studenterna göra en uppgift både före och efter de fått läsa/höra om forskningen på området (alltså, först lösa uppgiften baserat på den egna erfarenheten och sen igen när de vet mer om forskningen på området, och jämföra).
  • Ha en lista på möjliga examensarbeten som hör ihop med institutionens forskning.
  • Låta studenterna belysa samma fråga utifrån olika teorier/perspektiv för att låta dem få syn på ämnenas olikheter (istället för att inte låtsas om att det finns olikheter mellan ämnena).

Den vetenskapliga strimman – minirapport från högskolepedagogisk konferens

I förra veckan var det högskolepedagogisk konferens här på Malmö högskola. En sak jag tar med mig från konferensen är Barbro Bruces och Lotta Andersons presentation om hur de arbetat med specialpedagog- och speciallärarutbildningen och vetenskaplighet. Det jag speciellt fastnade för var hur de koncentrerat sig på att integrera det vetenskapliga tänkandet i hela utbildningen, alltså inte att det bara ska vara något som dyker upp i metodkurser med jämna mellanrum. De pratar om den ”vetenskapliga strimman” som finns med genom utbildningen. Det gäller ju för såväl det vetenskapliga tänkandet som för andra mer generiska kompetenser som informationssökning och skrivande, att det inte bara är något som går utanpå och dyker upp som gubben i lådan då och då, utan att det faktiskt är en del av kurserna.

Forskningsbaserad utbildning – AKL-kurs, 5 hp

För att fördjupa mina kunskaper inom det pedagogiska området, läser jag just nu kursen Akademiskt lärarskap – forskningsbaserad utbildning, 5 hp. Syftet med kursen är ”att ge olika perspektiv på vad forskningsanknuten undervisning kan betyda och hur den kan komma till uttryck i egen undervisningspraktik”.  Genom kursen känner jag att jag kommer att utveckla min undervisning genom nya kunskaper, bla om olika forskningsbaserade pedagogiska modeller. Genom kusen har jag också  lärt känna personal från högskolans olika områden. Just nu funderar jag på min examinationsuppgift och hoppas kunna fördjupa mig i hur min undervisning kan utvecklas och bidra till en bättre forskningsbaserad undervisningsmiljö. Jag hoppas att kursen kommer att ges vid fler tillfällen så att fler får möjlghet att gå kursen!