Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta ”Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Fruktmarknaden – en övning för att resonera kring sökord

Linda Grandsjö, från samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, var och skuggade mig nu i våras. (Vad det innebär med skuggning och skuggprojektet kan ni läsa mer om här i Skuggbloggen). På vårt pedagogiska café om sökord delade Linda med sig av en övning som vi bad henne att beskriva i vår blogg:

Övningen jag gav exempel på under det pedagogiska caféet kommer ursprungligen från presentationen Games and gamification for information literacy av Walsh, Edwards och Hill på konferensen LILAC 2013.

Bibliotekarien tar upp en bild från en fruktmarknad och ber studenterna ”brainstorma” fram vad de ser på bilden.  Orden skrivs upp på tavlan av bibliotekarien, som samtidigt klustrar och ordnar dem hierarkiskt.

Vi tittar gemensamt på vilka ord som dykt upp och resonerar kring hur vi kan få så bra träffar som möjligt och saker att tänka på, exempelvis:

– synonymer och närliggande ord: priser, pund, valuta, prissättning, betalning)
– engelska som sökspråk: i engelska särskiver man à frassökning
– frassökning vs. enskilda ord: ”fruit market” vs. fruit AND market
– kombination av sökord – breda eller snäva ord: att söka på äppelsorten golden delicious vs. att bara söka på apple och att kombinera med andra betydelsebärande ord
– kombination av sökord – oväntade träffar: en sökning på apple AND market kan generera träffar om den ekonomiska marknaden för varumärket Apple, trots att man avsåg en äppelmarknad eller den ekonomiska marknaden för äpplen

Därefter får studenterna göra motsvarande för sina egna valda ämnen och sedan testa sig fram med dem i självständig sökning med assistans från bibliotekarien alt. att man tar ytterligare ett gemensamt exempel, men på deras ämne.

Linda Grandsjö, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitet.

Tema sökord

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek
Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Ibland kan det vara svårt att hitta rätt termer för att få ett bra sökresultat och hitta de där mest relevanta artiklarna eller böckerna. Vår erfarenhet som bibliotekarier är att det där med sökord är ett stort problem för studenter som ska söka information. Det visar sig inte minst i den analys biblioteket gjorde av handledningsbokningar som inkommit till biblioteket, där studenterna ska beskriva sitt problem. Här är två exempel på studentröster som illustrerar detta:

  • Har helt enkelt inte hittat något som behandlar ämnet. Utgår från att det finns, men att jag använder fel sökord eller något sånt.
  • Problemet är att hitta tillräckligt specifika sökord och hitta rätt termer på engelska.

Team pedagogisk verksamhet (som jobbar med pedagogisk utveckling på BIT) anordnade för ett tag sedan ett pedagogiskt café på tema sökord där alla på biblioteket bjöds in till diskussion och reflektion kring just sökord. Hur vi kan öka studenternas förståelse för vikten av att lägga tid på att välja sökord och inte enbart välja de ord som man först kommer att tänka på?

Vi började med att lägga problemen på bordet; vad upplever vi som bibliotekarier är problematiskt i mötet med studenterna när det handlar om sökord? Här är några svar:

  • Studenten skriver hela frågeställningen i databasens sökfält (typisk Googlesökning).
  • Att förklara varför de spelar roll är problematiskt ibland.
  • Man kan verka flummig när man föreslår en brainstorming och de bara vill ha ”de rätta sökorden”.
  • Förklara att det tar tid. Trial and error. Finns ingen perfekt sökning på en gång.
  • Att få studenten att tänka i vidare begrepp – kanske inte kan hitta exakt det de vill.
  • När studenten fastnat i en term (som kan vara helt korrekt inom disciplinen och när vi föreslår något annat).
  • Det tar tid att sätta sig in i ett specifikt ämne. Svårt när studenten har bråttom och är otålig.

 Vi fortsatte sedan med gruppdiskussioner; hur kan vi skapa läraktiviteter där studenterna tränas i att välja sökord och att förstå att detta är viktigt? Här kommer några förslag:

Grupp 1:
Studenterna får läsa en artikel som de fritt får tagga med nyckelord. Samla upp nyckelorden i en gemensam mindmap/kluster. Studenterna testar att sök på dessa nyckelord t.ex. i Summon eller i ämnesdatabas. Hittar de artikeln? Varför, varför inte? Kolla de ämnesord som artikeln har! Testa i andra databaser, fyll på med ämnesord i mindmapen. Fånga upp de kontrollerade ämnesorden i t.ex. ERIC.

Grupp 2:
Fokus ligger på studentaktivitet. Studenterna ”brainstormar” på egen hand sökord kring sin frågeställning. Studenterna får en matris där de får fylla i de sökord de hittat och anvisningar om att tänka bredare/snävare. De byter matris med grannen och får/ger feedback på sökorden. Bibliotekarien förklarar databasens ”språk” – tesaurus, ämnesord mm. Studenterna testar sina ord i databaserna. (studentaktivitet). Hur funkade orden? – kort diskussion. Studenterna kompletterar matrisen med nya sökord de hitta via thesaurus, ämnesord mm. (studentaktivitet). Studenterna söker i databaserna igen och kombinerar sökorden på olika sätt. (studentaktivitet)

Grupp 3:
För att skapa en förförståelse innan vi träffar studenterna vill vi prova metoden flipped classroom, dvs. att studenterna får ta del av lärobjekt (exempelvis film/webbsida) innan som behandlar sökordstemat. Fokus på träffen ska ligga på studentaktivitet.
Alt 1: Testa att utgå från en rubrik/löpsedel i stil med ”forskning visar att…” Låta studenterna hitta forskningen bakom. Spåna kring nyckelbärande ord, frågeställning, ämnesord.
Alt 2: Börja med egen sökning, sen låta dem skriva ner frågor/problem, sen ha en genomgång och sen låta dem söka om. Reflektera om resultatet blir annorlunda.

Som en stor bonus denna dag så hade vi besök av en kollega från Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Linda Grandsjö, som var här för att skugga en bibliotekarie. Linda delade med sig av ett exempel som hon använt sig av för att skapa en diskussion om sökord med studenterna. Linda kommer inom kort att dela med sig av sitt exempel här i vår blogg.

Få hjälp av tankekartan

Dåliga sökord och oklar frågeställning är två saker som kan ställa till det när man söker litteratur. Ett sätt att arbeta med sin frågeställning och sina sökord kan vara att göra en tankekarta (mindmap). Ibland när vi undervisar i informationssökning stoppar vi in ett moment där studenterna får börja skissa på en tankekarta över sin frågeställning, och börja fundera på vilka sökord de behöver. I tankekartan ska de försöka fånga in begrepp, relationer, överordnade och underordnade begrepp, och sedan översätta till ord som går att använda för att söka i databaser (dvs leta bland ämnesord, i tesaurus eller MeSH när det är möjligt).  Studenterna får möjlighet att reflektera över sina ämnen och begrepp för att få överblick innan de börjar söka.

I vår forskarutbildningskurs i informationssökning ingår det i examinationsuppgiften att doktoranderna ska göra en tankekarta över sitt forskningsämne, men vi har även använt det när vi är inne i examensarbeteskurser, t ex i kriminologi.

Ett (ganska tråkigt) exempel på hur man kan använda en tankekarta finns i den här filmen vi gjort till lärarutbildningens examensarbeteskurs, men en tankekarta kan se mycket roligare ut. Här finns inspiration: http://www.mindmapinspiration.com/top-10/