Engaging students with research data management – the modular approach

En intressant workshop som jag deltog i på LILAC 2017 var Claire Sewell´s:
Engaging students with research data management – the modular approach

Claire Sewell, University of Cambridge berättade på ett inspirerande sätt hur hon jobbat med att lära doktorander och masterstudenter hantera sin forskningsdata. Hennes koncept känns vinnande och hållbart då hon mixar att använda förberedda (moduler) som lätt kan plockas upp och användas, samtidigt som hon är väldigt noga med att målgruppsanpassa varje enskilt tillfälle. Några tips från Claire är att använda relevanta exempel (fråga vad deltagarna är intresserade av) samt att ta reda på vad som är nödvändigast för dem att veta just nu (dvs. berätta inte allt du kan om forskningsdata på en gång).

  • Talk to your audience about their needs
  • Make the workshop meaningful
  • Attainable level of learning
  • Make learning a group activity
  • Allow your audience to be an active participant in shaping the workshop

Självklart hade hon under sin workshop planerat in lärande gruppaktiviteter och vi fick själva i små grupper bygga ihop en workshop i data research management.

Från Claire’s workshop tar jag med mig hur man på ett strukturerat och sätt kan förbereda sig (genom färdiga moduler) för att sedan målgruppsanpassa och vara spontan/flexibel vid själva tillfället. Det känns både roligt, tidseffektivt och pedagogiskt tydligt. Att skapa modulerna kräver inledningsvis ett merarbete, men det utmanar oss som undervisare att vara tydliga med vad vi lär ut och dessutom dela upp innehållet i lagom stora delar ”moduler”. Det är också bra att varva moduler av olika karaktär (teori, praktisk övning, osv.) Under workshopen kommer vi också in på vikten av att återanvända material (som andra gjort) i sin undervisning för att spara tid. Det finns mycket bra material där ute och vi behöver inte göra om allting själva. Jag tänker att många av dessa tips är saker som kan appliceras på undervisning allmänt (det behöver alltså inte vara just hantering av forskningsdata som ska läras ut).
Till sist tar jag även med mig några praktiska ”hands on” tips att visa doktorander; exempelvis hur man sparar/arkiverar sin data på ett systematiskt sätt – det kan du också göra eftersom Claire generöst delar med sig av dessa i sin presentation!

LILAC 2017 – doktorandstöd och reflektion

Även jag hade glädjen att delta vid årets LILAC konferens, 10 -12 april.
Att vara med på LILAC var mycket roligt och inspirerande. Trots geografiskt avstånd är det i mångt och mycket samma frågor, utmaningar och dilemman vi står inför på de olika universitets- och högskolebiblioteken. Det var tre intensiva dagar vid det nybyggda Swansea City Bay Campus, där jag gick på intressanta föredrag, workshops och själv presenterade ett paper. Jag träffade förstås också många trevliga och intressanta bibliotekarier!
Framtidens informationskompetens diskuterades och min kollega Jessica Zaar har bloggat om keynote speaker Alan Carbery´s presentation och inlägg i debatten; Real world critical information literacy!?

Tydliga teman för årets konferens var bl.a.: doktorandstöd, reflektion, forskningsdata och forskning. Våra två bidrag från Malmö om doktorandstöd och reflektion låg således i tiden. Här skriver jag kort om dessa.

PhD student support at the Library : from generic courses to contextual learning. (Kristina Ericson)

Jag presenterade hur vi på Malmö högskolas bibliotek i projektform, jobbat med att utveckla vårt stöd till doktorander och varför vi ansåg att en förändring behövdes. Läs mer om projektet.
Respons som jag fick under min presentation var att många vara nyfikna/intresserade hur vi arbetat med förändring inspirerade av aktionsforskning. Ytterligare feedback från andra lärosäten är att doktorander föredrar valbarhet och vill ha den flexibilitet som onlinekurser (material) ger. Men de är också i behov av individuell hjälp, samt uppskattar att träffas live tillsammans med andra doktorander (doktorandgemenskap). Det känns som att vi är inne på rätt spår här i Malmö, när vi tagit fasta på kontextuellt lärande. Men jag anser att vi bör går vidare med och utveckla delar av vårt utbud så att det är tillgängligt online. Inspiration kan särskilt hämtas från lärosäten som profilerar sig på distansutbildning.
Presentation och abstrakt:  http://dspace.mah.se/handle/2043/22488

 

Posterpresentation: Improving information literacy instruction through reflection (Jessica Zaar, Jenny Magnusson, Åsa Tosting)

På Malmö högskolas bibliotek har vi under ett par års tid jobbat med modellen ”Reflective teaching”, se gärna tidigare blogginlägg där du även hittar det frågeformulär vi använder: Reflekterande undervisning. På LILAC hade vi en posterpresentation om arbetat med att utveckla vår undervisning i informationskompetens, genom självreflektion. Tankar från konferensen som jag tar med mig är att vi kommit ganska långt här i Malmö.  Jag deltog exempelvis på en workshop om reflektion och där pratade de flesta enbart om studenternas reflektion och arbetet med att få in och utvärdera denna.  Även om några hade erfarenhet av självreflektion, så uppfattade jag inte som att någon gjort det på samma strukturerade sätt som oss. Brist på tid när det gäller att reflektera över sin undervisning var något som lyftes och därför var många intresserade av vår ”modell” som ju är väldigt tidseffektiv med hjälp av formuläret. Coachande samtal var också något som väckte märkbart intresse. Även posterns design fick också mycket beröm 🙂
Poster och abstrakt: http://dspace.mah.se/handle/2043/22489

 


Presentationer/abstrakt från konferensen kan läsas här: http://www.lilacconference.com/lilac-archive/lilac-2017-1

Jag kommer att blogga om några fler intressanta presentationer från LILAC. 
Läs gärna: Engaging students with research data management – the modular approach

Till sist kan jag varmt rekommendera att åka till konferensen! 
Nästa år blir det i Liverpool 🙂 

Real world critical information literacy!?

Den 10 – 12 april var jag på konferensen LILAC (Library Information Literacy Annual Conference) i Wales. Det var fullspäckade dagar med intressanta keynotes, givande presentationer och roliga workshops. Jag fick mycket tänkvärt och en hel del användbara tips med mig hem. I veckan delade jag med mig av mina erfarenheter i Team Undervisning och nu vill jag börja med att lyfta det tema och den föreläsning som väckte min nyfikenhet allra mest.

Alan Carbery (Associate Library Director, Champlain College, Vermont) var den keynote speaker som jag tyckte var mest inspirerande och väckte flest nya tankar kring vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL). Hans presentation Authentic information literacy in a post-truth era finns att se i form av en inspelning från konferensen eller som en slideshow och båda ligger i LILAC arkivet från 2017. Om ni inte orkar se hela filmen så ta åtminstone en titt på hans slideshow som är ett exemplariskt sätt att använda bilder kombinerat med korta kärnfulla texter för att lyfta en presentation.

 Alan Carbery pratar om våra möjligheter att som bibliotekarier göra en verklig skillnad på lång sikt och kunna bidra till studenternas livslånga lärande ”Real World critical information literacy”. Han lyfter att vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL) är för bibliotekscentrerat och för akademiskt centrerat och att vi på olika sätt dessutom  förenklar verkligheten. Att undervisa IL handlar enligt Alan inte bara om biblioteket, att söka i databaser och att hitta information, utan även om att lära studenterna att ifrågasätta, att öppna upp för olika människors syn på verkligheten och att uppmuntra studenternas nyfikenhet. IL är inte bara något som behövs för att lyckas ta en examen utan något som behövs i det kommande arbetslivet och framförallt i det verkliga livet och världen vi lever i. Undervisningen i IL måste vara genuin, meningsfull (inte bara i uppsatsskrivandet) och autentisk.

Hur kan vi då hjälpa studenterna att lyckas i arbetslivet och ute i ”verkligheten” och att långsiktigt bli källkritiska, medvetna demokratiska medborgare som tar sitt samhällsansvar? Hur går vi från ett bibliotekscentrerat synsätt till ett informationscentrerat synsätt?

Givetvis handlar detta mycket om hur vår organisation ser ut och hur vi har möjlighet att bli en integrerad del av undervisningen på vårt lärosäte. Alan Carbery säger själv att han är ”the luckiest librarian ever” och med detta syftar han på att han och hans kollegor träffar alla studenter vid minst sju olika undervisningstillfällen under deras grundutbildning. Så är ju givetvis inte fallet för de flesta högskolebibliotekarier och det handlar därför om att tänka efter vad det är vi tycker är det viktigaste för studenterna att få med sig från oss. Vi kanske inte kan göra en skillnad för alla studenter, men vi har möjlighet att bestämma VAD vi vill fokusera på och vi har möjlighet att INSPIRERA lärare och studenter att själva vilja lära mer och gå utanför sin egen ”bekvämlighetsbubbla”.

Här är några exempel på saker att ta upp med som vi skulle kunna bygga in vid de tillfällen vi möter studenterna.

  • Filterbubblan ”A web of one”. Går det att komma ur denna bubbla? Visa TED-talk om detta och diskutera vad detta innebär.
  • Hur styrs dina Google sökningar? Göra övningar med studenterna där de får ta bort cookies och sen söka på olika ämnen (demokrati, nazism, katter etc.) och därefter på ett och samma ämne. Hur ser deras träffar ut? Låta dem söka från olika devices och jämföra.
  • Hur göra ”bra” Google sökningar? Begränsa till site, frassökningar, se hur man kan se statistik etc.
  • Hur söka i Google Scholar mer effektivt?  Ge fördjupad sökkunskap och göra olika slags övningar.
  • Hjälpa studenterna att få syn på privilegier, fördomar och rasism i informationslandskapet. Använda olika sätt att få syn på detta som t.ex. bilder, historiskt material och politiska händelser.

Vad betyder det där ”peer review”?

I vårt möte med studenter i undervisning, handledning och informationsdiskar får vi ofta frågan vad det där ”peer review” egentligen är för något och varför det framhålls som så viktigt av lärare och handledare. Många studenter vet att det är bra att klicka i rutan för peer review när man söker i olika databaser, men många är osäkra på vad det innebär. Eftersom peer review-granskning är en ganska komplicerad process i många olika steg har vi gjort en informativ film, där vi försöker reda ut begreppet och varför det är viktigt.

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många ”kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Sommarläsning

En lugn dag i juli precis innan semestern börjar kan man ägna åt att läsa ikapp sånt där som man sparat på hög till ”sen”. Igår tog jag en heldag för läsning och kollade bl a på följande:

Senaste numIMG_1215ret av Journal of Information Literacy, som bland annat innehöll en artikel om effekten av bibliotekets undervisning för nya studenter (inte så stor) och en om information literacy-kartor som verkade påminna rätt mycket om de tidslinjer vi håller på med här på biblioteket, för att få syn på när, hur och var vår undervisning kommer in i utbildningarna.

Senaste numret av Högre utbildning, där fastnade jag speciellt för Eks och Safrankovas artikel om workshop som ett sätt att skapa ett demokratiskt rum i utbildningen.

Barbara Fisters keynote från LOEX, där hon ifrågasätter mycket av det vi gör i bibliotekets undervisning. Bland annat det stora fokuset på att studenter ska använda vetenskapliga artiklar (”which is kind of like being told to look for “organic” on the label at the grocery store”), istället för att prata om litteraturen som något man använder för att bli inspirerad av och för att hitta nya infallsvinklar.

Show me your search strings! En kort artikel om en norsk undersökning som kollat på hur folk söker i bibliotekssystemet och vad de gör för fel (t ex stavar fel, söker för stort, blandar ihop AND och OR).

Allt har jag inte läst supernoga, en del behöver jag återvända till, och annat kan jag lägga helt åt sidan, men nu är det i alla fall kollat på.

De flesta lästipsen har jag hittat på Sheila Webbers blogg Information literacy weblog.

Tröskelbegrepp

Jag har tidigare skrivit några inlägg från mitt besök på konferensen LILAC i april, och här kommer ännu ett. Med anledning a800px-Light_on_door_at_the_end_of_tunnelv att den amerikanska biblioteksorganisationen ACRL har kommit med ett nytt ramverk för informationskompetens som bygger på så kallade tröskelbegrepp (threshold concepts),  handlade en av keynote-föreläsningarna om just tröskelbegrepp. Den hölls av Ray Land som är professor i högskolepedagogik vid Durham university, och en av personerna som introducerat  begreppet. Tröskelbegrepp handlar om de särskilda begrepp inom ett ämne som man måste förstå för att kunna behärska själva ämnet. Tröskelbegrepp kännetecknas av att de förändrar ens sätt att se på ämnet (de är ”transformative”). De är besvärliga att komma underfund med (troublesome), och när man väl förstått ett begrepp kan man inte ”oförstå” det (irreversible). Man passerar alltså en tröskel in i ämnet när man lär sig begreppet.

Lands föreläsning var en bra introduktion till tröskelbegrepp och finns filmad. En bra introduktion till tröskelbegrepp finns i den här artikeln av Glyn Cousins, och mer information finns också på den här webbsidan.

När det gällde kopplingen till ACRLs tröskelbegrepp inom informationskompetens tog Land upp några olika frågor som han funderade över. Den mest intressanta tycker jag är frågan vad ACRLs tröskelbegrepp är trösklar in till. Normalt sett handlar tröskelbegreppen om att komma in i ett ämne, men ACRLs tröskelbegrepp är mer generiska och Land tyckte det var lite oklart vad det är man är på väg in i och också vem som ska leda studenten dit. Själv tycker jag det är skönt att ACRLs nya ramverk är mer fokuserat på lite vidare begrepp istället för deras gamla standard som är rätt fyrkantig. Men frågan om vart de där trösklarna leder funderar jag också lite över.

 

Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll

Jag vill tipsa om detta fantastiska nätverk till alla som jobbar med pedagogisk verksamhet på högskole- och universitetsbibliotek!  Nätverket har en plattform på facebook – gå gärna med om du inte redan gjort det.  I nätverket kan vi utbyta erfarenheter och idéer med ”kollegor” på andra lärosäten runt om i landet. Kort sagt – inspirerande, kul, matnyttigt och omvärldsbevakande – allt  i ett! Något som bör nämnas är att nätverket drivs helt av intresse och alltså inte har extern finansiering.

Nätverksträff i Uppsala
10-11 november 2014 hölls den första nätverksträffen, i Uppsala på Carolina Rediviva.
Temat denna gång var utvärdering av undervisning i informationskompetens. Det var mycket intressanta dagar och givande presentationer. Nedan har jag lagt upp länkar till presentationerna (de som finns tillgängliga) så att även ni som inte är med på Facebook också kan ta del av dem.

Allmänna intryck från mig är att det var mycket givande och roligt att träffa andra som jobbar och brinner för pedagogiska frågor. Det ger ett mervärde att få ta del av andras erfarenheter och perspektiv när det gäller att utvärdera kvaliteten på undervisningen i informationskompetens. I Malmö befinner vi oss i en omorganisation, där vi av förståeliga skäl  tittar mycket på oss själva – kanske kände jag därför att det var extra viktigt att mitt i detta lyfta blicken och få inspiration av vad och hur andra gör. Vi har mycket att lära av varandra när det gäller utvärdering tror jag! Det var också intressant att höra mer om UKÄ:s utvärderingar och vad de bär med sig och hur (om) det på verkar oss inom biblioteket. Jag känner att jag fick med mig både ganska stora mer visionära tankar, samt en del väldigt praktiska ”hands on” tips som kan testas direkt.

Presentationer:
UKÄ och kvalitetsutvärderingar – utvärdering för lärande och utbildning
Mona Fjellström, Universitetspedagogik & lärandestöd, Umeå universitet.

Studentreflektioner – vad lär vi oss av dem? 
Cecilia Falk, Universitetsbiblioteket, Luleå

Erfarenheter av utvärderingar av bibliotekens resurser vid Högskolan Gävle
Mats Brenner, Högskolebiblioteket, Gävle
Se även ”Självskattningsblanketten

Metoder och verktyg för utvärdering av informationskompetens – ett avslutat och ett pågående projekt
Lena Landgren, Universitetsbiblioteket, Lund
Se även: Slutrapport och Verktygslåda

Alumniundersökning – nyttan av IK i arbetslivet
Christina Brage, Universitetsbiblioteket, Linköping

Om förändringar i UKÄs utvärderingar
Åsa Kettis, Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik, Uppsala universitet
Presentation saknas ännu!

Hur berör UKÄ:s utvärderingar högskolebiblioteken? Några exempel
Malin Utter, Högskolebiblioteket, Borås
Presentation saknas ännu!

Vi diskuterade även en del andra projekt, bl.a. detta:
Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen.

 

MIK vad är det?

Att ha en skugga kan leda till många intressanta diskussioner och kan även bli ett naturligt sätt för omvärldsbevakning. Under två dagar i vår skuggade Stina Larsson från Kristianstads högskola mig. Inför ett undervisningstillfälle kom Stina, jag och Helen Rasmussen in på en diskussion kring informationskompetens. Stina började då prata om begreppet MIK och jag satt som ett frågetecken och försökte tänka så det knakade om jag visste vad denna förkortning stod för? Under vårt fortsatta samtal fick jag lära mig att det är ett samlingsbegrepp som vuxit fram under Unescos arbete med ett ramverk och en undervisningsmodell för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers.

Nordicom vid Göteborgs universitet har, i samverkan med Svenska Unescorådet och andra aktörer, gjort en svensk översättning av Unescos undervisningsmodell som översatt heter, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf

MIK är alltså en förkortning för Media och InformationsKunnighet. I den svenska översättningen av Unescos ramverk beskrivs begreppet på detta sätt: ”För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).” Det finns två aktuella skrifter som behandlar begreppet och en kort sammanfattning och diskussion av begreppet kan ni se här: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/11/Folder-Medie-och-informationskunnighet-i-skolan-och-lärarutbildningen.pdf

Kanske känner alla utom jag till detta begrepp och kanske är detta något som redan diskuteras och appliceras på LS? I så fall är jag intresserad av att ta del av dessa diskussioner. Jag har inte själv hunnit läsa genom hela ramverket men tänkte att det skulle bli ett sommarprojekt! När jag bad min kollega Jenny Magnusson läsa genom mitt inlägg så fick jag även reda på att hon redan skrivit ett inlägg om detta begrepp så kanske vi och andra nyfikna kan ha ett sommarprojekt kring MIK tillsammans?

Informationskompetens eller Medie- och informationskunnighet?

Nyligen publicerade Svensk biblioteksförening en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi. Nio forskare från tre lärosäten ger perspektiv på medie- och informationskunnighet (MIK). Jag är själv inte så bekant med begreppet MIK men läser snabbt att ”Under senare tid har begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) växt fram som ett samlingsbegrepp skapat för att försöka fånga de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som genomgripande påverkas av digitala medier och nätverkssamhället, och som ses som nödvändiga för att kunna delta i samhället. Till dessa färdigheter räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang”. Hoppas på intressant läsning 🙂