Vad betyder det där ”peer review”?

I vårt möte med studenter i undervisning, handledning och informationsdiskar får vi ofta frågan vad det där ”peer review” egentligen är för något och varför det framhålls som så viktigt av lärare och handledare. Många studenter vet att det är bra att klicka i rutan för peer review när man söker i olika databaser, men många är osäkra på vad det innebär. Eftersom peer review-granskning är en ganska komplicerad process i många olika steg har vi gjort en informativ film, där vi försöker reda ut begreppet och varför det är viktigt.

Att forskningsanknyta undervisning

I förra veckan träffade träffade några kollegor och jag deltagare på AKL-kursen Perspektiv på forskningsbaserat lärande och berättade om vårt projekt Vad är utbildning på vetenskaplig grund. Temat för kurstillfället var studenternas perspektiv på utbildning på vetenskaplig grund, så vi presenterade fem problemområden som vi sett utifrån de intervjuer vi gjort i projektet. De är, lite snabbt:

  • Studenterna känner inte till institutionens forskning.
  • Studenterna deltar inte i forskning.
  • Forskningsanknytning sker främst genom litteraturen, och studenterna tycker det är problematiskt att läsa vetenskapliga texter.
  • Studenterna kan ha svårt att se kopplingen till yrkeslivet när det gäller de forskningsrelaterade delarna av utbildningen.
  • Tvärvetenskap, eller flervetenskap, kan ställa till det för studenterna genom att ämnens olika vetenskapssyn kan innebära olika krav på studenterna t ex när det gäller skrivande.

Kursdeltagarna fick sen i uppgift att gruppvis välja ett område de tyckte var intressant eller extra problematiskt och diskutera hur de pedagogiskt ville lösa det. Och det här kom de fram till:

  • Låta studenterna delta i t ex institutionens högre seminarier.
  • Använda seminarieformen mer i undervisningen.
  • Låta studenterna göra en uppgift både före och efter de fått läsa/höra om forskningen på området (alltså, först lösa uppgiften baserat på den egna erfarenheten och sen igen när de vet mer om forskningen på området, och jämföra).
  • Ha en lista på möjliga examensarbeten som hör ihop med institutionens forskning.
  • Låta studenterna belysa samma fråga utifrån olika teorier/perspektiv för att låta dem få syn på ämnenas olikheter (istället för att inte låtsas om att det finns olikheter mellan ämnena).

Den vetenskapliga strimman – minirapport från högskolepedagogisk konferens

I förra veckan var det högskolepedagogisk konferens här på Malmö högskola. En sak jag tar med mig från konferensen är Barbro Bruces och Lotta Andersons presentation om hur de arbetat med specialpedagog- och speciallärarutbildningen och vetenskaplighet. Det jag speciellt fastnade för var hur de koncentrerat sig på att integrera det vetenskapliga tänkandet i hela utbildningen, alltså inte att det bara ska vara något som dyker upp i metodkurser med jämna mellanrum. De pratar om den ”vetenskapliga strimman” som finns med genom utbildningen. Det gäller ju för såväl det vetenskapliga tänkandet som för andra mer generiska kompetenser som informationssökning och skrivande, att det inte bara är något som går utanpå och dyker upp som gubben i lådan då och då, utan att det faktiskt är en del av kurserna.