TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

TeachMeet igen!

I torsdags var det dags för TeachMeet för biblioteken inom Lärosäten Syd. Detta var tredje gången som vi tillsammans ordnade ett Teachmeet och det var som vanligt ett inspirerande tillfälle som gav massor pedagogisk input. Här följer en kort sammanfattning av presentionerna:

Camilla Söderquist från SLU berättade om ett projekt att göra om bibliotekets doktorandkurser i informationssökning från campus- till distanskurser.  Det var ett projekt där det väcktes frågor kring vad distansundervisning egentligen innebär?, hur gör man för att tekniken ska vara hållbar?, hur har man litteraturseminarium på distans?, ska den vara sammanhållen eller utspridd i tid? Forskare och doktorander hade också framfört önskemål om att det också ska finnas fysiska träffar i kursen, eftersom man vill träffa varandra. Kursen startar nästa år, eventuellt i en slags betaversion.

Ib Lundgren från Malmö högskola berättade om ett projekt kring självvärdering av undervisning: reflective teaching. Projektet syftar till att utvärdera och utveckla bibliotekets undervisning. Ib och hans kollegor har tagit fram ett reflektionsformulär som bibliotekarier kan använda efter sin undervisning som en hjälp att reflektera och utvärdera sin undervisning. I formuläret finns möjlighet att reflektera över det som gått bra och mindre bra i undervisningssituationen, men också att reflektera över varför det blev som det blev och vad man lärt sig. Med jämna mellanrum träffas sedan de bibliotekarier som vill och delar med sig av sina reflektioner och får varandras perspektiv på dessa.

Nästa i tur var Susanne Lindström, också från Malmö högskola, som presenterade sitt arbete med en studiegrupp för studenter med funktionsnedsättning. Alla studenter som kontaktat biblioteket för talbokshandledning fick erbjudande om att delta i studiegruppen som nu består av 4-8 studenter. Studenterna har fått önska vad de ville att studiegrupperna skulle handla om och föreslog bl a studieteknik, informationssökning. I gruppen har de också pratat om trösklar för deras lärande, och det kan t ex handla om att inte få material (t ex ppt) från läraren inför en föreläsning för att kunna förbereda sig. Susanne arbetar med det här som ett projekt under det här läsåret och kommer att skapa en blogg för att dokumentera arbetet.

Sedan presenterade Maria Björklund och Monica Landén från Medicinska fakultetens bibliotek vid Lunds universitet interaktiva guider för studenter kring vetenskapliga texter. Medfaks bibliotek har producerat guider med rubrikerna: Vad är en vetenskaplig artikel?, Varför ska man läsa vetenskapliga artiklar?, Hitta vetenskapliga artiklar samt Läs och granska vetenskapliga artiklar. Det finns även en quiz om vetenskapliga artiklar. I guiderna har man utgått från de frågor man fått från studenter i informationsdiskarna och i undervisningen, och försökt få till en progression mellan guiderna. Guiderna finns här: http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/student/soeka_och_skriva/soeka_och_vaerdera

Jessica Zaar från Malmö högskola talade om ett projekt kring studentmedverkan i undervisning: ”Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information”. Projektet har undersökt metoder kring brukarinvolvering, inte bara från biblioteksvärlden utan även från andra områden, och testat två av metoderna i två olika studentgrupper. Lite mer info om projektet finns på den här sidan.

På SLU pågår ett samarbetsprojekt med Makerere university i Uganda, som Charlotte Håkansson från SLU berättade om. I projektet har biblioteken samarbetat om doktorandutbildningar och har genomfört två doktorandkurser i informationssökning på plats i Makerere som personal från SLU varit med och utformat och undervisat på.

Jenny  Magnusson från Malmö högskola berättade om tidslinjer för utbildningar. Ett arbete som förra årets Teachmeet hade inspirerat till där Camilla Söderquist från SLU hade presenterat tidslinjer på deras utbildningar. Tidslinjer ger en möjlighet att visualisera bibliotekets undervisning tydligare i de utbildningar vi är inne i. I tidslinjen har Jenny ritat in dels lärandemål för kurserna, dels vilka bibliotekets lärandeaktiviteter är på de olika kurserna. Tidslinjen över utbildningen gör att man kan få syn på sådant som behöver förändras, som t ex lärandeaktiviteter som borde ligga vid ett annat tillfälle. Jenny har använt både Word och ett program som heter Lucidchart för att göra tidslinjerna.

Linda Karlsson från Malmö högskola pratade om ett internationaliseringsprojekt som heter Glocal classroom, som är ett samarbete och utbyte mellan fyra lärosäten kring webbaserat lärande. Det handlar bland annat om hur man kan minska gapet mellan campus- och distanslärande, och har innehållit seminarier från de fyra olika lärosätena (som befinner sig i fyra olika världsdelar). Seminarierna har varit både för campus- och distansstuderande samtidigt.

Katarina Böhme Evengård, SLU, visade exempel på hur man kan använda Socrative i undervisningen. Socrative är ett slags responsverktyg, likt mentimeter, där man kan ställa frågor till studenterna, eller där de kan rösta. På SLU har man använt Socrative mycket i undervisning kring plagiat och fusk, och använt studenternas svar som utgångspunkt i undervisningen. Katarina hade också använt det i biblioteksintroduktioner och gjort ett slags tipsrunda i biblioteket, men där frågorna fanns via Socrative.

Kristina (Kicki) Ericson från Malmö högskola berättade om hur hon låtit studenter ”tagga” eller nyckelordsindexera en artikel inför undervisning. En vecka före undervisningstillfället hade studenterna fått en artikel (utan nyckelord) som de fick indexera. Utifrån studenternas förslag på sökord kunde Kicki sedan prata med dem om nyckelord och dess betydelse när man söker.

Allra sist visade Pernilla Fröjdh från Malmö högskola hur hon använt postitlappar för att enkelt och smidigt utvärdera undervisning. I slutet av lektionen har hon delat ut en postitlapp till varje student och bett dem skriva något plus och något minus. Dessa har hon sedan tagit med i sin självreflektion (reflective teaching-formuläret som Ib (se ovan) pratade om). Det är en utvärdering som kräver noll förberedelser, och minimalt efterarbete.

Utöver presentationerna tipsade också Lena Landgren från Lunds universitet om Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll (som Kicki skrivit ett inlägg om här på bloggen) och också om call for papers till en antologi från KB om bibliotekens pedagogiska roll. Läs mer här på KB:s samverkansblogg.

Rapport från Teachmeet 5 december 2013

Idag har biblioteken inom Lärosäten Syd (ett samarbete mellan Malmö högskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, Högskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola) haft Teachmeet. Teachmeet är ett informellt sätt att träffas och presentera saker och idéer kring undervisning. På vårt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det två minuter för frågor. Själva ordningen lottade vi fram.

Här följer korta sammanfattningar av de presentationerna som gjordes:

Sandra Elebro från Malmö berättade om en struktur för handledning i informationssökning som hon arbetat sig fram till, och som hon också kommunicerar till studenten vid handledningstillfället. Poängen med att ha en struktur är den ger stöd i handledningen, både för bibliotekarien men kanske framförallt för studenten. Det kan kännas tryggare för studenten att veta vad som kommer att hända under handledningssessionen.

Jenny Magnusson och Helen Rasmussen, också från Malmö högskola, pratade också om en film de gjort för lärarutbildningen om vetenskapliga texter. Film är något som passar bra in i lärarutbildningens struktur, där de redan använder filmer i undervisningen, speciellt inför examensarbetet. Jenny och Helen ville hålla det enkelt och gjorde filmen med hjälp av iphone, ett iphonestativ och postitlappar. Filmen har sedan använts i undervisning, där kurslärare sett den tillsammans med studenterna och använt den som underlag för diskussion kring källkritik. Filmen finns här: http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Soka/Vetenskapliga-texter/

Jag (Hanna Wilhelmsson) berättade om en uppgift i grundlärarutbildningen, i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kursens lärandemål handlar om att studenterna ska kunna formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka, sammanställa och förhålla sig kritiskt till relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv. Detta examineras genom en inlämningsuppgift där studenterna ska formulera en fråga utifrån barnkonventionen, söka information kring denna och sedan också beskriva sin informationssökningsprocess. Det innebär att studenterna måste reflektera över sin informationssökning och vad de gör.

Lena Landgren från Lunds universitet talade om ett KB-finansierat (tror jag) projekt om metoder för utvärdering av undervisning i informationskompetens. Syftet med projektet är att skapa en verktygslåda för att utvärdera undervisning i informationskompetens, och är ett samarbete med Göteborgs universitet och Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. I projektet har man sammanställt flera olika metoder och tittat närmare på vad de utvärderar (känslor (t ex upplevelser), kognition etc), och man har också testat några metoder. Exempel på några metoder som projektet tittat på: informell utvärdering, cats, kunskapstester, attitydundersökning.

Helen Rasmussen från Malmö berättade också om spanarverkstad. Det är en slags strukturerad metod för att diskutera t ex en text eller ett fenomen i grupper om 5-8 personer. Spanarverkstad har använts som en metod i specialpedagogutbildningen för att stärka det vetenskapliga tänkandet hos studenterna. Nu återkommer spanarverkstaden tre gånger under utbildningen, och det finns en progression i valet av texter (från början inga krav, tredje gången måste studenterna välja en vetenskaplig artikel att spana på). Och så här tyckte några studenter:”stimulerad att söka vidare”, ”artikeln nådde bara ytan”, ”formen gynnar lyhördhet”. Under själva spanarverkstaden medverkar en observatör som är en lärare eller bibliotekarie. Helen och vår kollega Jessica Zaar har skrivit ett inlägg på AKL:s blogg om hur de arbetat med spanarverkstad: Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman

Jenny Magnusson från Malmö berättade även om en annan uppgift på lärarutbildningen, också i den utbildningsvetenskapliga kärnan, men tidigare i utbildningen än uppgiften jag berättade om. Syftet med uppgiften är att studenterna ska få en uppfattning om vad en vetenskaplig artikel är. De har fått titta på olika artiklar från facktidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter, svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och har i grupper diskuterat utifrån vissa frågor: Vem skriver, vad är det för typ av tidskrift etc, och sedan fått resonera kring varför något är vetenskapligt och inte, vad är det som gör att det blir vetenskapligt. Diskussionen har följts upp i helklass. Genom uppgiften fick studenterna möjlighet att ställa alla de frågor som de ställer när de är själva, men nu till varandra och fick hjälp att resonera av bibliotekarierna.

Katarina Evengård från SLU presenterade ett sätt att arbeta med flipped classroom och quiz som hon och en av hennes kollegor prövat med studenter som ska skriva kandidatuppsats. Inför bibliotekets undervisning tittade studenterna på två filmer och svarade också på frågor som var tänkta som en hjälp för studenterna att reflektera över innehållet filmern. Detta gjordes med hjälp av ett Google driveformulär där filmerna bäddats in. Utöver frågorna på filmen, fick studenterna också skriva om det var något särskilt de ville ha hjälp med när de träffade bibliotekarierna. Läraren la in filmen på kurssidan, sju av elva studenter hade svarat på frågorna. Några hade svarat fel på frågorna, vilket gav bibliotekarierna en hint om vad de behövde prata mer om på föreläsningen. Det blev ett bra sätt att kunna anpassa undervisningen till studenternas behov.

Camilla Söderquist från SLU berättade om projektet ”Rätt saker i rätt tid”. Projektet handlar om att tänka igenom hur biblioteksundervisningen ska komma in rätt i utbildningarna och att man inte bara slentrianmässigt bokar in undervisning. I projektet hade man funderat över hur bibliotekarierna kan komma in som ett komplement, inte ersättning för lärare, och gärna i dialog med dem och hur det skulle vara resurseffektivt.  Ett annat ledord för projektet var dialog, och det hade man med alla programstudierektorer. Planera och fortbilda var andra ledord. Själva fortbildningen av lärare hade de inte riktigt kommit till än. Camilla menade att det här arbetet är något vi ständigt måste jobba med, at det är ett repetitivt arbete något vi måste göra igen och igen. Hon visade också en tidslinje för ett program som inte bara innehöll vilka kurser studenterna läser utan där bibliotekarierna också ritat in studenternas process och känslor (t ex stressade över formalia) vid olika tillfällen i utbildningen för att kunna se när det kan passa att komma in.

Till sist presenterade Charlotte Håkansson från SLU ett projekt om internationalisering. Där är biblioteket med i ett större projekt i samarbete med universitetet i Makerere i Uganda. Bibliotekets del handlar om Information retrieval and scientific communication – global and local perspectives, och innebär bl a att ta fram en gemensam doktorandkurs i informationssökning och en workshop om open access. Kursen kommer att gå på campus i Makerere och ha deltagare från SLU, Makerere och några fler afrikanska universitet.

Och sen var en inspirerande teachmeeteftermiddag slut (eftersom stormen Sven gjorde att vi fick ställa in det inplanerade pubbesöket).

Teachmeet

I eftermiddag ordnar biblioteken inom Lärosäten Syd ett Teachmeet. Ett teachmeet är ett tillfälle att träffas och utbyta korta presentationer kring undervisning med varandra. Läs mer om teachmeet på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet. Vi räknar med en inspirerande eftermiddag, och återkommer med en rapport. Du kan följa teachmeetet på twitter: #larsydtm