Kategori: Kompetensutveckling

Idag har biblioteken inom Lärosäten Syd (ett samarbete mellan Malmö högskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, Högskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola) haft Teachmeet. Teachmeet är ett informellt sätt att träffas och presentera saker och idéer kring undervisning. På vårt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det två minuter för frågor. Själva ordningen lottade vi fram.

Här följer korta sammanfattningar av de presentationerna som gjordes:

Sandra Elebro från Malmö berättade om en struktur för handledning i informationssökning som hon arbetat sig fram till, och som hon också kommunicerar till studenten vid handledningstillfället. Poängen med att ha en struktur är den ger stöd i handledningen, både för bibliotekarien men kanske framförallt för studenten. Det kan kännas tryggare för studenten att veta vad som kommer att hända under handledningssessionen.

Jenny Magnusson och Helen Rasmussen, också från Malmö högskola, pratade också om en film de gjort för lärarutbildningen om vetenskapliga texter. Film är något som passar bra in i lärarutbildningens struktur, där de redan använder filmer i undervisningen, speciellt inför examensarbetet. Jenny och Helen ville hålla det enkelt och gjorde filmen med hjälp av iphone, ett iphonestativ och postitlappar. Filmen har sedan använts i undervisning, där kurslärare sett den tillsammans med studenterna och använt den som underlag för diskussion kring källkritik. Filmen finns här: http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Soka/Vetenskapliga-texter/

Jag (Hanna Wilhelmsson) berättade om en uppgift i grundlärarutbildningen, i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kursens lärandemål handlar om att studenterna ska kunna formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka, sammanställa och förhålla sig kritiskt till relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv. Detta examineras genom en inlämningsuppgift där studenterna ska formulera en fråga utifrån barnkonventionen, söka information kring denna och sedan också beskriva sin informationssökningsprocess. Det innebär att studenterna måste reflektera över sin informationssökning och vad de gör.

Lena Landgren från Lunds universitet talade om ett KB-finansierat (tror jag) projekt om metoder för utvärdering av undervisning i informationskompetens. Syftet med projektet är att skapa en verktygslåda för att utvärdera undervisning i informationskompetens, och är ett samarbete med Göteborgs universitet och Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. I projektet har man sammanställt flera olika metoder och tittat närmare på vad de utvärderar (känslor (t ex upplevelser), kognition etc), och man har också testat några metoder. Exempel på några metoder som projektet tittat på: informell utvärdering, cats, kunskapstester, attitydundersökning.

Helen Rasmussen från Malmö berättade också om spanarverkstad. Det är en slags strukturerad metod för att diskutera t ex en text eller ett fenomen i grupper om 5-8 personer. Spanarverkstad har använts som en metod i specialpedagogutbildningen för att stärka det vetenskapliga tänkandet hos studenterna. Nu återkommer spanarverkstaden tre gånger under utbildningen, och det finns en progression i valet av texter (från början inga krav, tredje gången måste studenterna välja en vetenskaplig artikel att spana på). Och så här tyckte några studenter:”stimulerad att söka vidare”, ”artikeln nådde bara ytan”, ”formen gynnar lyhördhet”. Under själva spanarverkstaden medverkar en observatör som är en lärare eller bibliotekarie. Helen och vår kollega Jessica Zaar har skrivit ett inlägg på AKL:s blogg om hur de arbetat med spanarverkstad: Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman

Jenny Magnusson från Malmö berättade även om en annan uppgift på lärarutbildningen, också i den utbildningsvetenskapliga kärnan, men tidigare i utbildningen än uppgiften jag berättade om. Syftet med uppgiften är att studenterna ska få en uppfattning om vad en vetenskaplig artikel är. De har fått titta på olika artiklar från facktidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter, svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och har i grupper diskuterat utifrån vissa frågor: Vem skriver, vad är det för typ av tidskrift etc, och sedan fått resonera kring varför något är vetenskapligt och inte, vad är det som gör att det blir vetenskapligt. Diskussionen har följts upp i helklass. Genom uppgiften fick studenterna möjlighet att ställa alla de frågor som de ställer när de är själva, men nu till varandra och fick hjälp att resonera av bibliotekarierna.

Katarina Evengård från SLU presenterade ett sätt att arbeta med flipped classroom och quiz som hon och en av hennes kollegor prövat med studenter som ska skriva kandidatuppsats. Inför bibliotekets undervisning tittade studenterna på två filmer och svarade också på frågor som var tänkta som en hjälp för studenterna att reflektera över innehållet filmern. Detta gjordes med hjälp av ett Google driveformulär där filmerna bäddats in. Utöver frågorna på filmen, fick studenterna också skriva om det var något särskilt de ville ha hjälp med när de träffade bibliotekarierna. Läraren la in filmen på kurssidan, sju av elva studenter hade svarat på frågorna. Några hade svarat fel på frågorna, vilket gav bibliotekarierna en hint om vad de behövde prata mer om på föreläsningen. Det blev ett bra sätt att kunna anpassa undervisningen till studenternas behov.

Camilla Söderquist från SLU berättade om projektet ”Rätt saker i rätt tid”. Projektet handlar om att tänka igenom hur biblioteksundervisningen ska komma in rätt i utbildningarna och att man inte bara slentrianmässigt bokar in undervisning. I projektet hade man funderat över hur bibliotekarierna kan komma in som ett komplement, inte ersättning för lärare, och gärna i dialog med dem och hur det skulle vara resurseffektivt.  Ett annat ledord för projektet var dialog, och det hade man med alla programstudierektorer. Planera och fortbilda var andra ledord. Själva fortbildningen av lärare hade de inte riktigt kommit till än. Camilla menade att det här arbetet är något vi ständigt måste jobba med, at det är ett repetitivt arbete något vi måste göra igen och igen. Hon visade också en tidslinje för ett program som inte bara innehöll vilka kurser studenterna läser utan där bibliotekarierna också ritat in studenternas process och känslor (t ex stressade över formalia) vid olika tillfällen i utbildningen för att kunna se när det kan passa att komma in.

Till sist presenterade Charlotte Håkansson från SLU ett projekt om internationalisering. Där är biblioteket med i ett större projekt i samarbete med universitetet i Makerere i Uganda. Bibliotekets del handlar om Information retrieval and scientific communication – global and local perspectives, och innebär bl a att ta fram en gemensam doktorandkurs i informationssökning och en workshop om open access. Kursen kommer att gå på campus i Makerere och ha deltagare från SLU, Makerere och några fler afrikanska universitet.

Och sen var en inspirerande teachmeeteftermiddag slut (eftersom stormen Sven gjorde att vi fick ställa in det inplanerade pubbesöket).