”Smart maties”

The JS Gericke Library ligger mitt i Stellenbosch campus. Trappan, nästan som en antik teater, slussar ner studenterna från solen utanför till det delvis underjordiska biblioteket. 

Dagen efter Sebokan  var jag där på besök och kollade lite extra på bibliotekets nya zoner för lärande.

Nära entrén ligger Learning commons. Jag går genom passerkortsstyrda grindar in en miljö som sjuder av aktivitet. I en rund rosa disk mitt i centrum av rummet finns IT-supporten samlad. Runt om den fullt av studenter som pluggar i grupp, i par eller enskilt. Zonerna var avskilda från resten av biblioteket med glasväggar, som rum i rummet.

Liksom i många nya eller renoverade bibliotek blandas den traditionella möbleringen med datorarbetsplatser och grupprum upp med färgklickar av sittpuffar, sittgrupper och mattor. Färgerna påminner om smarties, och universitetets rugbylag, Maties Rugby Club, har gett smeknamn åt studenterna på campus.  Smart maties, smarties: smarta studenter som pluggar på biblioteket.

learning commons 2 learning commons

learning commons desk learning commons lounge

Helt intill har man inrett ett ”E-learning room” – en traditionell datorsal men med fantastisk akustik! Här höll jag ett seminarium om Malmö högskolas biblioteks pedagogiska utmaningar och verksamhet, och även när jag lämnade ”lärar-podiet” och rörde mig runt i rummet var det mikrofonlösa ljudet imponerande.

En trappa ner finns ett eget rum för forskarna, Research Commons. En lugnare arbetszon med skrivbord placerad i grupper om tre, ergonomiska stolar och fin avskärmning. Längre in en lounge med soffor, förvaringsskåp, pentry och utgång till egen terrass!

research-commons-deskresearch-commons-lounge

Det fanns många likheter men också skillnader mellan SUNs bibliotek och mitt. SUN är ju ett större universitet, mer som Lund eller Uppsala. De jobbade mer med digitalisering och hade också samlingar med rara böcker och mycket äldre material i arkiven. Vårt systemlandskap var annars ganska likt SUNs. Discoverysystem, SFX, DSpace och snart

studenter

PDA på e-böcker från EBL. Nästan allt utlån och all återlämning gjordes manuellt av personalen, och de hade precis som vi problem med att skylta upp hyllorna så att studenterna lätt hittade rätt. En sak som jag gillade var att de hade korttidslån på 3 timmar på kurslitteraturen.

Personalens arbetsplatser fanns dels i den öppna miljön, dels i avskilda kontor. Bibliotekarierna som jobbade med undervisning och kontakt hade t ex sina skrivbord ute i den öppna miljön bland bokhyllorna. En ständigt bemannad ämnesinriktad informationsdisk!

På Malmö högskolas bibliotek har vi just inlett arbete med ämnesguider, som ett komplement till våra mer generella sidor om informationssökning.   På SUN har man jobbat med LibGudies längre.  Man har guider inom många ämnen och bibliotekarierna jobbar tillsammans med lärare för att göra dem bra, och de har hög användningsstatisk. Man filmar också mycket av sin undervisning och har en hög närvara i kursernas lärplattformar t ex.

rlabs-rummetEtt annat exempel på kreativ och flexibel miljö men skapad med enklare medel fanns på RLabs i Bridgetown utanför Kapstaden.  Dagen efter besöket på SUN sände vi ett seminarium därifrån, ART/iculation & Social Change.  Marlon Parker berättade om grunden för RLabs som jobbar för samhällsutveckling genom lärande inom teknik, media, entreprenörskap och management. RLabs är ett Living labs vars aktiviteter påminner om t ex Stplns. Ett citat tar jag med mig därifrån. Enkelt, men viktigt.

”Whatever you learn, try use it to empower someone else’s life”

Bilder från seminariet på RLabs

 


/Linda Karlsson 
Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Informationskompetens eller Medie- och informationskunnighet?

Nyligen publicerade Svensk biblioteksförening en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi. Nio forskare från tre lärosäten ger perspektiv på medie- och informationskunnighet (MIK). Jag är själv inte så bekant med begreppet MIK men läser snabbt att ”Under senare tid har begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) växt fram som ett samlingsbegrepp skapat för att försöka fånga de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som genomgripande påverkas av digitala medier och nätverkssamhället, och som ses som nödvändiga för att kunna delta i samhället. Till dessa färdigheter räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang”. Hoppas på intressant läsning 🙂

 

Workshop: Testa dina pedagogiska idéer i det digitala rummet!

2014-02-28-85För någon vecka sen deltog jag i en kul workshop som hölls av The Glocal Classroom-projektet .

Tanken med workshopen var att dela erfarenheter från den pedagogik som vuxit fram för utbildningen Communication for Development och att få testa idéer kring det digitala klassrummet.

Det var tre kreativa och späckade halvdagar som inleddes med ett seminarium med tankar om och exempel på undervisning i det digitala rummet. Detta följdes av mer praktiskt arbete där vi i grupper diskuterade oss fram till en undervisning med digitala inslag som vi fick testa att genomföra. Det blev många livliga diskussioner kring allt från ämnesdidaktiska reflektioner till tekniska djupdykningar. Vad funkade bra, och vad kunde gjorts bättre eller annorlunda i våra testsändnignar?

Som en bonus kunde man också fånga in tankar om virtuell lärandemiljö att ta med i högskolans pågående VLM-projekten.

En pedagogik för det globala klassrummet?
Inom programmet Communication for Development, ComDev, har man kontinuerligt testat och utvärderat tekniker och tjänster för kommunikation, interaktion och lärande. Man har arbetat fram ett pedagogiskt koncept för det medierade klassrummet, ”divergence pedagogy”, som anspelar på begreppet mediekonvergens, men också på sammansmältningen och inte skillnaden mellan det lokala och det globala, mellan online och på plats.

Mikael Rundberg, interaktionsdesigner och lärare, visade på spektrumet av medier som används av ComDev och pratade om vikten av transparens och att skapa ett gemensamt rum för lärande. Programmet har en tydlig internationell prägel med lärare och studenter spridda över hela världen.

Genom åren har det utkristalliserat sig en stomme för undervisningen med streamade seminarier i en lösning kallad live lecture där studenterna delta på plats i det fysiska rummet eller online via chatt. Här använder man programmet wirecast för att mixa samman olika medieströmmar , från filmkameror, stillbilder, presentationer, mikrofoner mm., och man använder t ex skype för att hämta in fler röster och medier i rummet. Allt sänds i flera olika bandbredder för att anpassas till online-studenternas ibland instabila uppkopplingar.

2014-02-28-922010-01-01-00.00.00-76

Att mixa en undervisning
Som liaison librarian för K3 och Communcation for Development har jag hållit i flera prat om informationssökning för studenterna via live lecture. Då har Mikael funnits bakom mixerbordet och skött kameror och medieströmmar. Nu var jag nyfiken på hur det skulle vara att själv mixa fram ett seminarium.

Tillsammans med Kathrine Winkelhorn och Michael Svedemar tänkte vi tänkte vi snabbt fram ett undervisnings-scenario att testa. Vi slet hårt framför och bakom kamerorna och lyckades producera en kort sändning som ”studenter” (= andra workshopsdeltagare) följde i rummet och online från ett rum intill. Vi höll en inledning, visade ett filmklipp och höll en diskussion utifrån klippet. Det var svettigt att mixa ihop allt till en medieproduktion som ”studenterna” kunde följa – att rikta kameror, ha koll på chatten, klippa in filmklippet, ha koll på medproducenterna – men det var också otroligt roligt!

Visst finns det tekniska utmaningar att överbrygga, men det viktigaste är att våga testa och hitta undervisningsformer som skapar det bästa lärandet. Vad behövs och kan funka för just min studentgrupp kring just det vi gör just nu? Kan fler närvara om jag sänder det på nätet? Vad ska vi ha för aktiviteter och hur kan vi samarbeta kring dem?

Två tankar som jag tar med mig från den här fina workshopen
Jag vill fortsätta testa och undersöka vad det digitala klassrummet kan vara för Malmö högskola med lärare, pedagogiska utvecklare, bibliotekarier, IT-personer.

Jag vill lära mig mer om wirecast och jag vill att vi på biblioteket sänder mer undervisning via nätet. Vi vill ofta att andra aktörer ska livesända eller filma sina seminarier, då bör vi själva också göra det, tänker jag.

Fler bilder från workshopen
”Dare to be creative!” – post på The Glocal Classroom-bloggen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Rapport från Teachmeet 5 december 2013

Idag har biblioteken inom Lärosäten Syd (ett samarbete mellan Malmö högskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, Högskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola) haft Teachmeet. Teachmeet är ett informellt sätt att träffas och presentera saker och idéer kring undervisning. På vårt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det två minuter för frågor. Själva ordningen lottade vi fram.

Här följer korta sammanfattningar av de presentationerna som gjordes:

Sandra Elebro från Malmö berättade om en struktur för handledning i informationssökning som hon arbetat sig fram till, och som hon också kommunicerar till studenten vid handledningstillfället. Poängen med att ha en struktur är den ger stöd i handledningen, både för bibliotekarien men kanske framförallt för studenten. Det kan kännas tryggare för studenten att veta vad som kommer att hända under handledningssessionen.

Jenny Magnusson och Helen Rasmussen, också från Malmö högskola, pratade också om en film de gjort för lärarutbildningen om vetenskapliga texter. Film är något som passar bra in i lärarutbildningens struktur, där de redan använder filmer i undervisningen, speciellt inför examensarbetet. Jenny och Helen ville hålla det enkelt och gjorde filmen med hjälp av iphone, ett iphonestativ och postitlappar. Filmen har sedan använts i undervisning, där kurslärare sett den tillsammans med studenterna och använt den som underlag för diskussion kring källkritik. Filmen finns här: http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Soka/Vetenskapliga-texter/

Jag (Hanna Wilhelmsson) berättade om en uppgift i grundlärarutbildningen, i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kursens lärandemål handlar om att studenterna ska kunna formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka, sammanställa och förhålla sig kritiskt till relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv. Detta examineras genom en inlämningsuppgift där studenterna ska formulera en fråga utifrån barnkonventionen, söka information kring denna och sedan också beskriva sin informationssökningsprocess. Det innebär att studenterna måste reflektera över sin informationssökning och vad de gör.

Lena Landgren från Lunds universitet talade om ett KB-finansierat (tror jag) projekt om metoder för utvärdering av undervisning i informationskompetens. Syftet med projektet är att skapa en verktygslåda för att utvärdera undervisning i informationskompetens, och är ett samarbete med Göteborgs universitet och Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. I projektet har man sammanställt flera olika metoder och tittat närmare på vad de utvärderar (känslor (t ex upplevelser), kognition etc), och man har också testat några metoder. Exempel på några metoder som projektet tittat på: informell utvärdering, cats, kunskapstester, attitydundersökning.

Helen Rasmussen från Malmö berättade också om spanarverkstad. Det är en slags strukturerad metod för att diskutera t ex en text eller ett fenomen i grupper om 5-8 personer. Spanarverkstad har använts som en metod i specialpedagogutbildningen för att stärka det vetenskapliga tänkandet hos studenterna. Nu återkommer spanarverkstaden tre gånger under utbildningen, och det finns en progression i valet av texter (från början inga krav, tredje gången måste studenterna välja en vetenskaplig artikel att spana på). Och så här tyckte några studenter:”stimulerad att söka vidare”, ”artikeln nådde bara ytan”, ”formen gynnar lyhördhet”. Under själva spanarverkstaden medverkar en observatör som är en lärare eller bibliotekarie. Helen och vår kollega Jessica Zaar har skrivit ett inlägg på AKL:s blogg om hur de arbetat med spanarverkstad: Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman

Jenny Magnusson från Malmö berättade även om en annan uppgift på lärarutbildningen, också i den utbildningsvetenskapliga kärnan, men tidigare i utbildningen än uppgiften jag berättade om. Syftet med uppgiften är att studenterna ska få en uppfattning om vad en vetenskaplig artikel är. De har fått titta på olika artiklar från facktidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter, svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och har i grupper diskuterat utifrån vissa frågor: Vem skriver, vad är det för typ av tidskrift etc, och sedan fått resonera kring varför något är vetenskapligt och inte, vad är det som gör att det blir vetenskapligt. Diskussionen har följts upp i helklass. Genom uppgiften fick studenterna möjlighet att ställa alla de frågor som de ställer när de är själva, men nu till varandra och fick hjälp att resonera av bibliotekarierna.

Katarina Evengård från SLU presenterade ett sätt att arbeta med flipped classroom och quiz som hon och en av hennes kollegor prövat med studenter som ska skriva kandidatuppsats. Inför bibliotekets undervisning tittade studenterna på två filmer och svarade också på frågor som var tänkta som en hjälp för studenterna att reflektera över innehållet filmern. Detta gjordes med hjälp av ett Google driveformulär där filmerna bäddats in. Utöver frågorna på filmen, fick studenterna också skriva om det var något särskilt de ville ha hjälp med när de träffade bibliotekarierna. Läraren la in filmen på kurssidan, sju av elva studenter hade svarat på frågorna. Några hade svarat fel på frågorna, vilket gav bibliotekarierna en hint om vad de behövde prata mer om på föreläsningen. Det blev ett bra sätt att kunna anpassa undervisningen till studenternas behov.

Camilla Söderquist från SLU berättade om projektet ”Rätt saker i rätt tid”. Projektet handlar om att tänka igenom hur biblioteksundervisningen ska komma in rätt i utbildningarna och att man inte bara slentrianmässigt bokar in undervisning. I projektet hade man funderat över hur bibliotekarierna kan komma in som ett komplement, inte ersättning för lärare, och gärna i dialog med dem och hur det skulle vara resurseffektivt.  Ett annat ledord för projektet var dialog, och det hade man med alla programstudierektorer. Planera och fortbilda var andra ledord. Själva fortbildningen av lärare hade de inte riktigt kommit till än. Camilla menade att det här arbetet är något vi ständigt måste jobba med, at det är ett repetitivt arbete något vi måste göra igen och igen. Hon visade också en tidslinje för ett program som inte bara innehöll vilka kurser studenterna läser utan där bibliotekarierna också ritat in studenternas process och känslor (t ex stressade över formalia) vid olika tillfällen i utbildningen för att kunna se när det kan passa att komma in.

Till sist presenterade Charlotte Håkansson från SLU ett projekt om internationalisering. Där är biblioteket med i ett större projekt i samarbete med universitetet i Makerere i Uganda. Bibliotekets del handlar om Information retrieval and scientific communication – global and local perspectives, och innebär bl a att ta fram en gemensam doktorandkurs i informationssökning och en workshop om open access. Kursen kommer att gå på campus i Makerere och ha deltagare från SLU, Makerere och några fler afrikanska universitet.

Och sen var en inspirerande teachmeeteftermiddag slut (eftersom stormen Sven gjorde att vi fick ställa in det inplanerade pubbesöket).

Teachmeet

I eftermiddag ordnar biblioteken inom Lärosäten Syd ett Teachmeet. Ett teachmeet är ett tillfälle att träffas och utbyta korta presentationer kring undervisning med varandra. Läs mer om teachmeet på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet. Vi räknar med en inspirerande eftermiddag, och återkommer med en rapport. Du kan följa teachmeetet på twitter: #larsydtm

Spela sällskapsspel: ett roligt sätt lära sig OER.

oeropoly spelplanFredagen den 19 april ägnade delar av bibliotekets personal förmiddagen åt att utforska OER, som står för Open Educational Resources. Eftersom det är ganska tråkigt att sitta och lyssna på en föreläsning provade vi att försöka lära oss med hjälpa av ett sällskapsspel som kallas ”OERopoly”. Det är som ett monopolspel ungefär, fast det handlar om att snabbt söka fram och redovisa svar på frågor om OER som står på de ”gator” man hamnar på när man slår sina tärningar. Man spelar i lag, och det handlar inte om att vinna. Några av oss hade lite svårt att förlika sig med att det inte handlade om att vara bäst, men allt avlöpte väl ändå.
Det blev väldigt lyckat och roligt, och det verkar som att de flesta lärde sig en hel del om OER. Metoden att använda sig av spel för att lära sig saker var verkade alla vara väldigt positiva till, så det kanske blir något att jobba vidare med. Kanske man kan bedriva undervisning om litteratursökning i form av spel?

Svenska ämnesord och WebDeweySearch

Just nu planerar jag ett undervisningstillfälle i Svenska ämnesord för bibliotekskollegor. Svenska ämnesord finns nu i en ny version.  I databasen Svenska ämnesord finns termer, som används av många svenska bibliotek för att innehållsbeskriva medier – ett tips för att hitta söktermer för sökningar i Summon och Libris.

Sedan sommaren 2011 använder Malmö högskolas bibliotek det internationella klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification (DDC), vilket möjliggör samarbete med utländska bibliotek i tillgängliggörandet av medier. Är man nyfiken på det nya sifferbaserade klassifikationssystemet och vad siffrorna betyder kan man använda sökverktyget WebDeweySearch.

Forskningsbaserad utbildning – AKL-kurs, 5 hp

För att fördjupa mina kunskaper inom det pedagogiska området, läser jag just nu kursen Akademiskt lärarskap – forskningsbaserad utbildning, 5 hp. Syftet med kursen är ”att ge olika perspektiv på vad forskningsanknuten undervisning kan betyda och hur den kan komma till uttryck i egen undervisningspraktik”.  Genom kursen känner jag att jag kommer att utveckla min undervisning genom nya kunskaper, bla om olika forskningsbaserade pedagogiska modeller. Genom kusen har jag också  lärt känna personal från högskolans olika områden. Just nu funderar jag på min examinationsuppgift och hoppas kunna fördjupa mig i hur min undervisning kan utvecklas och bidra till en bättre forskningsbaserad undervisningsmiljö. Jag hoppas att kursen kommer att ges vid fler tillfällen så att fler får möjlghet att gå kursen!