Kategori: Kompetensutveckling

Publicerat

Är vi förlägna?

På min att-göra-lista nästa vecka står att jag ska ta läsa ett kapitel ur nya antologin Bortom förlägenheten – bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling, utgiven av Kungliga biblioteket. (Ordvalet ”förlägenhet” väcker i sig min nyfikenhet…) Antologin tar upp ett brett spektra på bibliotekets pedagogiska verksamhet utifrån 15 personliga texter skrivna utifrån olika biblioteksperspektiv.

Den 3 mars är vi några från Malmö högskolas bibliotek som ska spana på kapitlet Vad är egentligen guided inquiry?  Detta ska vi göra tillsammans med  skolbibliotekarier från Malmö stad. Ser framemot att lära mig mer om begreppet och vad det står för. Ber att få återkomma! 🙂
Länk till antologin som pdf.bortom_stor

Publicerat

Att söka efter en kritisk vän

För ett tag sen träffades några bibliotekarier i Lund för en inspirationsdag om Critical friends. Det var arbetsgruppen för kompetensutveckling för biblioteksmedarbetare inom Lärosäten Syd som tid initiativ till tillfället. Under dagen fick vi lyssna till Katarina Mårtensson som pratade om metoden Kritiska vänner som en metod för professionell och kollegial pedagogisk utveckling. Jette Guldborg Petersen (vår förra bibliotekschef) pratade om feedback, om att ge, ta emot och be om det. Båda dessa föreläsningar var väldigt inspirerande och givande ramade in det som vi nu har möjlighet  att genomföra. Jag skrev precis ett inlägg i den nya Facebookgruppen om att jag sökte en sådan kritisk vän. Så nu väntar jag med spänning på om det är någon som nappar. Hoppas nästa inlägg kan komma att handla om detta nya möte 🙂

Publicerat

Teach-BibMeet på Malmö högskola – tema samarbete och språkutveckling

För någon vecka sedan anordnade vi ett Teach-Bibmeet tillsammans med kollegor på Pedagogisk inspiration Malmö. På samma sätt som tidigare stod det kollegiala lärandet i fokus. Nytt för denna gång var att vi även lade till ett moment där fick möjlighet till fördjupade diskussioner på teman som samarbete och språkutveckling.  Mer om detta teach-bibmeet kan du läsa via följande länk, där kan du även se och höra alla deltagarna eftersom tillfället filmades: Teachmeet på Malmö högskola- språkutveckling och samarbete

 

Publicerat

Tröskelbegrepp

Jag har tidigare skrivit några inlägg från mitt besök på konferensen LILAC i april, och här kommer ännu ett. Med anledning a800px-Light_on_door_at_the_end_of_tunnelv att den amerikanska biblioteksorganisationen ACRL har kommit med ett nytt ramverk för informationskompetens som bygger på så kallade tröskelbegrepp (threshold concepts),  handlade en av keynote-föreläsningarna om just tröskelbegrepp. Den hölls av Ray Land som är professor i högskolepedagogik vid Durham university, och en av personerna som introducerat  begreppet. Tröskelbegrepp handlar om de särskilda begrepp inom ett ämne som man måste förstå för att kunna behärska själva ämnet. Tröskelbegrepp kännetecknas av att de förändrar ens sätt att se på ämnet (de är ”transformative”). De är besvärliga att komma underfund med (troublesome), och när man väl förstått ett begrepp kan man inte ”oförstå” det (irreversible). Man passerar alltså en tröskel in i ämnet när man lär sig begreppet.

Lands föreläsning var en bra introduktion till tröskelbegrepp och finns filmad. En bra introduktion till tröskelbegrepp finns i den här artikeln av Glyn Cousins, och mer information finns också på den här webbsidan.

När det gällde kopplingen till ACRLs tröskelbegrepp inom informationskompetens tog Land upp några olika frågor som han funderade över. Den mest intressanta tycker jag är frågan vad ACRLs tröskelbegrepp är trösklar in till. Normalt sett handlar tröskelbegreppen om att komma in i ett ämne, men ACRLs tröskelbegrepp är mer generiska och Land tyckte det var lite oklart vad det är man är på väg in i och också vem som ska leda studenten dit. Själv tycker jag det är skönt att ACRLs nya ramverk är mer fokuserat på lite vidare begrepp istället för deras gamla standard som är rätt fyrkantig. Men frågan om vart de där trösklarna leder funderar jag också lite över.

 

Publicerat

Teachmeet med många möten

När jag ändå är igång och skriver så måste jag även passa på att berätta om ett Teachmeet som Malmö högskola anordnade tillsammans med Pedagogisk inspiration Malmö. Ett Teachmeet där grund-, gymnasie- och högskolebibliotekarier träffades för att utbyta erfarenheter, nätverka och lära tillsammans. Läs mer om detta Teachmeet på temabloggen ”Skolbibliotek Malmö”: Teachmeet med många möten och Läshundar på Teach-/ Bibmeet.

Talarna:
Pernilla Fröjdh, Malmö högskola – Högskolans samarbete med Pauliskolan
Linnea Eriksson, Malmö latinskola – Poesiverkstad med gymnasiesärelever
Ewa Stenberg, Malmö högskola – Coachning för reflekterande kring undervisning
Barbro Hallberg, Pedagogisk inspiration Malmö – Skärminspelningsverktyget Screencast-O-Matic
Monique Ghoce, Värner Rydénskolan – Stärka elevers självkänsla genom skolbiblioteket
Jessica Zaar, Malmö högskola – Reflective teaching
Devin Andersson, Sorgenfriskolan – Rollspel för språkutveckling
Jenny Magnusson, Malmö högskola – Tidslinjer över undervisning
Berit Wijk och Annie Gäre Hejll, St Petri skola – Bulltips
Alba Lira-Morel, Videdalsskolan – Förmedla elevers kunskap med digitala verktyg
Jörgen Persson, Mellanhedsskolan – Läshundar (är inte med på filmen)

Vill du se och höra alla talare så finns filmen här:

https://youtu.be/LWVusjbEEag

Publicerat

Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information – rapport klar!

Som vi tidigare skrivit om här i Bloggen (se bland annat Hannas förra inlägg)  så har vi under 2014 genomfört ett projekt om studenter som medskapare av undervisning i informationssökning. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för att ta tillvara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. Vi har velat undersöka på vilka sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen genom att titta på olika former av brukarinvolvering.

Nu är projektet i sitt slutskede och vi har sammanställt några av erfarenheterna i en projektrapport som ni kan läsa här.

studentinvolvering

Publicerat

TeachMeet igen!

I torsdags var det dags för TeachMeet för biblioteken inom Lärosäten Syd. Detta var tredje gången som vi tillsammans ordnade ett Teachmeet och det var som vanligt ett inspirerande tillfälle som gav massor pedagogisk input. Här följer en kort sammanfattning av presentionerna:

Camilla Söderquist från SLU berättade om ett projekt att göra om bibliotekets doktorandkurser i informationssökning från campus- till distanskurser.  Det var ett projekt där det väcktes frågor kring vad distansundervisning egentligen innebär?, hur gör man för att tekniken ska vara hållbar?, hur har man litteraturseminarium på distans?, ska den vara sammanhållen eller utspridd i tid? Forskare och doktorander hade också framfört önskemål om att det också ska finnas fysiska träffar i kursen, eftersom man vill träffa varandra. Kursen startar nästa år, eventuellt i en slags betaversion.

Ib Lundgren från Malmö högskola berättade om ett projekt kring självvärdering av undervisning: reflective teaching. Projektet syftar till att utvärdera och utveckla bibliotekets undervisning. Ib och hans kollegor har tagit fram ett reflektionsformulär som bibliotekarier kan använda efter sin undervisning som en hjälp att reflektera och utvärdera sin undervisning. I formuläret finns möjlighet att reflektera över det som gått bra och mindre bra i undervisningssituationen, men också att reflektera över varför det blev som det blev och vad man lärt sig. Med jämna mellanrum träffas sedan de bibliotekarier som vill och delar med sig av sina reflektioner och får varandras perspektiv på dessa.

Nästa i tur var Susanne Lindström, också från Malmö högskola, som presenterade sitt arbete med en studiegrupp för studenter med funktionsnedsättning. Alla studenter som kontaktat biblioteket för talbokshandledning fick erbjudande om att delta i studiegruppen som nu består av 4-8 studenter. Studenterna har fått önska vad de ville att studiegrupperna skulle handla om och föreslog bl a studieteknik, informationssökning. I gruppen har de också pratat om trösklar för deras lärande, och det kan t ex handla om att inte få material (t ex ppt) från läraren inför en föreläsning för att kunna förbereda sig. Susanne arbetar med det här som ett projekt under det här läsåret och kommer att skapa en blogg för att dokumentera arbetet.

Sedan presenterade Maria Björklund och Monica Landén från Medicinska fakultetens bibliotek vid Lunds universitet interaktiva guider för studenter kring vetenskapliga texter. Medfaks bibliotek har producerat guider med rubrikerna: Vad är en vetenskaplig artikel?, Varför ska man läsa vetenskapliga artiklar?, Hitta vetenskapliga artiklar samt Läs och granska vetenskapliga artiklar. Det finns även en quiz om vetenskapliga artiklar. I guiderna har man utgått från de frågor man fått från studenter i informationsdiskarna och i undervisningen, och försökt få till en progression mellan guiderna. Guiderna finns här: http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/student/soeka_och_skriva/soeka_och_vaerdera

Jessica Zaar från Malmö högskola talade om ett projekt kring studentmedverkan i undervisning: ”Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information”. Projektet har undersökt metoder kring brukarinvolvering, inte bara från biblioteksvärlden utan även från andra områden, och testat två av metoderna i två olika studentgrupper. Lite mer info om projektet finns på den här sidan.

På SLU pågår ett samarbetsprojekt med Makerere university i Uganda, som Charlotte Håkansson från SLU berättade om. I projektet har biblioteken samarbetat om doktorandutbildningar och har genomfört två doktorandkurser i informationssökning på plats i Makerere som personal från SLU varit med och utformat och undervisat på.

Jenny  Magnusson från Malmö högskola berättade om tidslinjer för utbildningar. Ett arbete som förra årets Teachmeet hade inspirerat till där Camilla Söderquist från SLU hade presenterat tidslinjer på deras utbildningar. Tidslinjer ger en möjlighet att visualisera bibliotekets undervisning tydligare i de utbildningar vi är inne i. I tidslinjen har Jenny ritat in dels lärandemål för kurserna, dels vilka bibliotekets lärandeaktiviteter är på de olika kurserna. Tidslinjen över utbildningen gör att man kan få syn på sådant som behöver förändras, som t ex lärandeaktiviteter som borde ligga vid ett annat tillfälle. Jenny har använt både Word och ett program som heter Lucidchart för att göra tidslinjerna.

Linda Karlsson från Malmö högskola pratade om ett internationaliseringsprojekt som heter Glocal classroom, som är ett samarbete och utbyte mellan fyra lärosäten kring webbaserat lärande. Det handlar bland annat om hur man kan minska gapet mellan campus- och distanslärande, och har innehållit seminarier från de fyra olika lärosätena (som befinner sig i fyra olika världsdelar). Seminarierna har varit både för campus- och distansstuderande samtidigt.

Katarina Böhme Evengård, SLU, visade exempel på hur man kan använda Socrative i undervisningen. Socrative är ett slags responsverktyg, likt mentimeter, där man kan ställa frågor till studenterna, eller där de kan rösta. På SLU har man använt Socrative mycket i undervisning kring plagiat och fusk, och använt studenternas svar som utgångspunkt i undervisningen. Katarina hade också använt det i biblioteksintroduktioner och gjort ett slags tipsrunda i biblioteket, men där frågorna fanns via Socrative.

Kristina (Kicki) Ericson från Malmö högskola berättade om hur hon låtit studenter ”tagga” eller nyckelordsindexera en artikel inför undervisning. En vecka före undervisningstillfället hade studenterna fått en artikel (utan nyckelord) som de fick indexera. Utifrån studenternas förslag på sökord kunde Kicki sedan prata med dem om nyckelord och dess betydelse när man söker.

Allra sist visade Pernilla Fröjdh från Malmö högskola hur hon använt postitlappar för att enkelt och smidigt utvärdera undervisning. I slutet av lektionen har hon delat ut en postitlapp till varje student och bett dem skriva något plus och något minus. Dessa har hon sedan tagit med i sin självreflektion (reflective teaching-formuläret som Ib (se ovan) pratade om). Det är en utvärdering som kräver noll förberedelser, och minimalt efterarbete.

Utöver presentationerna tipsade också Lena Landgren från Lunds universitet om Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll (som Kicki skrivit ett inlägg om här på bloggen) och också om call for papers till en antologi från KB om bibliotekens pedagogiska roll. Läs mer här på KB:s samverkansblogg.

Publicerat

Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll

Jag vill tipsa om detta fantastiska nätverk till alla som jobbar med pedagogisk verksamhet på högskole- och universitetsbibliotek!  Nätverket har en plattform på facebook – gå gärna med om du inte redan gjort det.  I nätverket kan vi utbyta erfarenheter och idéer med ”kollegor” på andra lärosäten runt om i landet. Kort sagt – inspirerande, kul, matnyttigt och omvärldsbevakande – allt  i ett! Något som bör nämnas är att nätverket drivs helt av intresse och alltså inte har extern finansiering.

Nätverksträff i Uppsala
10-11 november 2014 hölls den första nätverksträffen, i Uppsala på Carolina Rediviva.
Temat denna gång var utvärdering av undervisning i informationskompetens. Det var mycket intressanta dagar och givande presentationer. Nedan har jag lagt upp länkar till presentationerna (de som finns tillgängliga) så att även ni som inte är med på Facebook också kan ta del av dem.

Allmänna intryck från mig är att det var mycket givande och roligt att träffa andra som jobbar och brinner för pedagogiska frågor. Det ger ett mervärde att få ta del av andras erfarenheter och perspektiv när det gäller att utvärdera kvaliteten på undervisningen i informationskompetens. I Malmö befinner vi oss i en omorganisation, där vi av förståeliga skäl  tittar mycket på oss själva – kanske kände jag därför att det var extra viktigt att mitt i detta lyfta blicken och få inspiration av vad och hur andra gör. Vi har mycket att lära av varandra när det gäller utvärdering tror jag! Det var också intressant att höra mer om UKÄ:s utvärderingar och vad de bär med sig och hur (om) det på verkar oss inom biblioteket. Jag känner att jag fick med mig både ganska stora mer visionära tankar, samt en del väldigt praktiska ”hands on” tips som kan testas direkt.

Presentationer:
UKÄ och kvalitetsutvärderingar – utvärdering för lärande och utbildning
Mona Fjellström, Universitetspedagogik & lärandestöd, Umeå universitet.

Studentreflektioner – vad lär vi oss av dem? 
Cecilia Falk, Universitetsbiblioteket, Luleå

Erfarenheter av utvärderingar av bibliotekens resurser vid Högskolan Gävle
Mats Brenner, Högskolebiblioteket, Gävle
Se även ”Självskattningsblanketten”

Metoder och verktyg för utvärdering av informationskompetens – ett avslutat och ett pågående projekt
Lena Landgren, Universitetsbiblioteket, Lund
Se även: Slutrapport och Verktygslåda

Alumniundersökning – nyttan av IK i arbetslivet
Christina Brage, Universitetsbiblioteket, Linköping

Om förändringar i UKÄs utvärderingar
Åsa Kettis, Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik, Uppsala universitet
Presentation saknas ännu!

Hur berör UKÄ:s utvärderingar högskolebiblioteken? Några exempel
Malin Utter, Högskolebiblioteket, Borås
Presentation saknas ännu!

Vi diskuterade även en del andra projekt, bl.a. detta:
Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen.

 

Publicerat

Vi reflekterar

På biblioteket har vi länge funderat på en bra modell för utvärdering av vår undervisning. Då vi ofta bara träffar studenterna vid ett enstaka tillfälle är det svårt att följa upp hur undervisningen tagits emot.
En arbetsgrupp har tittat på olika utvärderingsmodeller som skulle kunna passa oss och fastnade slutligen för modellen ”Reflective teaching”. Denna modell går ut på att man avsätter tid efter varje undervisningstillfälle för att reflektera över hur det gick och vad man skulle vilja göra annorlunda nästa gång. Till sin hjälp har man ett färdigt frågeformulär att fylla i och spara för sig själv. Frågorna kan se ut så här:
Hur fungerade teknik och fysisk lokal? Vad är min känsla efter tillfället? Vad gick bra/mindre bra? Vad vill jag göra annorlunda nästa gång?
Känner man behov av att träffas och diskutera sina erfarenheter med kollegerna finns några tillfällen under terminen avsatta för detta. Men det viktigaste är att man ger sig själv reflektionstid och får sina tankar nedskrivna, så att man kan plocka fram dem nästa år när det är dags för samma undervisning igen.
Vi har precis börjat arbeta efter denna modell och det ska bli roligt att se vad vi tycker att det ger!

Publicerat

Nätverksträff på Högskolan i Halmstad

Varje år träffas bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Denna gång träffades vi på Högskolan i Halmstad högst upp på 22:a våningen i Trade Center. Fantastiskt fin utsikt! Men det var inte bara utsikten som fantastisk, det var även nätverksträffens innehåll. Jag väljer ut tre saker som gjorde mest intryck hos mig.

Dagen började med att Ika Jorum från Södertörns högskola berättade om ett intressant samarbete mellan högskolebiblioteket och lärarutbildningen på Södertörns högskola och Nacka gymnasium vilket syftade till att stärka övergången mellan gymnasie- och högskolestudier. Projektet har bland annat resulterat i att ett nytt moment införts i kursplanen på lärarutbildningen på Södertörns högskola där studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning ska undersöka gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samarbetet har även resulterat i en modell för progression i gymnasieskolan samt en samverkansmodell mellan bibliotek och lärarutbildningar. Egentligen skulle jag kunna skriva ett inlägg bara om detta samarbete men väljer att istället länka till rapporten “Högskolebiblioteket och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport”, som jag genast ska läsa.

Dagen fortsatte med att Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, reflekterade över vilka olika strategier som bidrar till en framgångsrik forskning och vilken roll som biblioteket spelar. Pernilla pratade om vikten av att sprida sin forskning på olika nivåer och till olika målgrupper. Till andra forskare, lärarutbildare, lärare och även egna studenter på lärarutbildningen. Hon tycker att det borde finnas fler sätt att mäta inpact factor än det traditionella. När det gäller bibliotekets roll så värdesätter hon möten med bibliotekets personal och tyckte att vi skulle fortsätta att satsa på att få till olika former av möten. Hon värdesätter också att kunna föra en dialog med bibliotekets personal, bland annat om publiceringsfrågor, var var hon som forskare kan publicera sig inom sitt fält.

Annika Elm Fristorp, lektor inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, pratade om vetenskap för lärande, om vetenskaplig progression, om hur man kan medvetandegöra ett kritiskt förhållningssätt. Hon pratade om att omsätta vetenskap i praktiken, att använda vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt kopplat till förskolläraryrket. För att koppla samman yrkes- och utbildningspraktik får studenter på förskollärarutbildningen under T6 inventera undersökningsområden tillsammans med lärare ute på sin VFU-plats. I samband med detta så läser de vetenskapsteori- och metod och gör efter det en systematisk litteraturstudie på ett av undersökningsområdena som de identifierat. Terminen efter det läser de en kurs som handlar om verksamhetsutveckling och auktionsforskning och i samband med det så skriver de sitt examensarbete. Det verkar vara ett väldigt bra sätt att knyta ihop utbildning och praktik och ett sätt för studenterna att faktiskt se hur man kan arbeta med forskning för verksamhetsutveckling i praktiken.

Kan inte låta bli att avsluta med att skriva att även jag fick möjlighet att dela med mig av tankar och resultat från projektet ”Vad är utbildning på vetenskaplig grund”. Fick äran att vara sista punkt i programmet och det kändes faktiskt riktigt bra, många saker som tagits upp under nätverksträffens två dagar återspeglades i det som vi sett i vår undersökning. Bland annat att forskningen på den egna institutionen många gånger är osynlig för studenterna under utbildningen, vilket Pernilla Nilsson tog upp. Annika Elm Fristorp pratade om hur de arbetar med att koppla forskningspraktiken till den kommande yrkespraktiken. Ika, Pernilla och Annika belyste alla vikten av samarbete, och inte bara samarbete för sakens skull utan kvalitet i samarbete.

Nästa gång verkar det som att det är Högskolan Väst som ska ta tag i stafettpinnen och ordna nätverksträff, undrar vilket tema det blir då?