Idag firas Hajj och tempot sjunker lite

… så då passade jag på att genomföra en stadsvandring som var både spännande och skakande. Kanske för att jag såg vilka kontraster Bangalore har inbyggt i sig. Det är svårt att beskriva, men på något sätt är Bangalore både polerar och oborstat på en gång. Som ordning och kaos, fattigdom och rikedom, lugn och tempo samtidigt. Inget rubbar kon på motorvägen även om förarna tutar intensivt. Tutandet här verkar inte ilsket, det hör bara till. Här kommer jag… se upp, ja som en vänlig gest helt enkelt.

Dagens vandring, jo idag var trafiken så lugn att det gick att ganska tryggt vandra runt delar av stan. Jag började på Mosque St. vilket ju börja bli en vana.

Efter en stunds vandring på Wheelers Rd. når jag en port som fångar mitt intresse. Denna markering är entrén till Shian Chetty Garden. Hit går alla som vill ha något tryckt eller kopierat.
Här finns också en hel del mekaniska verkstäder med full aktivitet även idag.

Det har varit en varm dag så första stopp blev redan på ett gatukök eller ståkafé en bit in i kvarteret. Det fick bli en Coca Cola eftersom jag har misstanke att vattnet som var den vanligaste måltidsdrycken nog kom direkt från kranen ner i återvunna flaskor. Än har jag nog inte Indisk mage!

Stärkt av socker och ganska sval dryck så fortsätter jag vandringen. På Dickenson rd. börjar gatan med enorma guld- och ädelstensvaruhus. Insprängt precis bredvid bak gallerstaket finns denna lilla by uppbyggd av skjul.

Skillnaden mellan fattig och rik är enorm. Det visste jag redan så det kom inte som en överraskning men att inte beröras är omöjligt och omänskligt. Två verkligheter sida vid sida. Guldbutikerna som idag var fullproppade med förväntningsfulla människor, och bara några meter bort i skjul, de boende i området.

Själv är jag lite mer modest i min shopping och målet nu är att köpa in lite frukt till kvällen och frukosten imorgon. Ahlsab erbjuder mig  att prova  de  indiska apelsinerna, de är mer som en blandning mellan mandarin och apelsiner och jättegoda. Även de små fina indiska bananerna går med, för att inte säga den gröna frukt som jag tycker Ahlsab kallar pineapple – men där måste jag nog ha missförstått honom.

Att prova nya frukter är ju alltid spännande. Så vet du vad det är för frukt jag har framför mig får du gärna lägga en kommentar. Smakomdöme kommer efter frukosten imorgon. Tack till Ahlsabs vän Ohsam som tog bilden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *