Kategori: Undervisning

Publicerat

Flipped Classroom forts.

Några fler tankar kring det ”flippade” klassrummet!

Precis som min kollega Jenny deltog jag vid några av de workshoptillfällen på temat ”Flipped classroom” som Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL) erbjöd under våren. Dessa tillfällen var väldigt givande och gjorde även mig nyfiken på hur vi som bibliotekarier skulle kunna arbeta och möta studenterna på ett mer ”flippat” sätt.

I min jakt på konkreta exempel på hur detta skulle kunna göras i informationskompetenssammanhang (kanske bloggens längsta ord?) hittade jag ett inlägg på en blogg av en lärare och bibliotekarie som handlar om detta ”Re-Thinking the Flipped Classroom/Library”. Hen tar upp en intressant tanke kring hur man skulle kunna göra ett ”flippat” upplägg i form av en självvärdering samt en digital checklista på nätet inför varje uppgift där man behöver söka information. Kanske är detta upplägg något för oss att testa? http://bib20.blogspot.se/2012/07/re-thinking-flipped-classroomlibrary.html

Publicerat

Flipped Classroom

Var precis på en workshop om ”Flipped Classroom” som Centrum för Akademinskt Lärarskap (CAKL) arrangerade. En inspirerande workshop där vi gemensamt fick fundera på och diskutera pedagogiska vinster, utmaningar och om implementering av Flipped Classroom är möjlig i vår egen verksamhet. I sann ”Flipped Classroom anda” hade vi inför workshopen fått möjlighet att förbereda oss genom att ta del av material (texter, filmer, radioprogram) som behandlade Flipped classroom.

Just nu känner jag mig väldigt inspirerad att testa och ser stora möjligheter med att ”flippa”. Istället för att jag som undervisande bibliotekarie tar upp värdefull tid till att gå igenom hur och var studenterna kan söka efter vetensskapliga texter samt hur de kan tänka när det gäller att värdera oika typer av texter kan jag lägga ut material som behandlar detta (film, text etc). När vi sedan träffas i grupp (jag, studenterna och kanske även läraren) så har (om allt går enligt plan) studenterna haft möjlighet att ta del av materialet och relaterat det till sin uppgift (t. ex söka vetenskaplig litteratur till ett paper) och tiden kan på olika sätt ägnas till de frågor, tankar och till de problem som de stött på när de tagit del av materialet och påbörjat sin informationssökning. Lärandet kan på så vis förhoppningsvis fördjupas bland annat genom diskussion, reflektion, erfarenhet och konkretisering. En annan fördel är att studenterna kan ta del av materialet i sin egen takt samt gå tillbaka till det vid behov. Jag inser dock att en stor utmaning är att motivera studenterna att förbereda sig inför tillfället genom att ta del av materialet…

Förhoppningsvis får jag möjlighet att testa detta tillsammans med lärare, studenter och bibliotekariekollegor och återkommer när jag har egen erfarenhet att dela med mig av 🙂

Länk till info mm om workshopen : http://akl.mah.se/flipped-classroom-workshop/introduktion-till-flipped-classroom/

Publicerat

Om rummets betydelse

 

Orkanenbiblioteket

Jag har tänkt en del på rummets betydelse för hur man kan utforma sin undervisning och vilka möjligheter till interaktion och kommunikation som kan uppstå och uppmuntras genom den.

I Orkanenbiblioteket finns tre undervisningssalar, av olika karaktär.  Då biblioteket skulle flytta till Orkanen 2005 diskuterade vi intensivt kring olika undervisningsscenarios och försökte få till en varierad utformning av salarna som kunde möta våra behov. Till exempel introduktion till biblioteket för en större studentgrupp, hands-on undervisning i olika program eller små grupper med en undervisning som tangerar seminarium eller handledning.

Den mest flexibla salen har blivit min favorit. Utan stationära datorer, med en tyst smartboardprojektor och en uppsättning lättflyttade bord av olika storlekar och modell skapar rummet förutsättningar till variation.

Att salen sticker ut från den vanliga formen märks på studenterna när de kliver in genom dörren. Nyfiket surrande, var ska man sitta, kan möblerna flyttas och vad kommer att hända här?

Ibland möblerar jag om under pågående klass, vi samlas kanske kring det stora runda bordet där alla kan se varandra och pratar om vad vi ska göra. Sen kanske vi möblerar om så att alla kan följa med på en visning med projektor, och därefter kanske det är dags för grupparbete med ny möblering. Det är ju inte så ofta som vi möter samma grupp flera gånger, men när vi gör det uppskattar jag salens möjligheter ännu mer. Att kunna göra en möblering som passar upplägget och deltagarna. Att kunna möblera så man känner sig bekväm i lärarrollen.

Just det runda bordet är en viktig ingrediens i rummet. Vi håller därför också gärna våra möten där, ett runt bord skapar gemenskap men signalerar också att alla är lika värda och har lika mycket att bidra med.

Vill du veta mer om rummets betydelse så vill jag tipsa om Maria Leijons pågående forskning, Vad betyder rummet i högre utbildning?

Eller gör ett besök, kanske boka in ett informationssökningstillfälle med oss för dina studenter eller kollegor, i just ORC526.

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av interface, usability och lärande.

Publicerat

Få hjälp av tankekartan

Dåliga sökord och oklar frågeställning är två saker som kan ställa till det när man söker litteratur. Ett sätt att arbeta med sin frågeställning och sina sökord kan vara att göra en tankekarta (mindmap). Ibland när vi undervisar i informationssökning stoppar vi in ett moment där studenterna får börja skissa på en tankekarta över sin frågeställning, och börja fundera på vilka sökord de behöver. I tankekartan ska de försöka fånga in begrepp, relationer, överordnade och underordnade begrepp, och sedan översätta till ord som går att använda för att söka i databaser (dvs leta bland ämnesord, i tesaurus eller MeSH när det är möjligt).  Studenterna får möjlighet att reflektera över sina ämnen och begrepp för att få överblick innan de börjar söka.

I vår forskarutbildningskurs i informationssökning ingår det i examinationsuppgiften att doktoranderna ska göra en tankekarta över sitt forskningsämne, men vi har även använt det när vi är inne i examensarbeteskurser, t ex i kriminologi.

Ett (ganska tråkigt) exempel på hur man kan använda en tankekarta finns i den här filmen vi gjort till lärarutbildningens examensarbeteskurs, men en tankekarta kan se mycket roligare ut. Här finns inspiration: http://www.mindmapinspiration.com/top-10/

Publicerat

Samarbete mellan bibliotekarie och lärare

I ett tidigare inlägg beskrev Carina om hur mycket bättre en undervisning kan bli om läraren på kursen, med sin ämneskunskap, är med på tillfället. Och visst är det så att undervisningen får en annan tyngd när vi har planerat tillsammans med lärarna. Om lärarna tycker informationssökning är en viktig del kommer troligtvis studenterna också tycka att det är viktigt. Att planera tillsammans kan ju innebära en mejlkorrespondens eller att man träffas, eller varför inte Lync nu när det introduceras på hela högskolan? Jag föredrar att träffas, ett möte ansikte mot ansikte genererar ofta ett fortsatt samarbete.

Publicerat

Populärvetenskapligt skrivande som didaktiskt verktyg

Artikel i Högre utbildning http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/hus/article/view/4754 om hur naturvetarstudenter tränar sina kommunikationsfärdigheter genom att skriva populärvetenskapligt.

Studenterna har som uppgift att skriva en populärvetenskaplig artikel om sitt examensarbete och den tänkta målgruppen är gymnasieelever på naturvetarprogrammet.

Det här är en uppgift som de flesta studenter uppskattar. Studenterna måste angripa sitt ämne på ett annorlunda sätt och de får ett vidare perspektiv på det egna ämnet. Ämnet sätts även in i en kontext utanför det mer vetenskapliga sammanhanget.

En sak som slår mig när jag läser artikeln är hur viktigt det är att våra studenter får orientera sig med olika texttyper i sin utbildning. Genom att undersöka och använda olika textgenrer lär studenterna sig hur och i vilka sammanhang de kan användas. Inte minst för att de ska förstå vetenskapliga texter.

Att skriva och arbeta med populärvetenskapliga texter tror jag är ett utmärkt sätt för detta! Eller vad säger ni?

Publicerat

Olika målgrupper – olika texter

Att förstå och känna igen olika genrer tycker vi är en viktig del av informationskompetens. Därför blir vi extra glada över att träffa studenter som har en uppgift där de får träna på att skriva i olika genrer. Ane Kierkegaard, universitetslektor i freds- och konfliktvetenskap på GPS, har en sådan uppgift i sin kurs där studenterna ska analysera en konflikt i världen och sedan beskriva denna i olika texter: en NGO-rapport med en executive summary, en debattartikel som ska kunna publiceras i t ex DN, en radioessä (för t ex Obs i P1), ett PM till utrikesministern samt en nyhetsartikel om konflikten. Kursen avslutas med en slutkonferens, eller ett påhittat ”styrelsemöte”, där studenterna (på låtsas) får besluta om att dela ut pengar till en insats och måste då göra en rangordning utifrån de executive summaries de skrivit om konflikten.

Ane, vad tycker du är bra med uppgiften?
Syftet med den här arbetsuppgiften är att studenterna ska få en första erfarenhet av att skriva journalistiskt. Många hamnar som journalister i någon form eller i civila organisationer i samhället eller ställen där det är bra att ha en förmåga att uttrycka sig på ett sådant sätt. De får en första möjlighet att testa på att nå ut till en bredare publik, inte bara till dem som läser debattartiklar utan även de som lyssnar på radio.

Vad ska man tänka på om man vill ha en liknande uppgift i sin kurs?
Det man absolut ska tänka på är att, innan studenterna ska skriva, gå igenom och dissekera olika typer av texter: vad skiljer nyhetsartiklar från debattartiklar? Det är viktigt att studenterna ska kunna lokalisera var argumentationen ligger, vad spelar skribenten på. Vi gör en textgranskning med studenterna och ser t ex vilka uttryck man använder mycket.
Det som är specifikt här är att de också ska skriva en rapport. Det är viktigt att inte släppa studenterna helt lösa. Nu har de fått i uppgift att söka fram rapporter från olika organisationer och se hur de är skrivna, men jag tror att nästa gång så får de välja bland några olika färdiga mallar, så att de inte behöver koncentrera sig så mycket på hur det ska se ut. Poängen är att se att det ser väldigt olika ut. Det finns inte en mall.

Vad har studenterna lärt sig?
Det jag ser i arbetena är att de lär sig läsa medietexter. De fattar skillnaden och de får en förmåga att särskilja texter, förstå att det här når olika målgrupper.
Den största återkommande frågan, som glädjer mig som akademiker, är ”hur gör jag med referenser?”. De har fattat hur viktigt det är, redan på tredje terminen. De blir oroliga när jag säger att de inte behöver referenser. Studenterna har fått en medvetenhet kring detta som jag inte upplevt i andra sammanhang.

Vad är besvärligt med uppgiften?
Vi utvecklar den hela tiden. Tidigare skrev studenterna texterna kring olika fall, nu ska studenterna skriva alla texter om samma fall. Det har varit bra. Men egentligen finns det inte något besvärligt, för mig är det väldigt roligt. Jag får läsa varierande texter. Det är mycket texter, men uppiggande. Några studenter tycker att det är mycket texter och onödigt att skriva medietexter och säger ”herregud jag vill inte bli journalist”, men en del tycker det är jättebra.

Publicerat

Spanarverkstad för att komma i kontakt med vetenskapliga texter?

Spanarverkstad är en metod för granskning och analys av litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur som vi på Bibliotek och IT har använt i fortbildningssyfte under flera år. Arbetsformen är utvecklad på BIT med inspiration från bland annat Karolinska institutets ”journal club”. http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2009/01/tidskriftsklubben1.pdf

Kan spanarverkstad som arbetsform även vara ett sätt för studenter att komma i kontakt med, konsumera och diskutera vetenskapliga artiklar?

När jag och min kollega Helen Rasmussen föreslog spanarverkstad, som en del av en vetenskaplig strimma, för ett lärarlag på SOL nappade de på idén. Under höstterminen 2012 introducerades därför spanarverkstad i termin 1 på de specialpedagogiska programmen. Studenterna sökte basgruppsvis upp och valde ut en relevant artikel att spana på, det fanns inga krav på varken vetenskaplighet eller omfång och valet av artiklar varierade. Tanken med detta var att studenterna själva skulle få reflektera över sitt val av artikel under spaningen. Under denna första spanarverkstad satt en lärare eller bibliotekarie med basgruppen som observatör, för att kunna svara på frågor om metoden och se hur gruppen fungerade.

Under tillfället och i utvärderingarna visade det sig att spanarverkstaden uppskattades mycket av studenterna och att de såg möjligheter med arbetsformen i olika sammanhang. Observatörerna mötte väl förberedda studenter som hade valt relevanta texter och som diskuterade och reflekterade kring innehåll, aktualitet, vetenskaplighet och sammanhang.

Vad skiljer då en spanarverkstad från ett ”vanligt” litteraturseminarium? En skillnad är att det är en mer systematiserad seminarieform där alla i gruppen vet exakt vad som ska hända och detta skapar en trygghet. Det är en demokratisk diskussionsform där strukturen gör att alla kommer till tals vid minst tre tillfällen. Det är en form för fördjupad läsning och kritisk granskning som fungerar även i heterogena grupper.

Vill du veta mer? Vill du testa med din studentgrupp? Välkommen att kontakta oss!

Publicerat

Jag skulle vilja hitta en skönlitterär bok om döden som passar en årskurs fyra!

Hur hittar man egentligen barn- och ungdomslitteratur på tema? I december träffade jag och min kollega Hanna ett gäng blivande lärare för att prata om just det här. Studenterna hade en examinationsuppgift där de skulle planera ett större tematiskt arbete och i det arbetet skulle de bland annat välja ut och motivera litteratur (skönlitteratur, facklitteratur, medietexter etc).

Men hur hittar man litteratur om döden som passar en årskurs fyra? Det finns givetvis flera olika vägar att gå. Visst är det så att man känner till en hel del barn- och ungdomslitteratur och kanske kan man få ett tips från en vän, en kursare eller kanske en lärare. Men det finns fler vägar och verktyg att gå vilket vi tipsade studenterna om. Bland annat så finns det bibliografier (böcker som tipsar om böcker) från BTJ, boktipssidor på webben, bloggar etc. Men man kan också söka med hjälp av ämnesord i bibliotekskatalogen. Vi tipsade också om hur man kan hålla sig uppdaterad på vilken barn- och ungdomslitteratur som ges ut genom bland annat Barnbokskatalogen och att man genom Svenska barnboksinstitutets bokprovning kan få information om olika trender i utgivningen under året.

Men när man pratar om böcker så vill man ju också visa, speciellt alla fina och intressanta bilderböcker som ges ut. Därför plockade vi även ihop och pratade om några böcker på olika teman, några favoriter och några med intressant och speciellt innehåll.

Min fundering är om inte fler av lärarstudenterna på Malmö högskola skulle kunna ha användning för och bli inspirerade av ett sådant här tillfälle? Är det något som passar i din kurs så hör gärna av dig så planerar vi in ett tillfälle tillsammans!

Läs gärna mer om våra tips: http://www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Tema/Tips-om-barn–och-ungdomslitteratur/