Readme

I måndags var jag på något som av konferensarrangörerna beskrevs som årets viktigaste konferens.
 Readme. En konferens som “samlar kloka människor från skola, bibliotek, forskning och bok/mediebransch för en dags konferens om vår mest akuta samhällsfråga – läsandet”.

En väldigt intressant, innehållsrik och givande dag som handlade om, ja just det, läsandet. Dagen började med att Karin Taube från Umeå universitet redogjorde för det dystra resultatet från senaste PISAundersökningen. Och hon frågade sig varför svenska elever läser allt sämre. Det finns givetvis inte ett enda svar på denna komplexa fråga utan det handlar om många olika faktorer. Några som nämndes var ändrade läsvanor, skolpolitik, pedagogik, varierade förutsättningar för undervisning osv.

Men det var inte en dyster konferens utan det lyftes fram flera  goda exempel på lässfrämjande och lyckade projekt under dagen. Ett exempel på detta var avdelning Långben på Pyrets förskola i Malmö som arbetade med läslappar för att få barnen intresserade av läsning. De började faktiskt med att lämna ut läslappar redan till 1:åringar. Sedan sker en vad jag förstod det som lyckad progression vad gäller läsandet och de flesta kan läsa innan de börjar förskoleklass. Andra projekt som lyftes fram var pappabokcirklar, samarbete med idrottsföreningar, läsombud, att skriva sig till läsning och ett helt fantastiskt projekt som Karin Johansson från Malmö stadsbibliotek och Anneli Björkhagen Turesson från Malmö högskola berättade om. ”Godnattsagor inifrån”, ett projekt där föräldrar i fängelser runt om i Sverige läser in godnattsagor till sina barn. När en ljudupptagning spelades upp där en av papporna läser Alfons på klingande malmöitiska blev jag alldelses varm i hjärtat. Ett fantastiskt projekt där syftet är att stärka relationen mellan barn och föräldrar och minska de negativa effekterna som kan uppstå I och med fängelsetiden.

Ett annat intressant projekt som Martin Widmark (författare) pratade om var projektet “En läsande klass”. Martin betonade att läsning ger många positiva effekter. En av dem är tillgång till en rad olika kostymer att identifiera sig själv och världen med vilket i sin tur kan leda till en ökad tolerans (mer aktuellt nu med tanke på valresultatet I Europa). Han pratade också om en läsande familj om vikten av läsning för barnen i hemmet.

Ja varför är läsande så viktigt? Sista talaren Judith A Langer, som jag förresten såg här uppe i biblioteket igår, pratade om literature envisionment building, om meningsskapande genom att läsa litteratur. Om den kreativa och innovativa aktivitet som försegår när vi bland annat läser skönlitteratur. Något som man skulle kunna använda sig mer av inom högskolan tänker jag. Att läsa skönlitteratur parallellt med facklitteratur. Detta vill jag läsa mer om, ser att vi har flera av Judiths böcker I biblioteket. Lite sommarläsning kanske?

 

Informationskompetens eller Medie- och informationskunnighet?

Nyligen publicerade Svensk biblioteksförening en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi. Nio forskare från tre lärosäten ger perspektiv på medie- och informationskunnighet (MIK). Jag är själv inte så bekant med begreppet MIK men läser snabbt att ”Under senare tid har begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) växt fram som ett samlingsbegrepp skapat för att försöka fånga de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som genomgripande påverkas av digitala medier och nätverkssamhället, och som ses som nödvändiga för att kunna delta i samhället. Till dessa färdigheter räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang”. Hoppas på intressant läsning 🙂

 

Vi gjorde en film…

Innan sommaren fick en kollega och jag en förfrågan av en lärare om vi skulle kunna göra en film som skulle fungera som en läranderesurs i en kurs på lärarutbildningen. Studenterna på kursen skulle göra en kunskapsöversikt.  Önskemålet var att filmen skulle ta upp olika typer av genrer av texter som kan vara intressanta att använda i en sådan kunskapsöversikt. Kul och inspirerande och även utmanande tyckte vi. Vi insåg dock att vi skulle ha något begränsade resurser så vi beslutade oss ganska så snabbt för att testa att göra en lite enklare film med hjälp av vår Iphone.

Sagt och gjort så började vi skissa på innehåll och hur vi med hjälp av filmmediet skulle kunna illustrera detta. En rolig och kreativ process där vi fick tänka till ordentligt, prova, ändra och göra om. Till slut blev manuset färdigt och rekvisitan föll på plats. Det blev en film som vi spelade in i en tagning. Vår tanke med filmen är att uppmuntra studenter att börja reflektera över olika typer av texter. Vi fokuserar framförallt på tidskrifter och artiklar och resonerar om skillnaderna mellan olika genrer. Vi frågar också ”hur tänker ni att ni kan använda er av artiklarna i de olika typerna av tidskrifter”?

Filmen är ungefär 6 minuter i all sin enkelhet. Resultatet kan ni se här:

http://youtu.be/lGNzqPoL6ik

Flipped Classroom

Var precis på en workshop om ”Flipped Classroom” som Centrum för Akademinskt Lärarskap (CAKL) arrangerade. En inspirerande workshop där vi gemensamt fick fundera på och diskutera pedagogiska vinster, utmaningar och om implementering av Flipped Classroom är möjlig i vår egen verksamhet. I sann ”Flipped Classroom anda” hade vi inför workshopen fått möjlighet att förbereda oss genom att ta del av material (texter, filmer, radioprogram) som behandlade Flipped classroom.

Just nu känner jag mig väldigt inspirerad att testa och ser stora möjligheter med att ”flippa”. Istället för att jag som undervisande bibliotekarie tar upp värdefull tid till att gå igenom hur och var studenterna kan söka efter vetensskapliga texter samt hur de kan tänka när det gäller att värdera oika typer av texter kan jag lägga ut material som behandlar detta (film, text etc). När vi sedan träffas i grupp (jag, studenterna och kanske även läraren) så har (om allt går enligt plan) studenterna haft möjlighet att ta del av materialet och relaterat det till sin uppgift (t. ex söka vetenskaplig litteratur till ett paper) och tiden kan på olika sätt ägnas till de frågor, tankar och till de problem som de stött på när de tagit del av materialet och påbörjat sin informationssökning. Lärandet kan på så vis förhoppningsvis fördjupas bland annat genom diskussion, reflektion, erfarenhet och konkretisering. En annan fördel är att studenterna kan ta del av materialet i sin egen takt samt gå tillbaka till det vid behov. Jag inser dock att en stor utmaning är att motivera studenterna att förbereda sig inför tillfället genom att ta del av materialet…

Förhoppningsvis får jag möjlighet att testa detta tillsammans med lärare, studenter och bibliotekariekollegor och återkommer när jag har egen erfarenhet att dela med mig av 🙂

Länk till info mm om workshopen : http://akl.mah.se/flipped-classroom-workshop/introduktion-till-flipped-classroom/

Jag skulle vilja hitta en skönlitterär bok om döden som passar en årskurs fyra!

Hur hittar man egentligen barn- och ungdomslitteratur på tema? I december träffade jag och min kollega Hanna ett gäng blivande lärare för att prata om just det här. Studenterna hade en examinationsuppgift där de skulle planera ett större tematiskt arbete och i det arbetet skulle de bland annat välja ut och motivera litteratur (skönlitteratur, facklitteratur, medietexter etc).

Men hur hittar man litteratur om döden som passar en årskurs fyra? Det finns givetvis flera olika vägar att gå. Visst är det så att man känner till en hel del barn- och ungdomslitteratur och kanske kan man få ett tips från en vän, en kursare eller kanske en lärare. Men det finns fler vägar och verktyg att gå vilket vi tipsade studenterna om. Bland annat så finns det bibliografier (böcker som tipsar om böcker) från BTJ, boktipssidor på webben, bloggar etc. Men man kan också söka med hjälp av ämnesord i bibliotekskatalogen. Vi tipsade också om hur man kan hålla sig uppdaterad på vilken barn- och ungdomslitteratur som ges ut genom bland annat Barnbokskatalogen och att man genom Svenska barnboksinstitutets bokprovning kan få information om olika trender i utgivningen under året.

Men när man pratar om böcker så vill man ju också visa, speciellt alla fina och intressanta bilderböcker som ges ut. Därför plockade vi även ihop och pratade om några böcker på olika teman, några favoriter och några med intressant och speciellt innehåll.

Min fundering är om inte fler av lärarstudenterna på Malmö högskola skulle kunna ha användning för och bli inspirerade av ett sådant här tillfälle? Är det något som passar i din kurs så hör gärna av dig så planerar vi in ett tillfälle tillsammans!

Läs gärna mer om våra tips: http://www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Tema/Tips-om-barn–och-ungdomslitteratur/