Varje år träffas bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Denna gång träffades vi på Högskolan i Halmstad högst upp på 22:a våningen i Trade Center. Fantastiskt fin utsikt! Men det var inte bara utsikten som fantastisk, det var även nätverksträffens innehåll. Jag väljer ut tre saker som gjorde mest intryck hos mig.
Dagen började med att Ika Jorum från Södertörns högskola berättade om ett intressant samarbete mellan högskolebiblioteket och lärarutbildningen på Södertörns högskola och Nacka gymnasium vilket syftade till att stärka övergången mellan gymnasie- och högskolestudier. Projektet har bland annat resulterat i att ett nytt moment införts i kursplanen på lärarutbildningen på Södertörns högskola där studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning ska undersöka gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samarbetet har även resulterat i en modell för progression i gymnasieskolan samt en samverkansmodell mellan bibliotek och lärarutbildningar. Egentligen skulle jag kunna skriva ett inlägg bara om detta samarbete men väljer att istället länka till rapporten “Högskolebiblioteket och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport”, som jag genast ska läsa.
Dagen fortsatte med att Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, reflekterade över vilka olika strategier som bidrar till en framgångsrik forskning och vilken roll som biblioteket spelar. Pernilla pratade om vikten av att sprida sin forskning på olika nivåer och till olika målgrupper. Till andra forskare, lärarutbildare, lärare och även egna studenter på lärarutbildningen. Hon tycker att det borde finnas fler sätt att mäta inpact factor än det traditionella. När det gäller bibliotekets roll så värdesätter hon möten med bibliotekets personal och tyckte att vi skulle fortsätta att satsa på att få till olika former av möten. Hon värdesätter också att kunna föra en dialog med bibliotekets personal, bland annat om publiceringsfrågor, var var hon som forskare kan publicera sig inom sitt fält.
Annika Elm Fristorp, lektor inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, pratade om vetenskap för lärande, om vetenskaplig progression, om hur man kan medvetandegöra ett kritiskt förhållningssätt. Hon pratade om att omsätta vetenskap i praktiken, att använda vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt kopplat till förskolläraryrket. För att koppla samman yrkes- och utbildningspraktik får studenter på förskollärarutbildningen under T6 inventera undersökningsområden tillsammans med lärare ute på sin VFU-plats. I samband med detta så läser de vetenskapsteori- och metod och gör efter det en systematisk litteraturstudie på ett av undersökningsområdena som de identifierat. Terminen efter det läser de en kurs som handlar om verksamhetsutveckling och auktionsforskning och i samband med det så skriver de sitt examensarbete. Det verkar vara ett väldigt bra sätt att knyta ihop utbildning och praktik och ett sätt för studenterna att faktiskt se hur man kan arbeta med forskning för verksamhetsutveckling i praktiken.
Kan inte låta bli att avsluta med att skriva att även jag fick möjlighet att dela med mig av tankar och resultat från projektet ”Vad är utbildning på vetenskaplig grund”. Fick äran att vara sista punkt i programmet och det kändes faktiskt riktigt bra, många saker som tagits upp under nätverksträffens två dagar återspeglades i det som vi sett i vår undersökning. Bland annat att forskningen på den egna institutionen många gånger är osynlig för studenterna under utbildningen, vilket Pernilla Nilsson tog upp. Annika Elm Fristorp pratade om hur de arbetar med att koppla forskningspraktiken till den kommande yrkespraktiken. Ika, Pernilla och Annika belyste alla vikten av samarbete, och inte bara samarbete för sakens skull utan kvalitet i samarbete.
Nästa gång verkar det som att det är Högskolan Väst som ska ta tag i stafettpinnen och ordna nätverksträff, undrar vilket tema det blir då?
