Tuesday at Loblaws

IMG_2720Tisdagar i mataffären ger mig alltid en känsla av att domedagen är nära. Detta på grund av den febrila aktivitet som råder när studenter storhandlar som om de aldrig mer skall inhandla något igen.

Jag tyckte det här konceptet var väldigt märkligt tills jag blev medveten om att studenter har 10% rabatt på alla matvaror på just tisdagar. Det är ju faktiskt en himla sympatisk idé som butikerna i Malmö borde anamma.

Jag brukar tisdagshandla efter min kvällslektion som slutar cirka 21.00. Nackdelen är att toapappret alltid är slut vid den här tiden.

Mataffären Loblaws har för övrigt öppet dygnet runt, vilket är ett behov som kan ifrågasättas. I förbutiken finns en liten vinbutik som erbjuder “free wine tasting”, något som en tackar ja till för att orka bära hem alla matvaror.

/Hanna

 

Final(s) countdown

P1070144Det är verkligen no rest for the wicked här i Kanada-land – men nu är plugg slutet nära.
4 kurser = 4 finals. Vad jag har att göra fram tills den 16 april är:

– Salstenta i Canadian Society
– Gruppinlämning i History & Aestetics of Cinema (skriver om filmerna Memento och Inception tillsammans med två andra kursare)
– Salstenta i Social Conflicts, Activism & Social Change
– Hemtenta i Russian Cinema

I Malmö försöker jag att ha pluggfria helger i den mån det går, men här i Ottawa har det varit att vänja sig vid en annan melodi. Denna helg har inneburit en hel del plugg. Men! Solen är uppe så ska se till att fylla på med vitaminer och kaffe.

Ciao!

Johanna

Ps. Och ja – Sängen är den bästa platsen för studier! Ingen resetid när det är dags för en power nap..

Påskmust

IMG_2704På min resa till NHL-match förra veckan svängde jag förbi IKEA, som är precis på vägen till hockeyarenan. Förutom att jag åt mjukglass och kanelbulle på stående fot så var jag på jakt efter knäckebröd och PRÄSTOST (damn it Kanada, ni kan icke det här med ost). Hittade även påskmust, blev otippat förtjust och glad. Nu är påsken räddad!

/Hanna

 

Last day of class…

Igår var det last day of class.. Vemodigt! Sam, min professor i Canadian Society hade med sig “Timbits”, små munk bollar från kaffekedjan Tim Hortons. Han hade köpt mer än 200 stycken då vi är (var!) runt 200 som läser den kursen. Sam brukar ofta spela musik när vi kommer in i salen, igår var det Neil Youngs “Heart of Gold” vilket fick mitt hjärta att nästan brista! Annars har han kört the likes of Bryan Adams och Spice Girls. Dagen till ära hade han även tagit på sig en slips vilket jag inte hade sett honom med tidigare.

Sorgligaste var det att ha sista klassen i Russian Cinema. Den kursen har varit så intressant och spännande att läsa. Så mycket nya intryck och fina filmer som vi har tittat på samt att professorn, Volha är en riktig stjärna! Otrolig berättare och inspiratör!

bbc78354cd38e0c898769f95d61ff5e418d43c03dc81b91cd2486f215c61aeb8
Här ovan laddade jag lite i solen innan min sista lektion. Nu börjar det äntligen tina här i Ottawa! Lagom till alla finals och ledigheten 🙂 Gött!

Johanna

Poutine!

IMG_2676

Förra veckan var det “Poutine Festival” på skolområdet. Så vad är Poutine? Tydligen väldigt kanadensiskt (vad det nu innebär) om en frågar runt i bekantskapskretsen. Det är alltså pommes med brunsås och ost. Låter ju…gott. Jag har undvikit att prova denna kulinariska upplevelse, men kunde inte längre slingra mig när det var en festival på skolan.

IMG_2673

Långa köer. Fanns Poutine i alla möjliga varianter, såg Lobster, Thai, Italian m.fl.
IMG_2685

I did it! Köpte Poutine alltså!

IMG_2686

 

Eftersom jag är vegetarian valde jag Chili Poutine med bl.a koriander, salladslök och en mustig chiligryta. Där under ligger ett lager pommes och väntar.

Smakbetyg? Otippat gott!

Happy breakfast!

Last week I found a jam that I now have fallen in love with! Its made out Saskatoon berry. A quick check at Wikipedia tells me that it is called “Sen häggmistel” in Swedish. I had never heard of it before, like a surprise like this! Saskatoon is a city in the province of Saskatchewan here in Canada and berry is… berry! Well, anyways – This jam! So good! Reminds me a little bit of black cherry, but it has its unique taste.

P1070139

 

Mums!

Johanna

Ps. This is not a joke by the way.. Just noticed its April Fools Day today.. Be aware!

Regn, värme och kryckor. Del 1.

Det blir aldrig som man har tänkt sig. Oväntade saker händer och oftast går det på mindre än en sekund och man hinner inte att fundera över det.

Förra veckan satt jag inne hos min granne och jag måste erkänna (att jag klagade) över att jag var väldigt trött, att det var varmt och att jag inte ville gå på seminariet som var obligatoriskt. Efter många om och men tog jag mig tillslut till seminariet och lärarassistenten var 20 minuter försenad. Jag mådde inte jättebra men jag tog mig igenom det. Efter seminariet gick jag emot busshållplatsen för att ta bussen tillbaka till vandrarhemmet. Jag ser bussen komma och ser att bussen inte är helt full (vilket är en lättnad). Jag kliver på bussen och ska precis sätta mig ner när jag känner hur mitt högra knä inte riktigt följer med utan vrider sig. Insikten kommer direkt KNÄT HAR HOPPAT UR LED. Knät har hoppat ur led två gånger tidigare och min läkare sa då att det är bara att vänta på den tredje gången men att det skulle hända när jag var i Ghana och när jag bara skulle göra något helt odramatiskt som att sätta mig ner på en buss räknade jag inte riktigt med.

Smärtan kom direkt och jag började gråta och skrika, snälla kan någon hjälpa mig. Men ingen av dem andra passagerarna gjorde någonting och jag skrek än en gång snälla kan någon hjälpa mig. Efter en stund då den värsta chocken hade lagt sig bland passagerarna så skrek någon kör henne till studentkliniken på campus. Jag hade satt mig ner i mittgången och bara fortsatte gråta och försökte samla mig lite sådär. På vägen till studentkliniken tog fortfarande bussen upp passagerare och släppte av dem. Jag måste erkänna att frustrationen var total och smärtan var hemsk. Väl vid kliniken stoppade bussen och några killar försökte hjälpa mig ur bussen. Deras taktik var att lyfta mig i mitt högra knä (vilket fortfarande var ur led) och att jag sedan skulle gå därifrån. Paniken började komma och jag bara skrek och sa att jag klarar att ta mig ur på egen hand bara de inte tog i mitt onda knä. Efter lite om och men hade jag ändå tagit mig ur bussen och killarna stöttade mig till studentkliniken.

Väl där inne så fick jag sätta mig ner på en stol och försöka förklara om vad som hade hänt till en kvinna som endast försökte säga till mig att sluta gråta. Jag kanske grät ovanligt mycket men för er som har varit med om ett knä har hoppat ur led vet att det gör ont. Efter en snabb konsultation på kliniken beslutades det att jag skulle bli körd i en ambulans till universitet sjukhuset. Ambulans det låter ju bra? Det visade sig dock att jag skulle hoppa upp i framsätet och sitta där under bilfärden. Väl inne i bilen så insåg jag att jag måste verkligen ta mig samman och fixa det här. Jag försökte ringa mina vänner men mobilnätet var nere och sedan ringde jag min pappa i panik och berättade att knät hade hoppat ur led. Framme vid sjukhuset bad chauffören mig att hoppa ur ambulansen och sätta mig ner i en rullstol. Men det där momentet att hoppa ur ambulansen ner till rullstolen var inte det lättaste. Mina tankar var på hur det skulle fungerat i Sverige då en ambulans hade kommit direkt och jag skulle fått smärtstillande och smärtan skulle ha försvunnit. Här hade det gått cirka en timme sedan det hände och jag hade fortfarande inte fått något smärtstillande.

Inne på akuten fick jag förklara än en gång vad som hade hänt, vad som var fel, vad som behövdes göra och att jag måste ha smärtstillande. En kille som hade följt med från universitetet fick gå och köpa smärtstillande så att sjuksköterskorna kunde ge mig, jag fick tillslut lägga mig ner på en brits och samtalet till min kompis kopplades äntligen fram och han var påväg…

Fortsättning följer.