Teranga är ett uttryck på Wolof (ett av de mest utbredda språken i Senegal) som betyder gästfrihet, och det är starkt förknippat med den senegalesiska identiteten. I helgen har jag varit ledig, och varit hemma hos olika familjer och fått ta del av teranga. Mycket mat har det bjudits på. Alla sitter på golvet och äter från samma tallrik, eller rättare sagt stora fat, några direkt med händerna, andra med sked. Det underlättar om man inte har bacillskräck. Portionerna de bjuder på har varit gigantiska. “Il faut manger bien” säger de hela tiden. När jag redan ätit en stor portion komen till i familjen hem och då fick jag även göra honom sällskap och då var det bara att “manger bien” lite till, eller rättare sagt ganska mycket till, allt annat hade vara oartigt. Efter den lunchen behövde jag inte mer mat den dagen. Maten är varierad, dvs olika varianter av fisk med ris. Sedan jag kom för drygt en vecka sedan har jag nog ätit fisk med ris alla dagar utom kanske en. Efter lunchen serveras tradionellt senegalesiskt te, grönt te med mycket socker och skum. Teet tillagas nästan som en ritual där det hälls fram och tillbaka mellan olika koppar, för att det ska bli fint skum.
Sedan tog helgen slut och det var dags att börja jobba igen. Jag har nu hållit mitt första seminarium på franska och det gick riktigt bra.
Fler bilder finns på Flickr