Inlägg

Publicerat

Rollin Stone

Perception är intressant. Nu har jag identifierat de häftigaste bussarna och den som står i särklass är just Rollin Stone. Snyggast, med bra musik och en chaufför med den tjockaste växelspaken i Suva. I början såg jag ju bara bussar och min tidiga reflektion var att de var gamla, utan sidofönster och enormt miljöovänliga. Det var så de var. Sedan började jag upptäcka att bussarna var olika och slutligen att de var “individer”. Jag gick alltså från en högre abstraktionsnivå till en lägre; från meta-meta till objektnivån med Engquists ord. Jag vände där och gick sedan upp till en ny meta-meta nivå beträffande Suvas bussar. Intressant! Så har jag inte tänkt förrut.
Idag har jag slagit många flugor i samma smäll. Jag har både varit på Ministry of Education och träffat aktiva vägledare. Vi satt samman och pratade samman på, den för vägledning ansvarige tjänstekvinnan, tjänsterum på ministeriet. Tjänstekvinnan satt bakom sitt stora skrivbord och vi andra: Tima, två manliga vägledare (en som jobbar på en religiös skola och den andre på en secular) satt runt ett litet bord i fåtöljer. Vi hade ett bra och fritt informationsutbyte. I landet Fiji finns 26 vägledare på motsvarande grundskola och gymnasieskola. De flesta av dessa finns på Vitu Levu. Man har just beslutat tillsätta sex ytterligare, varav fem ska ha ansvar (ambulerande) för övriga Fiji. Det är bra. Vägledning Over the Internet är inte att tala om då hårdvaran saknas. Det är obra.
När vi talar om vägledare så är de inte studie- och yrkesvägledare som i Sverige utan de är lärare i grunden med ansvar att vara såväl kuratorer och studie- och yrkesvägledare. Vid vårt informationsutbyte fann jag inte mycket gemensamt med vårt arbetssätt; de är rådgivare och de ger information. Basta! Vi var överens om familjens stora betydelse. Statsmakterna styr vägledningen och ungdomarnas val genom hur de fördelar stipendierna. Just nu saknas sökande till tekniska utbildningar så regeringen har beslutat att alla elever ska få någon kurs i ett “yrkesinriktat ämne” som t.ex. elektronik eller snickeri. Det är bra. Här är ju fijianerna mycket klokare än den svenska regeringen (Jan Björklund). Jag är inte förvånad, bara upprymd. Detta stämmer så bra in på min reviderade världsuppfattning ((stora ord)) och ett måtto som någon myntat: det är inte hur man har det, utan hur man tar det, som räknas.

Ikväll ska vi bjuda hustruns fikakompisar på middag på en kinesrestaurang. Får se vad det mötet ger.

Publicerat

Egenansvar och mat

Det finns blott 48 vägledare i hela landet. Jag skulle få besöka en vägledare i Suva men besöket blev inställt antingen därför att vederbörande inte var utbildad och inte ville “visas” upp eller var vägledaren på den stora friidrottstävlingen för skolungdomar som hölls på Nationalstadion i går. Vem vet? Jag får ta ansvar genom att själv söka upp ungdomar på campus och fråga dem om deras uppfattning och erfarenhet av vägledning. Det gör jag och det är bra. Deras svar ger vid handen att det inte förekommer någon vägledning i den bemärkelsen som vi avser. Jag får detta bekräftat när jag idag har en lång diskussion med Tima om vägledning. Vi (jag) talar bland annat om Amundsons Karriärhjul och vi diskuterar de olika sektorernas betydelse för ungdomar i Fiji. Det är Significant others och Values som hon menar har den största betydelsen för deras karriärval. Min planering av deras karriärvägledningskurs påverkas så klart av detta. Det ger mig, i vanlig ordning, tankar om hur det är i den kalla Nord.
Vid kvällens reflektionsstund med hustrun kommer detta upp och vi diskuterar vår teoriarsenals relevans för människor som lever under så skilda förhållanden som vi gör. Jag relaterar också detta till de studerande som jag arbetar med på MAH; hur ser deras påverkansfaktorer egentligen ut? Hur adresserar vi detta? Vad som är PK i Sverige har ingen betydelse här och då blir min självklara slutsats att jag måste arbeta på ett lite annorlunda sätt med en del av de studerande för att de ska kunna utvecklas och bli bra vägledare. Jag måste våga ställa frågor om till exempel religion och ras (eller motsvarande benämningar) för att kunna förstå dem och deras situation. Detta är en förutsättning för att underlätta deras väg till självkännedom och kompetensutveckling. Utan detta tror jag att jag bara blir en i raden av bussiga, välmenande, förstående, kloka personen de möter på sin väg mot inkompetensen. Jag har gjort upp (nåväl, så gott jag kunnat…) med min egen begränsning och kan utan att ta i så jag blir medvetslös konstatera att jag kommit en bit i min egen självkännedom och kan MAD (Make A Difference; Gavins uttryck). En månad i Fiji MAD för mej. De av våra studerande som blir bemötta in på bara skinnet och verkligen får ifrågasätta sin egen person med allt det innebär har suveräna möjligheter att bli kompetenta vägledare. Det är ju det jag vill. Jag vill ju inte reproducera de jag ibland kallar “mähän”! När jag väl sagt detta har jag samtidigt förpliktigat mig själv att jobba på ett lite annorlunda sätt än tidigare. Det är bra!
Efter tre veckor på de denna fantastiska plats börjar jag mer och mer komma bakom stereotyperna; att det ska ta sån tid? Jag ser mer och mer som jag var blind för de första veckorna. Det är inte fråga om att ta på sig andra glasögon utan att pustsa de befintliga.
Jag har upptäckt att jag älskar indisk vegetarisk mat. Att äta med en plastsked eller med högerhanden  (gäller Roti, Papadam och Palau) ur rostfria små skålar på ett rostfritt fat tillsammans med enbart indo-fijier är rätt så häftigt. Lyckan ler. Att det i princip endast är indo-fijier, australiensare och nya zealändare som äter, där vilket är ett tydligt tecken på segregationen i det fijianska samhället, är en annan historia…
Publicerat

Back to Malmö….for 36 hours

Right now I am on the plane from Kiev back to Copenhagen. This morning we had a very informative meeting at the Swedish Embassy in Kiev. It was interesting to hear that the Embassy in the Ukraine does a lot to promote Sweden and Swedish Higher Education in particular. We were happy to hear that the Embassy is willing to support us next time we visit Ukraine. It would be especially interesting to involve a few more Swedish institutions (and maybe even companies) in promotion activities in Ukraine. Next time we will for sure invest more time in exploring possibilities in the second largest city, Donetsk.
I left the Ukraine very satisfied, both professionally and personally. We gathered a lot of information about the student market (motives, interest, mobility obstacles, etc.) and started a network with agencies and the Swedish Embassy. We also spoke to a number of universities that are interested in cooperation with Malmö University. For successful recruitment of students from Ukraine, partnerships are crucial. So I do hope that this visit will lead to more than just applications for our programmes and courses. On top of this, for me personally, it was great to meet a lot of new people from all over the world and understand Ukrainian culture a little bit better. I absolutely like Ukraine and look forward to going back at some point!
Whenever I travel to other countries outside the EU for recruitment purposes, it’s always confronting to see the differences between rich and poor. And the differences can be seen everywhere, no matter if it’s India, China, Russia or Ukraine. In Ukraine for example, still 25% of the population lives under the poverty line. Due to the limited resources for scholarships (from both the government and Swedish businesses), we mainly focus on students that can finance their studies themselves. This might sound unfair, because these students are not per definition the most talented students. However, these students will be able to further develop their motherland once they have finished their education. Indirectly these educated students can help their countries to fight poverty. This is what really motivates me in my work as a marketer/recruiter! It’s up to all of us to give these students the tools that they need once they decide to go back home.
I am now looking forward for two nights of sleep in my own bed. Then it’s off to Ottawa.

Publicerat

Srishti – School of art, design and technology

Denna tisdagen är trolig en stor dag för Shruti, kanske inte så mycket därför att hon står värdinna för oss som kommer på studiebesök till hennes institution. utan snarare därför att det är idag hon ska försvara sitt examensarbete på Srishti School of Art, Design and Technology. Hon har gjort ett arbete inom grafisk design/interaktionsdesign för Intel. Det är runt lunch när vi möter upp med henne vid huvudingången.

Srishsti är uppdelad på tre olika byggnader och två campusområden i Yelahanka New Town, som ligger nästan bredvid Bangalores flygplats. I den byggnad som hyser avgånsstudenterna känns en spänning i luften. Många förväntansfulla studenter lägger sin sista hand vid eftermiddagens presentationer. Det är böcker och annan dokumentation som finpoleras.  Föredrag som övas och testas inför kursarna.

Det är något särskilt med stämningen på designskolor, och samma gäller här. Jag tror det har att göra med den starka identitet och samhörighet som det ger i att varje student har sin egen arbetsplats och att varje student lämnar avtryck i form av färdiga och halvfärdiga skisser, modeller och annat som hör designutbildningar till. Det är inte utan viss längtan och avund jag önskar att också våra studenter på Malmö högskola hade mer av denna möjlighet. Än en gång får jag uppleva hur viktigt det är att studenternas lärandeprocesser och utveckling blir synlig på väggarna och studenternas arbetsplatser.  Srishti.

Anledningen till att Shruti inviterat oss till Srishti är att hon hoppas komma till Malmö högskola för att studera vårt Masterprogram i Interaktionsdesign. hon har tidigare varit på utbyte i Kolding (DK) och fick där inspiration som nu lockar henne tillbaks till Skandinavien. Jag håller verkligen tummarna för att hon kommer in, och glädjer mig till att vi ses i Malmö troligen hösten 2013.

De utbildningar som finns på Srishti är uppdelade på Industridesign respektive Kommunikationsdesign. Till Srishtis hemsida!

INDUSTRIAL DESIGN
1. Product and Interface Design
2. Furniture and Interior Design
3. Textile Design

COMMUNICATION DESIGN
1. Visual Communication Design
2. Digital Video Production
3. Animation and Visual Effects

Jag kan gott se att det finns goda kopplingar till vad vi gör på K3, så det är inte helt osannolikt att jag kommer att försöka få ett andra studiebesök och undersöka om det finns möjligheter till samarbeten. Vem vet – kanske ett nytt Linnaeus-Palmeavtal skulle sitta fint.  Under vårt besök mötte vi relativt stor grupp av studenter från Berlin som skulle tillbringa en tid här. Dessvärre hade jag inte möjlighet att gå djupare in i diskussioner med dem, men jag och deras lärare fick utbytt en del ord och visitkort så jag hoppas få möjlighet att höra mer om hur deras utbyte utvecklas.

Publicerat

Education fair and agent visits

It’s Monday evening and I just got back in Kiev from a agent visit to Dnipropetrovsk, the third largest city of Ukraine (>1 milion inhabitants). Tomorrow morning there is still one visit left, which is a visit to the Swedish Embassy in Kiev.

The visit to Ukraine started with printing promotion materials to be distributed at an education fair. Normally we would send promotion materials from Sweden to the education fair. However, from the packages that I sent to Ukraine in the last four years, not a single package has arrived in time. So that’s why we decided to print some materials locally. The same day we also visited one of our agents (Students International). We already work with this agency in Russia, but they also have an office in Kiev. We gave a brief presentation of who we are and what we have to offer. It was also a great opportunity to receive feedback from an agency. They know the student market very well. Conclusion: Swedish universities (and Malmö University in particular) have lots of work to be done. There are still quite a number of competitive disadvantages compared to e.g. UK, USA and the Netherlands. For example, Ukrainian students who want to pursue a bachelor’s programme abroad, want to do that right after they finish their secondary school. However, since Swedish universities do not offer conditional admission, they will not be able to enrol in Sweden in the same year. Another important factor has to do with migration policiy. In several countries students are allowed to stay a bit longer after their studies in order to find a job (’search period’). Unfortunately Sweden currently does not offer this possibility.

From Thursday to Saturday we participated in the Education Abroad Fair in Kiev. We spoke to approximately 150 students and their parents. Most of the interested students spoke English, however, most parents did not. So it was really helpfull that Katharina could answer question in Russian. Many students were interested in programmes that are not offered by Malmö University. So we did some good work for especially Jönköping Business School, Lund University, Stockholm School of Economics, Mälardalen University and Dalarna University. We completely ran out of ’Study in Sweden’ business cards. Quite a large number of students was especially interested in scholarship possibilities. The most popular programmes were Leadership for Sustainability, Sustainable Urban Management and Global Political Studies. There was also quite some interest in Malmö’s bachelor’s programmes, especially International Relations.

Participation in the fair gave us a good first impression of the Ukrainian student market and probably a small number of students will even apply for one of our programmes. Another interesting fact was that EduCanada (the agency in Canada that I will visit on Friday) was present at the fair too, together with a number of colleges. It was really interesting to talk to the representatives from the Canadian Embassy and hear what they do in Ukraine to promote Canada as a study destination. It would be great if Swedish Embassies could take such initiatives as well!

Today I visited two agents that we do not cooperate with yet. One in Kiev (DEC Education) and one in Dnipropetrovsk (TM-Educational Group). Both visits were very fruitfull and soon we will discuss possibilities for further cooperation. Again we discussed the opportunities for students to study in Malmö, but we also paid attention to the limitations of e.g. our offerings and admission procedures. Great feedback to be discussed with stakeholders in our university.

I look back at a fruitful trip, with lots of new knowledge about an interesting student market. Besides that it was absolutely great to be accompanied by Katharina. She is a perfect ambassador for our university and and excellent guide in a city that is almost 10 times as large as Malmö! She introduced me to Ukrainian history and culture and took me to places where we had delicious traditional Ukrainian food. Tomorrow back to Malmö, just to do my laundry and move on to Canada.