Corkboard på storföreläsning

Häromveckan testade jag Corkboard i undervisning för första gången. Corkboard är en virtuell anslagstavla som man kan sätta upp ”postitlappar” på. En kollega och jag hade en storföreläsning om källkritik för en grupp studenter på första terminen på sitt program. Det är rätt svårt att just föreläsa om källkritik. Eftersom det handlar så mycket om värderingar behövs det ofta att man inte bara föreläser utan också diskuterar med studenterna. Diskussioner i storgrupp (i det här fallet rörde det sig om ca 90 studenter) är svårt. Vi var i en stor aulaliknande brant sal, för att kunna höras behöver man mikrofon. Dessutom känner inte studenterna varandra så väl än och det är inte alltid så enkelt att räcka upp handen i en så stor grupp. Därför kändes Corkboard som att det skulle kunna vara en möjlig lösning. Studenterna skulle kunna diskutera en fråga med dem som sitter runtom och sen skriva ner anonymt på postitlapparna.

Men den här gången funkade det inte riktigt så bra som jag tänkt mig. Jag hade oroat mig lite över att det inte skulle finnas tillräckligt med datorer eller smartphones i gruppen, men det verkade inte vara ett problem. Däremot tog det lite tid för studenterna att komma in på det trådlösa nätet och hitta till anslagstavlan (för att det inte skulle bli för krångligt med adressen hade jag gjort om den till en tinyurl). Men det jag verkligen inte hade räknat med var att studenterna skulle skriva lappar med nonsens, ingen skrev det vi hade bett dem om att göra. Det hela slutade med att vi fick stänga corkboardfönstret, studenterna fick prata i den stora gruppen och en av oss skriva på tavlan istället.

Det vi borde gjort är ju att ha inlett lektionen med att låta alla testa. Då ser man till att alla kommer ut på nätet, och alla får lov att skriva av sig. Då tror jag att det skulle bli seriösare svar under själva den riktiga övningen. Jag tror helt enkelt att studenterna blev för osäkra över både hur det skulle se ut med lapparna och hur vi skulle använda det de skrev.

För den som vill läsa mer om Corkboard och andra samarbetsverktyg har Åsa Kronkvist, ikt-pedagog på Högskolan i Kristianstad, gjort en sida: Samarbeta online.

Hur lär man sig söka information?

En bra utgångspunkt tänker jag är att faktiskt se informationssökning som något särskilt som ska läras, alltså inte något som man får försöka få koll på medan man egentligen gör något annat (t ex skriver en uppsats). Ja, informationssökning måste så klart vara inbakad i något annat ibland – för det mesta – annars skulle det ju inte ha så stort syfte, men för att lära sig informationssökning är det en poäng att ibland koncentrera lärandet på just det.

Ett klassiskt exempel på en informationssökningsuppgift är den annoterade bibliografin: att utifrån en frågeställning söka litteratur, välja ut ett antal källor och göra en kort beskrivning av varje källa med en motivering till varför man valt den till sin bibliografi. Motiveringen kan handla om typen av källa (”jag valde den här för att det är en vetenskaplig artikel…”), författare (”…av en författare som är välkänd forskare inom området…”) eller utifrån abstract och ämnesord (”…abstract och ämnesord stämmer överens med min frågeställning…”). Man behöver alltså inte läsa varje enskild källa för att göra sin bibliografi, syftet med uppgiften är istället att söka litteratur men också att träna på att välja källor.

En bra sak med den här uppgiften tycker jag är att den så lätt går att knyta till andra uppgifter studenten ska göra. En annoterad bibliografi kan man ju göra i samband med att man skriver uppsats, men här får man koncentrera sig just på informationssökandet och –väljandet. Sedan kan man gå vidare och fortsätta arbeta med de andra delarna i uppsatsen.

Det finns mycket skrivet om annoterade bibliografier på nätet, bl a finns en kort beskrivning i en exempelsamling om examinationer från NSHU: http://www.kursutveckling.se/dok/nshu_Examination.pdf. Där finns också många andra tips på uppgifter och examinationer som kan stärka studenters informationskompetens.

Och googlar man på annotated bibliography får man många exempel på hur man kan utforma uppgiften.

På bloggen kommer vi att fortsätta tipsa om uppgifter som utvecklar studenternas informationskompetens. Har du någon bra uppgift, skriv gärna i kommentarsfältet!

Om delning

Jobbar i informationsdisken och slås plötsligt av hur ofta biblioteksbesökarna och jag delar skärm. En del har en laptop med sig som de visar kurslistan på, andra har matat in boktiteln – eller en bild av boken – i mobilen och räcker över. Själv knappar jag in och vrider på diskdatorns skärm så gott det går stup i kvarten, för att vi ska kunna dela synfält. Delad glädje är dubbel glädje – men delad skärm är minskat avstånd.

/Ewa

 

Välkommen!

Det här är en blogg för dig som är lärare på Malmö högskola och är intresserad av informationskompetens och hur man kan utforma undervisning som stärker studenternas informationskompetens. På biblioteket har vi tagit fram ett idépapper för informationskompetens där vi försöker formulera våra tankar kring detta. På den här bloggen tänker vi att vi kan utveckla och konkretisera vad vi menar. Du är så klart välkommen att kommentera, tipsa och diskutera.