Aktiverande metoder

På NU2016 var jag på ett blixttal om aktiverande metoder för djupare lärande som Anna Greta Nyström och Joachim Ramström från Åbo Akademi höll i. I detta blixttal lyftes ett informations- och kunskapssökande synsätt på lärande. En utgångspunkt för presentationen var att man ser människans hjärna som ett förråd för information och kunskap och att problemet många gånger är att lärandet är ritualartat och ytligt. Det problematiska med det ritualartade lärandet är att information endast går in i korttidsminnet och aldrig blir till kunskap och att förståelsen för ett fenomen förblir ytlig.

Många gånger utsätts studenterna för det som föreläsarna kallar för ”bulimipedagogik”. Med detta menar de att studenterna proppas fulla med faktakunskap som de sedan ”kräker ur sig” vid tentamenstillfället och därefter glömmer bort. En annan risk är att lärarna fastnar i ”föreläsningsfällan”, det vill säga att man ser föreläsningsformen i sin ursprungliga form som det enda sättet att lära (ut). Föreläsningen som metod är gammal och från början handlade det om att läraren läste upp direkt ur en ursprungskälla för en grupp studenter som tog anteckningar. Idag går i stort sett alla ursprungskällor att få tag i för studenterna själva och föreläsningen som metod för inlärning är därför inte lika aktuell. Det är viktigare att studenterna lär sig hur de får tag i och värderar information och att de får en förståelsen för olika fenomen.

Aktiverande metoder är enligt föreläsarna därför ett sätt att hjälpa studenterna att lära sig mer på djupet och skapa förståelse för olika fenomen. Aktiverande metoder motsvarar det vi på Malmö högskola brukar prata om som studentaktivitet eller studentaktiva arbetsformer. Studentaktiva metoder går ut på att göra studenter mer delaktiga i en lärandeprocess som annars kan upplevas som passiv ur studentsynpunkt. I ett projekt som jag deltog i 2014, Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information, undersökte vi på vilket sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen. Vår utgångspunkt var just att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande och en ökad insikt hos de som undervisar för hur studenter lär och hur deras kontext ser ut, vilket i det långa loppet leder till en större förståelse och en högre grad av djupinlärning.

Några av de aktiverande metoder som föreläsarna nämnde var; brainstorming, rollspel, mindmapping, moodboard, scamper, skattjakt, företagsprojekt, brainwriting, pecha kucha, 5 x varför?, Me-We-Us, empathy map, Einsteinmetoden, de Bono’s thinking hat, grow modellen och learning café. Jag valde att kolla upp några av dessa som jag inte kände till sen tidigare.

Scamper – En checklista för att få fart på kreativiteten och generera idéer för problemlösning och utveckling. Kolla den här filmen om du vill få en uppfattning om hur metoden fungerar.
Bildresultat för moodboard

Moodboard – Collage av material som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller design. Främst använt i designprocessen men kan användas i olika slags konceptutveckling. Finns flera olika verktyg för att skapa moodboards.

De Bono’s thinking hats – Ett sätt att fokusera och förbättra tänkandet och uppmuntra kreativitet. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv.  Läs boken av Edward de Bono

5 x Varför? – En förbättringsmetod där man ställer frågor om varför ett fel har uppstått och försöker komma fram till vad  grundorsaken är och hitta en lösning på problemet. Bra beskrivet i denna pdf från Borås stad.

Vill du ha fler tips eller läsa mer om brukarinvolvering och studentdelaktighet så kolla in de lästips om brukarinvolvering och studentdelaktighet som vi använde oss av i vårt projekt.

Ett svar på “Aktiverande metoder”

  1. Pingback: website

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *