Undervisa tillgängligt!

Ett av de område jag valde att fokusera lite extra på under NU-konferensen 2016 var tillgänglighet och breddat deltagande. Jag och min kollega Helen Rasmussen höll i ett rundabordssamtal med utgångspunkt i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vi deltagit i tillsammans med lärare från specialpedagogprogrammen på Malmö högskola – Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande. I samtalet diskuterade vi hur viktigt det är att tillgängliggöra ett vetenskapligt förhållningssätt, och som en del av detta vetenskapliga texter, för att studenterna ska känna sig delaktiga i den akademiska kulturen. Vi utgick i samtalet från en artikel vi skrivit tillsammans med lärarna Barbro Bruce och Lotta Anderson. I artikeln lyfter vi bland annat fram metoden Spanarverkstad som ett sätt att tillgängliggöra vetenskapliga texter.

Vår artikel Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning finns att läsa i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1, 2016. Tidskriften ges ut av Högskolan i Kristianstad (HKR) och temat för detta nummer är ”Undervisa tillgängligt”. I detta temanummer finns även en artikel av Pia Häggblom, samordnare för studenter med funktionsnedsättning på HKR,  som var en av de som presenterade på NU-konferensen. Hennes presentation och artikel handlar om att undervisa tillgängligt utifrån Universal Design som ett förhållningssätt för breddat deltagande. Jag blev inspirerad av Pias presentation och vill lära mig mer om detta förhållningssätt. Är ni nyfikna så är det en bra början att läsa Pias artikel. Jag har även läst artikeln av Claes Dahlqvist i samma nummer som handlar om hur HKR jobbar med anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning och förslag på hur det kan bli bättre. Det är en bra beskrivning av det arbete som görs, framförallt på biblioteken.

Jag är imponerad av HKR:s arbete kring tillgänglighet på olika sätt. I mitt arbete med studenter med läsnedsättningar på Malmö högskola har jag och mina kollegor träffat på flera studenter som tidigare studerat vid HKR som uttryckt att de varit mycket nöjda med det stöd de fått. HKR verkar ha satsat medvetet på att tillgängliggöra sina utbildningar och prorektorns tankar kring breddad rekrytering och breddat deltagande, som ni inledningsvis kan läsa i ovan nämnda tidskrift, går i linje med detta. Jag och några av mina kollegor som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Malmö högskolas biblioteket håller på att skriva ihop en checklista för att undervisa tillgängligt och jag tror att vi skulle ha mycket att lära från våra kollegor på Högskolan i Kristianstad. Jag hoppas därför på ett utbyte och samarbete kring tillgänglig undervisning inom kort!

Läs även tidigare nummer av Högskolepedagogisk debatt.

Publicerat i Okategoriserade, Undervisning | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Ännu ett inlägg i semestertider: om handledning och kritiska vänner

Ja, detta blir också ett sent inlägg mitt i högsommaren, men så blir det kanske efter en hektisk vår med många möten, undervisningstillfällen och handledningsmöten med studenter och personal, som när jag kollar bland mina gamla bokningar har handlat om Parkinson och livskvalitet, trygghetsvandringar som preventiv metod,  fysisk aktivitet som hälsofrämjande för äldre personer,  motiverande samtal vid livsstilsförändringar, trädgård/natur och funktionshinder och mycket mer… Spännande ämnen att tillsammans söka information om och utforska mera!

Under våren har jag också varit med i Lärosäten Syds kompetenstillfällen kring Kritiska vänner. Vi träffades ett gäng bibliotekarier från olika lärosäten i södra Sverige och lärde oss mer om metoden ”Critical friends” och feedback men knöt också kontakter med varandra, så att vi kunde vara kritiska vänner under tex ett undervisningstillfälle. Jag och en annan bibliotekarie från Lunds universitet, Ingela Wahlgren, hittade varandra eftersom vi båda pratade om just handledningen som en ”hjärtefråga” och så blev det att vi blev varandras kritiska vänner.

Vi har skrivit ett inlägg om våra möten och erfarenheter på Lärosätens syds blogg här: http://bibkompetenslssyd.blogspot.se/, så läs gärna mer där om du är nyfiken på att veta mer!

Under hösten vill jag gärna fortsätta jobba med ”kritiska vänner”, både inom undervisningen och handledningen, eftersom jag tycker att det är bra sätt att utveckla sin pedagogiska kompetens på, på ett sätt som gagnar alla inblandade, inte minst våra användare.

Men nu: semester!

Publicerat i Handledning, Handledning i informationssökning, Kompetensutveckling | Taggat , , | Lämna en kommentar

Ett litet blogginlägg i semestertider

Tomt i biblioteket, glest i korridoren, snart dags för semester. Innan jag går har jag lovat mig själv att skriva ett blogginlägg. Det går sådär men så plötsligt kom jag att tänka på att jag skulle kunna dela med mig av någon erfarenhet från NU-konferensen som ägde rum för ca en månad sedan här i Malmö. Förutom de erfarenheter som jag gjorde tillsammans med mina kollegor Hanna och Martina då vi höll i en workshop på temat ”Låt studenterna bli mer delaktiga i din undervisning!” så tror jag nästan att det var det arbetet med aktiv studentmedverkan som Alexis Engström, pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet, berättade om som väckte min nyfikenhet allra mest.  Han berättade bland annat om hur de hade arrangerat tävlingar för studenter, där studenterna skulle skicka in förslag för hur deras utbildning skulle kunna bli bättre. Förslagen har de samlat och kan läsas här http://www.uu.se/digitalAssets/550/550990_3bidrag-studenttavling-2015.pdf. Jag vill gärna veta mer och kommer att gå in och spana på deras webbplats där de samlat tankar om hur man kan arbeta med aktiv studentmedverkan. Här kan man också ta del av olika goda exempel. Gör det du med 🙂

Trevlig sommar!

Publicerat i Bibliotekarierollen, Högskolepedagogik, Kompetensutveckling, Studentaktiva arbetsformer | Taggat , , | 1 Respons

FISh – en modell för PBL arbete online

I mitt förra blogginlägg skrev jag om utmaningarna med att arbeta problembaserat i onlinekursen Open Networked Learning (ONL161). En av svårigheterna handlar om att göra onlinemöten i realtid effektiva och hitta former som engagerar hela gruppen. En annan utmaning är tekniken. I den PBL grupp jag tillhörde använde vi Adobe Connect som mötesverktyg när hela gruppen träffades. Vi upplevde alla teknikproblem i mötessituationerna och detta störde ibland effektiviteten. Det var också svårt att föra diskussioner på grund av eftersläpning i ljud som gjorde att det var svårt att ta och fördela ordet. Kanske hade Skype, Google Hangouts eller något annat mötesverktyg fungerat bättre, men jag tror att oavsett vilket verktyg man använder för synkrona möten online så kan det vara en utmaning.

För att PBL arbete online ska fungera är därför en tydlig modell att följa en bra början. I ONL kursen användes en modell som kalls FISh (Focus Investigate Share). Detta är en modell för PBL arbete såväl som individuell som i par och grupp. FISh modellen har utvecklats av Chrissi Nerantzi & Lars Uhlin (2012) och bilden är designad av Ellie Livermore.

Jag tror FISh modellen kan fungera bra om det finns en facilitator/gruppledare som styr upp arbetet och modererar online mötena till en början. En tydlig introduktion till modellen och PBL arbete som metod krävs för att arbetet ska fungera och att gruppen därefter på egen hand organiserar arbetet och fördelar ansvaret för olika moment och arbetsuppgifter. En viss förvirring är naturligt till en början men om man fokuserar på planering och organisation i uppstarten tror jag FISh modellen kan vara till stor hjälp i PBL arbetet.

Om du vill veta mer om FISh modellen och andra läraktiviteter i PBL arbetet på ONL161 kursen kan du läsa på denna sida.

Step 1: Focus

  • What do I/we see?
  • How do I/we understand what we see?
  • What do I/we need to find out more about?
  • Specify learning issues/intended learning outcomes!

Step 2: Investigate

  • How and where am I/are we going to find answers?
  • What will I do/who will do what and by when?
  • What main findings and solutions do I/we propose?

Step 3: Share

  • How am I/are we going to present my/our findings?
  • What do I/we want to share with the community?
  • How can I/we provide feedback to others?
  • What reflections do I have about my learning (and working with others)?
Publicerat i Studentaktiva arbetsformer | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Open Networked Learning – PBL arbete online

Under våren har jag gått en öppen kurs på nätet som bygger på samarbete och nätverkande och att utforska hur problembaserat lärande (PBL) kan användas i en online lärandemiljö. Kursen heter Open Networked Learning (ONL161). Jag har under kursens gång haft en blogg där jag reflekterat och bloggat på engelska, eftersom det är en kurs som ges på engelska och med deltagare från hela världen. Några av de erfarenheter jag gjort och de ämnen jag bloggat om vill jag nu även dela med mig här.

Det första ämnet jag vill lyfta är utmaningarna med att arbeta problembaserat i en onlinekurs. I ONL161 kursen har jag som deltagare kunnat välja olika sätt att delta. Det vanligaste och mest kollaborativa sättet är att vara med i en PBL grupp där man arbetar med 5-10 kollegor med scenarier baserad på varje ämne i kursen, men man kan även välja att ta kursen helt oberoende av övriga deltagare. Jag valde att vara med i en PBL grupp för att se hur detta fungerar i en online situation och för att kunna dela erfarenheterna med kollegor från andra lärosäten i världen. I min PBL grupp var det både deltagare från några av de universitet som håller i kursen samt ”open learners”. Jag och Mikael Björk (som representanter för VLM teamet respektive AKL) deltog på olika sätt för att spana på kursen och se om vi (Malmö högskola) skulle kunna tänka oss att göra något liknande eller vara med som organisatörer av kursen i framtiden.

I ett av mina första blogginlägg skriver jag om förvirringen som fanns när vi skulle sätta igång och arbeta i PBL grupperna. Denna förvirring la sig under kursens gång, men jag tyckte aldrig riktigt att arbetet fungerade så bra som jag önskat. Jag har arbetat problembaserat i båda de utbildningar jag gått för att bli lärare respektive bibliotekarie och har därför erfarenheter sen tidigare. Jag vet att det krävs ett väl genomtänkt arbetssätt och en struktur som ger trygghet i arbetsformen.

Efter att ha testat PBL arbete online och med en grupp som jag inte träffat på annat sätt vet jag nu att det krävs ännu mer struktur för att få problembaserat arbete online att bli lyckat. När det gäller den sociala delen av att tillhöra en grupp så kanske det räcker att man får till regelbundna möten online, men för att verkligen utnyttja PBL arbetets kollaborativa potential och skapa ett mervärde för gruppdeltagarna krävs det mer. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att presentera en metod för hur man kan strukturera PBL arbete online – FISh modellen.

Publicerat i Kompetensutveckling | Taggat , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta ”Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Publicerat i Läranderesurser, Okategoriserade, Sökord, Sökverkstad, Teknik, Uppgifter, Utvärdering | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Spanarverkstäder på Malmö högskola på temat guided inquiry

Som vi tidigare berättat om här i bloggen så har vi sedan en tid tillbaka ett samarbete med Pedagogisk inspiration i Malmö som bland annat har resulterat i att vi anordnat två Teachmeet där vi bjudit in bibliotekarier (och några lärare) från grund- och gymnasieskolor i Malmö. För att tag sedan bjöd vi in till ytterligare en möjlighet för kollegialt lärande, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Denna gång utifrån gemensam läsning och diskussion i form av en Spanarverkstad.

Texten vi spanade på är tagen ur antologin “Bortom förlägenheten” är skriven av ämnesläraren Håkan Dahlberg och har titeln “Vad är egentligen guided inquiry?”. Resultatet blev givande diskussioner som förhoppningsvis kommer att fortsätta ute på skolorna. Nästa Spanarverkstad blir den 4:e april.

Publicerat i Bibliotekarierollen, Informationskompetens, Kompetensutveckling, samverkan | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Är vi förlägna?

På min att-göra-lista nästa vecka står att jag ska ta läsa ett kapitel ur nya antologin Bortom förlägenheten – bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling, utgiven av Kungliga biblioteket. (Ordvalet ”förlägenhet” väcker i sig min nyfikenhet…) Antologin tar upp ett brett spektra på bibliotekets pedagogiska verksamhet utifrån 15 personliga texter skrivna utifrån olika biblioteksperspektiv.

Den 3 mars är vi några från Malmö högskolas bibliotek som ska spana på kapitlet Vad är egentligen guided inquiry?  Detta ska vi göra tillsammans med  skolbibliotekarier från Malmö stad. Ser framemot att lära mig mer om begreppet och vad det står för. Ber att få återkomma! 🙂
Länk till antologin som pdf.bortom_stor

Publicerat i Högskolepedagogik, Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat | Lämna en kommentar

Att söka efter en kritisk vän

För ett tag sen träffades några bibliotekarier i Lund för en inspirationsdag om Critical friends. Det var arbetsgruppen för kompetensutveckling för biblioteksmedarbetare inom Lärosäten Syd som tid initiativ till tillfället. Under dagen fick vi lyssna till Katarina Mårtensson som pratade om metoden Kritiska vänner som en metod för professionell och kollegial pedagogisk utveckling. Jette Guldborg Petersen (vår förra bibliotekschef) pratade om feedback, om att ge, ta emot och be om det. Båda dessa föreläsningar var väldigt inspirerande och givande ramade in det som vi nu har möjlighet  att genomföra. Jag skrev precis ett inlägg i den nya Facebookgruppen om att jag sökte en sådan kritisk vän. Så nu väntar jag med spänning på om det är någon som nappar. Hoppas nästa inlägg kan komma att handla om detta nya möte 🙂

Publicerat i Bibliotekarierollen, Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Gymnasieelever besöker Malmö högskolas bibliotek – ett exempel på arbetet med breddad rekrytering

”Bästa med besöket:
– Att man fick orientera själv.
– Att man fick lära sig lite tidigt om hur det fungerar på en högskola.” 

Sedan 2012 besöker Pauliskolans tredjeklasser Malmö högskolas bibliotek under höstterminen. Besöken är ett samarbete initierat av högskolebibliotekarier och skolbibliotekarier på de bådalärosätena och är en mycket uppskattad aktivitet bland elever, lärare och bibliotekarier. Med besöken vill vi som arbetar på biblioteken försöka minska tröskeln mellan gymnasie- och högskolestudier och ge eleverna en språngbräda från gymnasiet till vidare studier.

Varför besök just på högskolans bibliotek? Vid uppstarten av samverkan mellan Malmö högskolas bibliotek och Pauliskolan grundade sig upplägget för besöken på visningar av högskolebibliotekets resurser och deras användningsmöjligheter för gymnasieleverna i sitt gymnasiearbete. Under åren har det dock utvecklats till ett samarbete med en tydlig inriktning på inkludering och breddad rekrytering, i vilket sammanhang vi anser att biblioteksmiljön har en speciell betydelse. Högskolebiblioteket är en självklar mötesplats för högskolans studenter och är en öppen miljö som vem som helst kan besöka. Alla över 18 år kan ta del av dess resurser. I högskolebiblioteket erbjuds även olika former av studiestöd som möjliggör för studenterna att genomföra sina studier, exempelvis talböcker och datorstödsprogram för studenter med funktionsnedsättningar, studieverkstad med stöd i akademiskt skrivande på svenska och engelska, handledning i informationssökning till uppsatser och examensarbeten etc. Att låta gymnasieleverna ta del av denna öppna mötesplats och visa exempel på hur de kan få stöd i sina kommande studier tror vi har en inkluderande funktion.

Sedan hösten 2015 fokuserar vi under besöken på att fånga upp och samtala kring elevernas tankar kring hur det kan vara att läsa på högskola/universitet. Vi försöker uppmärksamma och diskutera likheter och skillnader mellan att läsa på gymnasiet och på högskolan, samt på vilka sätt gymnasiearbetet är viktigt och förberedande för vidare studier. Besöken är också en möjlighet för eleverna att helt enkelt få se och röra sig i högskolans lokaler och ”känna på” hur det kan vara att studera där, vilket sker genom ett BiblioteksQuiz där eleverna med hjälp av uppgifter och karta på egen hand får gå runt och upptäcka olika delar av biblioteket och vår service.

Våra förhoppningar är att besöken ska upplevas som spännande, relevanta och uppmuntrande för eleverna och bidra till att väcka deras intresse och självförtroende för vidare studier på högskola eller universitet. Utvärderingar med eleverna ger oss positiv feedback, de allra flesta ser besöken som spännande, givande och motiverande!

9 15 32

Publicerat i Breddad rekrytering, samverkan | Taggat , , , , | Lämna en kommentar