Var kan jag ”knycka” bilder fritt?

Jag vill här dela med mig av några tips på sidor där man laddar ner fria bilder. Inspirationen till detta fick jag under hösten då jag varit co-facilitator i en nätkurs som bland annat handlar om hur man använder och hittar öpFri bild på filmpna läranderesurser – Open Networked Learning.

Tipsen fokuserar på helt fria resurser (CC0, Creative Commons Zero, Public domain). Detta betyder att du varken behöver länka till var du hittat bilden eller ange upphovsman. Men några av tipsen kan innehålla andra former av Creative Commons licenser där du måste ange upphovsman och länka till denna. Information om vad som krävs för att få använda en bild finns på de olika resurssidorna. Du kan även läsa mer om de olika Creative Commons licenserna här.

  1. Flickr Creative Commons
    https://www.flickr.com/creativecommons/
  2. Freepik
    http://www.freepik.com/
  3. Google bilder
    Gå till ”verktyg”—> “användningsrättigheter”—> ”som får användas” och välj sen endast CC eller CC0 bilder.
  4. Knyckenilluku
    http://knyckenilluku.se/
  5. Pexels
    https://www.pexels.com/
  6. Pixabay
    https://pixabay.com/
  7. Unsplash
    https://unsplash.com/
  8. Wikimedia commons
    https://commons.wikimedia.org/

Om dessa tips inte var tillräckligt för dig så finns en lista på ännu fler ställen där du hittar fria bilder i detta blogginlägg http://blog.sellfy.com/free-stock-images/

Avslutningsvis vill jag även tipsa om Jamendo som är ett ställe där man kan hitta massor av musik som är CC som du till exempel kan använda när du skapar egna öppna läranderesurser!

Lycka till med knyckandet!

Publicerat i Informationskompetens | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Best of 2016

Dags att sammanfatta årets pedagogiska höjdpunkter på biblioteket. Här ser ni min högst personliga lista:

Årets utbyte med kolleger från andra bibliotek: Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll hade träff den 17-18 november i Norrköping. Här sammanstrålar representanter från Sveriges lärosäten som brinner för undervisning i att söka, värdera och använda information. Temat för årets träff var Hur organiserar vi vår undervisning? Inspiration från hur andra bibliotek tänker och diskuterar  kring bibliotekets undervisning kom med hem till Malmö.

Årets digitala lärresurs 1: (egenproducerad): Vad är peer review? Kort film producerad och skapad av kollegan Pernilla Fröjdh här på Malmö högskola. https://youtu.be/vSp6A-uMvII
Årets digitala lärresurs 2: Bra filmer producerade vid North Carolina State University (NCSU) som vi använt vid ett flertal undervisningstillfällen. Olika infallsvinklar på informationshantering såsom Understanding Scholarly Sources. http://www.lib.ncsu.edu/tutorials/

Årets undervisning: Var för studenter som skriver sitt första självständiga arbete på lärarutbildningen. Att ge studenterna verktyg och vägledning att hitta fram till vetenskapliga texter kopplade till spännande pedagogiska frågeställningar.

Årets begrepp: Digital närvaro (källa: Linnéuniversitetet). Ett bra begrepp när vi pratar om att synliggöra våra resurser och vårt stöd digitalt.

Årets checklista: Checklistan Att undervisa tillgängligt på biblioteket som vi tog fram som ett stöd och inspirationsmaterial för oss som undervisar och handleder studenter på Malmö högskolas bibliotek. Vad behöver vi tänka på för att undervisningen ska bli tillgänglig även för studenter med funktionsnedsättning?

Årets frustration: Datorsalarna i Niagara. De nyaste datorsalarna på högskolan funkar inte alls som lärmiljö för undervisning i informationssökning. Funderar på hur vi kan föreslå förslag till förbättringar…

Årets halleluja moment: När vi medverkade på specialpedagog/speciallärarutbildningen
och fick lyssna på studenternas val av artikel till Spanarverkstad och hur detta väckte lust till fortsatt sökning och fördjupning. (vilket vi sedan byggde vår nästa föreläsning på). Kunskapstörstande och sökivriga studenter!

Årets happening som är här för att stanna: Uppesittarkväll på biblioteket.

Årets rekord: Över 100 studenter sökte sig till biblioteket för att få introduktion till talböcker.

Årets sökstrategi/sökmetod: Systematisk sökning. Något som sakta men säkert verkar sprida sig från medicin/omvårdnadsutbildningarna till samhällsvetenskapliga utbildningar.

Årets vanligaste fråga från studenter: Hur vet jag om denna text är vetenskaplig?

I kristallkulan för 2017 ser jag ett ökat antal digitala lärresurser producerade vid Malmö högskola. Bland mycket, mycket annat J

Publicerat i Okategoriserade | Taggat , | Lämna en kommentar

Vad betyder det där ”peer review”?

I vårt möte med studenter i undervisning, handledning och informationsdiskar får vi ofta frågan vad det där ”peer review” egentligen är för något och varför det framhålls som så viktigt av lärare och handledare. Många studenter vet att det är bra att klicka i rutan för peer review när man söker i olika databaser, men många är osäkra på vad det innebär. Eftersom peer review-granskning är en ganska komplicerad process i många olika steg har vi gjort en informativ film, där vi försöker reda ut begreppet och varför det är viktigt.

Publicerat i Handledning, Handledning i informationssökning, Infodisken, Informationskompetens, Undervisning | Taggat , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

”Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande”

Nyligen var jag med och genomförde bibliotekets första undervisningspass kring att hitta forskningsdata. Inom ramen för ett projekt kring forskningsdata var vi tre som förberett två timmar där vi blandade genomgångar med egen sökning. Deltagarna var studenter från kriminologiprogrammets femte termin och målet var att förbereda inför kandidatuppsatsskrivandet nästkommande termin. Inom kriminologi används ofta olika typer av data som andra samlat in, t.ex. myndighetsstatistik eller stora enkätundersökningar där trygghetsfrågor är inkluderade. Vi försökte fokusera på data producerad och tillgängliggjord av forskare, även om gränserna är flytande.

Efter en allmän introduktion med avstamp ifrån öppen myndighetsdata (ett exempel var London Datastore) exemplifierade vi forskningsdata genom att visa SND:s söktjänst och en utvald post och dess data (som var tillgänglig för nedladdning). Därefter visades Re3data.org och studenterna fick söka runt efter ämnesrelevanta dataarkiv. Efter pausen tittade vi på Data Citation Index (DCI) i Web of Science. En önskad visning av DCI var upprinnelsen till passet, men vi kände att ämnet behövde mer introduktion och kontext.

Under passet var kursansvarig lärare med, vilket gjorde att vi kunde få en återkoppling efteråt och studenterna kunde fråga kring uppsatsskrivande. På det hela taget var vi nöjda, men det är som alltid svårt att veta hur det togs emot, speciellt som det främst skulle inspirera tankarna kring den kommande uppsatskursen. Forskningsdata som område är spretigt och därmed även undervisning i ämnet. Vi pratade efteråt om att hitta fler sammanhängande trådar så fler moment kan bindas samman för ökad förståelse. Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande.

Jonas Fransson, gästbloggare som genomförde undervisningspasset tillsammans med Pablo Tapia Lagunas och Karin Sedvall.

Publicerat i Gästbloggare, Sökverkstad, Undervisning | Taggat | Lämna en kommentar

TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Publicerat i Föreläsningar, Kompetensutveckling, Läranderesurser, Studentaktiva arbetsformer, Undervisning | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Att ”packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att ”packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer ”metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Publicerat i Högskolepedagogik, Informationskompetens, Okategoriserade, Studentaktiva arbetsformer, Undervisning | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Guided inquiry

I måndags hade jag och min kollega Jessica Zaar förmånen att få deltaga vid ett kompetensutvecklingstillfälle om Guided Inquiry (GI) som arrangerades av Pedagogisk inspiration Malmö. Vi var flera bibliotekarier från skolvärlden, från grundskolan till högskolan, som träffades för att bland annat ta del av Lena Fogelberg Carlssons erfarenheter av att arbeta med GI. Lena berättade om sitt eget förhållningssätt till och hur hon arbetar med GI, om GI som ett koncept med en mängd variationer.

Jag blir tilltalad av att se GI som ett förhållningssätt istället för metod (som det också kan ses som). Ett förhållningssätt som jag kan ha med i olika sammanhang och situationer. I handledning, i informationsdisk, i undervisning. Där jag på ett tydligt sätt möter studenterna och deras frågor i deras informationssökningsprocess.

Men jag vill gärna tänka mer på hur jag på flera sätt kan använda GI som förhållningssätt i min kontext på högskolan. Kan det vara något att sprida vidare till handledare som möter studenter i uppsatsskrivandet? Annat? Tänker på pbl, på utmaningsbaserat lärande, på ett forskande arbetssätt. Ja jag ser många möjligheter som jag tänker att jag får fundera vidare på.

En annan intressant fråga som Lena ställde var frågan om hur informationsvetenskapen kan bli en del av och/ eller ett komplement till den pedagogiska kontexten. All forskning som finns om elever och informationssökning, hur kan den bli ett innehåll i kurserna på lärarutbildningen till exempel? En intressant artikel som vi läste inför tillfället är den här: Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling. 2:3, s. 5-14 tio är gammal men väldigt intressant fortfarande och jag är oerhört nyfiken på hur läget ser ut idag. Står sig resultaten från studien fortfarande eller har det hänt något med tanke på ny lärarutbildning och 1:e lärare ute på skolorna? Det skulle vara oerhört intressant att få möjlighet att diskutera artikeln med lärare och/eller studenter på lärarutbildningen. Kanke ska föreslå en Spanarverkstad? 🙂

Publicerat i Bibliotekarierollen, Informationskompetens, Kompetensutveckling | Taggat | Lämna en kommentar

Aktiverande metoder

På NU2016 var jag på ett blixttal om aktiverande metoder för djupare lärande som Anna Greta Nyström och Joachim Ramström från Åbo Akademi höll i. I detta blixttal lyftes ett informations- och kunskapssökande synsätt på lärande. En utgångspunkt för presentationen var att man ser människans hjärna som ett förråd för information och kunskap och att problemet många gånger är att lärandet är ritualartat och ytligt. Det problematiska med det ritualartade lärandet är att information endast går in i korttidsminnet och aldrig blir till kunskap och att förståelsen för ett fenomen förblir ytlig.

Många gånger utsätts studenterna för det som föreläsarna kallar för ”bulimipedagogik”. Med detta menar de att studenterna proppas fulla med faktakunskap som de sedan ”kräker ur sig” vid tentamenstillfället och därefter glömmer bort. En annan risk är att lärarna fastnar i ”föreläsningsfällan”, det vill säga att man ser föreläsningsformen i sin ursprungliga form som det enda sättet att lära (ut). Föreläsningen som metod är gammal och från början handlade det om att läraren läste upp direkt ur en ursprungskälla för en grupp studenter som tog anteckningar. Idag går i stort sett alla ursprungskällor att få tag i för studenterna själva och föreläsningen som metod för inlärning är därför inte lika aktuell. Det är viktigare att studenterna lär sig hur de får tag i och värderar information och att de får en förståelsen för olika fenomen.

Aktiverande metoder är enligt föreläsarna därför ett sätt att hjälpa studenterna att lära sig mer på djupet och skapa förståelse för olika fenomen. Aktiverande metoder motsvarar det vi på Malmö högskola brukar prata om som studentaktivitet eller studentaktiva arbetsformer. Studentaktiva metoder går ut på att göra studenter mer delaktiga i en lärandeprocess som annars kan upplevas som passiv ur studentsynpunkt. I ett projekt som jag deltog i 2014, Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information, undersökte vi på vilket sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen. Vår utgångspunkt var just att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande och en ökad insikt hos de som undervisar för hur studenter lär och hur deras kontext ser ut, vilket i det långa loppet leder till en större förståelse och en högre grad av djupinlärning.

Några av de aktiverande metoder som föreläsarna nämnde var; brainstorming, rollspel, mindmapping, moodboard, scamper, skattjakt, företagsprojekt, brainwriting, pecha kucha, 5 x varför?, Me-We-Us, empathy map, Einsteinmetoden, de Bono’s thinking hat, grow modellen och learning café. Jag valde att kolla upp några av dessa som jag inte kände till sen tidigare.

Scamper – En checklista för att få fart på kreativiteten och generera idéer för problemlösning och utveckling. Kolla den här filmen om du vill få en uppfattning om hur metoden fungerar.
Bildresultat för moodboard

Moodboard – Collage av material som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller design. Främst använt i designprocessen men kan användas i olika slags konceptutveckling. Finns flera olika verktyg för att skapa moodboards.

De Bono’s thinking hats – Ett sätt att fokusera och förbättra tänkandet och uppmuntra kreativitet. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv.  Läs boken av Edward de Bono

5 x Varför? – En förbättringsmetod där man ställer frågor om varför ett fel har uppstått och försöker komma fram till vad  grundorsaken är och hitta en lösning på problemet. Bra beskrivet i denna pdf från Borås stad.

Vill du ha fler tips eller läsa mer om brukarinvolvering och studentdelaktighet så kolla in de lästips om brukarinvolvering och studentdelaktighet som vi använde oss av i vårt projekt.

Publicerat i Studentaktiva arbetsformer | Taggat , , , , | Lämna en kommentar

Undervisa tillgängligt!

Ett av de område jag valde att fokusera lite extra på under NU-konferensen 2016 var tillgänglighet och breddat deltagande. Jag och min kollega Helen Rasmussen höll i ett rundabordssamtal med utgångspunkt i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vi deltagit i tillsammans med lärare från specialpedagogprogrammen på Malmö högskola – Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande. I samtalet diskuterade vi hur viktigt det är att tillgängliggöra ett vetenskapligt förhållningssätt, och som en del av detta vetenskapliga texter, för att studenterna ska känna sig delaktiga i den akademiska kulturen. Vi utgick i samtalet från en artikel vi skrivit tillsammans med lärarna Barbro Bruce och Lotta Anderson. I artikeln lyfter vi bland annat fram metoden Spanarverkstad som ett sätt att tillgängliggöra vetenskapliga texter.

Vår artikel Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning finns att läsa i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1, 2016. Tidskriften ges ut av Högskolan i Kristianstad (HKR) och temat för detta nummer är ”Undervisa tillgängligt”. I detta temanummer finns även en artikel av Pia Häggblom, samordnare för studenter med funktionsnedsättning på HKR,  som var en av de som presenterade på NU-konferensen. Hennes presentation och artikel handlar om att undervisa tillgängligt utifrån Universal Design som ett förhållningssätt för breddat deltagande. Jag blev inspirerad av Pias presentation och vill lära mig mer om detta förhållningssätt. Är ni nyfikna så är det en bra början att läsa Pias artikel. Jag har även läst artikeln av Claes Dahlqvist i samma nummer som handlar om hur HKR jobbar med anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning och förslag på hur det kan bli bättre. Det är en bra beskrivning av det arbete som görs, framförallt på biblioteken.

Jag är imponerad av HKR:s arbete kring tillgänglighet på olika sätt. I mitt arbete med studenter med läsnedsättningar på Malmö högskola har jag och mina kollegor träffat på flera studenter som tidigare studerat vid HKR som uttryckt att de varit mycket nöjda med det stöd de fått. HKR verkar ha satsat medvetet på att tillgängliggöra sina utbildningar och prorektorns tankar kring breddad rekrytering och breddat deltagande, som ni inledningsvis kan läsa i ovan nämnda tidskrift, går i linje med detta. Jag och några av mina kollegor som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Malmö högskolas biblioteket håller på att skriva ihop en checklista för att undervisa tillgängligt och jag tror att vi skulle ha mycket att lära från våra kollegor på Högskolan i Kristianstad. Jag hoppas därför på ett utbyte och samarbete kring tillgänglig undervisning inom kort!

Läs även tidigare nummer av Högskolepedagogisk debatt.

Publicerat i Undervisning | Taggat , , , , , , | 1 Respons

Ännu ett inlägg i semestertider: om handledning och kritiska vänner

Ja, detta blir också ett sent inlägg mitt i högsommaren, men så blir det kanske efter en hektisk vår med många möten, undervisningstillfällen och handledningsmöten med studenter och personal, som när jag kollar bland mina gamla bokningar har handlat om Parkinson och livskvalitet, trygghetsvandringar som preventiv metod,  fysisk aktivitet som hälsofrämjande för äldre personer,  motiverande samtal vid livsstilsförändringar, trädgård/natur och funktionshinder och mycket mer… Spännande ämnen att tillsammans söka information om och utforska mera!

Under våren har jag också varit med i Lärosäten Syds kompetenstillfällen kring Kritiska vänner. Vi träffades ett gäng bibliotekarier från olika lärosäten i södra Sverige och lärde oss mer om metoden ”Critical friends” och feedback men knöt också kontakter med varandra, så att vi kunde vara kritiska vänner under tex ett undervisningstillfälle. Jag och en annan bibliotekarie från Lunds universitet, Ingela Wahlgren, hittade varandra eftersom vi båda pratade om just handledningen som en ”hjärtefråga” och så blev det att vi blev varandras kritiska vänner.

Vi har skrivit ett inlägg om våra möten och erfarenheter på Lärosätens syds blogg här: http://bibkompetenslssyd.blogspot.se/, så läs gärna mer där om du är nyfiken på att veta mer!

Under hösten vill jag gärna fortsätta jobba med ”kritiska vänner”, både inom undervisningen och handledningen, eftersom jag tycker att det är bra sätt att utveckla sin pedagogiska kompetens på, på ett sätt som gagnar alla inblandade, inte minst våra användare.

Men nu: semester!

Publicerat i Handledning, Handledning i informationssökning, Kompetensutveckling | Taggat , , | Lämna en kommentar