LILAC 2019 – The Information Literacy Conference – part 2

I våras åkte jag, Markus Svensson, och min kollega Kristina Ericson till Nottingham för att medverka på konferensen LILAC 2019. Som tidigare nämnts så är fokus för konferensen literacitet (eller, om man så vill, informationskompetens) och den erbjuder ett ypperligt tillfälle att få koll på dagsläget på forskning och praktik inom detta.

Eftersom jag mestadels arbetar med undervisning så besökte jag många seminarium och workshops med just detta fokus.  Många delar av undervisningsinsatserna har digitaliserats och detta innebär också en ökad grad av spelifierat lärande, d.v.s. “att använda mekanismer från spelvärlden, som poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer” eller “att utnyttja (kända) spel och spelmiljöer i skolan” (https://skolvarlden.se/artiklar/spelifierat-larande).

Här följer ett litet axplock av det jag tyckte var intressantast på konferensen (med länkar att hitta mer info, om möjligt):

I´m not calling you a liar, but don´t lie to me: getting personal with source evaluation (Kathleen Phillips, Eryn Roles & Sabrina Thomas)

Ett intressant och nytt sätt att tänka och undervisa källkritik presenterades från en grupp undervisande bibliotekarier från Penn State University, USA. Modellen kallas IF I APPLY och är ett sätt att arbeta med källor som, utöver de vanliga källkritiska kriterierna, tar in även de emotionella aspekter som vägs in när vi väljer källor.

I de tider av “fake news” vi lever i är det bra om vi kan skilja på forskning och tyckande. Ett vanligt problem för studenter är att de väljer källor som passar deras grundinställning till ämnet de skriver om. Detta är inte forskning – för att ett arbete ska kunna ses som forskning måste personliga perspektiv läggas åt sidan och även problematiska källor kunna beaktas. För att komma till tals med detta så kräver IF I APPLY-modellen att personlig partiskhet identifieras och att även motstridiga eller problematiska källor används och utvärderas.

Följ länken för en klar och koncis översikt på hur modellen kan tillämpas:

https://guides.libraries.psu.edu/WC/HPA210

“Escaping” the library induction: a game-based learning approach to developing students´ library skills. (Hazel Glasse)

Ett praktiskt sätt att engagera studenter med spelifierat lärande introducerades och demonstrerades av Hazel Glasse från University of Derby. Istället för att hålla traditionella biblioteksintroduktioner så anordnar biblioteket upplevelsebaserad praktisk undervisning där studenterna sätts i en fiktiv situation där biblioteket är under zombie-attack. Detta förmedlas med en filmsnutt före och efter övningarna som fiktionaliserar workshopen.

Studentgruppen delas in i lag som kämpar för att klara av övningarna snabbast och smartas och på det sättet gå ut som segrare eller, i det här fallet, “överlevare” i zombie-attacken. Konkurrens-situationen gör att de olika biblioteksbaserade momenten (t.ex. lära sig OPAC, Dewey-system, hitta i bibliotekslokalen m.m.) inte känns lösryckta utan en del i ett fiktivt narrativ, vilket gör undervisningen spännande och, till-och-med, underhållande.

 

Collaboration of library and students: increasing outreach of the student thesis (Sylvia Moes, Sebastien Valkenberg & Rogier van der Blaak)

Ett nederländskt bibliotekarieteam har förnyat deras forskarförberedande utbildning genom att kombinera uppsatsskrivande med en 7,5-poängskurs i att skriva populärvetenskap utifrån sin uppsats och publicera den på en webbtidsskrift. Kursen utförs som ett problembaserat lärande i gruppform, där medstudenterna får agera som kritiska vänner till studenternas textbidrag och lära sig processen i att publicera artiklar. 

Universitetet har utvecklat detta i nära samarbete med en populärvetenskaplig nättidsskrift (De Focus) och är på så sätt ett “real case scenario”, där slutprodukten kommer läsas av en initierad läsekrets. På det sättet är kursen inte ett simulerat test, utan “the real deal”. Kursen har lyckats ge studenternas uppsatser en mycket större spridning än om de enbart varit tillgängliga via läroplatsernas repositorium och arkiv.

 

Naturligtvis fanns det fler intressanta föredrag och seminarium som jag hann med under dagarna, men jag vill först och främst berätta om de som jag tyckte var mest intressanta! Jag ser fram emot att få testa de nyvunna idéerna praktiskt inom kort.

/ Markus Svensson

LILAC 2019 – The Information Literacy Conference

Tillsammans med min kollega Markus Svensson hade jag nöjet att delta vid årets LILAC konferens som hölls vid University of Nottingham, 24-26 april. Det var tre intensiva dagar på det vackert gröna campuset utanför själva staden. 

Som alltid står information literacy i centrum för denna konferens. Årets tema bjöd på en breddning av begreppet literacitet och vi fick bl.a. genom de tre olika keynote speakers höra om detta i olika sammanhang. 

Sandeep Mahal (Director, Nottingham UNESCO City of Literature): Love Literacy, Love Libraries – Om betydelsen vad tillgång till bibliotek faktiskt kan göra för en människa under olika skeenden i livet. Sandeep berättade också om Nottinghams fantastiska satsningar och om det nya biblioteket mitt i centrum.

Ruth Carlyle (Head of Library & Knowledge Services and Technology Enhanced Learning for the Midlands and the East of England): Health literacy: information literacy for life  – I dag har vi tillgång till mycket information och kan t.o.m. läsa våra journaler. Undersökningar visar dock hur svårt det är för vanliga människor att förstå informationen, fortfarande idag 2019.

Allison Littlejohn (Dean (Learning & Teaching) of the College of Social Sciences, University of Glasgow): [Un]intended consequences of educational change: The need to focus on literacy development – Om hur viktigt det är med informationskompetens i dagens skolor/utbildningssystem och att det behövs fokuseras mer på detta.

En röd tråd årets konferensprogram är att det pratas mycet om digitala kurser, blended learning och integrering i lärplattformar.  Här vill jag verkligen nämna The Open University och tipsa alla som inte känner till dem att spana in deras verksamhet. Deras utbildningar är populära världen över och når många personer. Konceptet är distansutbildningar med “supported open learning”.  Jag tror också att många andra brittiska lärosäten inspireras av dem och deras utveckling av online material.

Laura Woods, University of Huddersfield
Seizing the opportunity: creating a library module on the university’s new virtual learning system.

Lorrie Evans och Karen Sobel, University of Colorado, Denver.
When the library one-shot goes online: what to let go, what to keep, what to build.

Vill även puffa för Kartlstads UB:s nya onliekurs i Canvas: Akademisk informationskompetens (tyvärr missade vi deras presentation om arbetet med kursen p.g.a. flygstrejken.  Eriksson, M-L, Borg, L. All inclusive – creating a web course in Academic Information Literacy and its effects on library teaching

Data literacitet och utveckling av stöd till doktorander var andra aktuella ämnen under LILAC 2019. När det gäller det sistnämnda är det tydligt att engelska PhD students är mer “studenter” än våra doktorander i Sverige. Exempelvis har de inte har anställningskrav på samma sätt som här och forskarutbildningen är något kortare. Intressant att höra om onliemoduler, workshops men även “coffebreaks” för doktorander i biblioteket. Flera bibliotek som bygger om, eller nytt, verkar satsa på särskilda ytor/rum just för PhD students.  

Jones, J. & Bennett, A. Exploring the ‘how and the now’ of online learning for PGT students.

Workman, L., Phillips, D., Burnett, E. & Leurs, G. Making them an offer they can’t refuse: using informal networks to enhance IL offering for PhD students. (Se. abstrakt s. 86).

Läs fler inlägg om LILAC2019: 
https://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2019/08/13/lilac-2019-the-information-literacy-conference-part-2/

Är det här en vetenskaplig artikel?

Vi har nog alla varit med om följande scenario: en student kommer till disken och berättar att hen ska skriva ett arbete eller en uppsats där deras lärare har sagt att de bara ska använda sig av vetenskapliga artiklar. Studenten har nu hittat en text som är relevant för hens ämne och undrar om det är okej att använda den.

När man träffar studenter ansikte mot ansikte, till exempel i informationsdisken eller i en undervisningssituation kan man såklart berätta om vilka olika strategier man kan använda för att ta reda på om artikeln är vetenskaplig eller inte. Men hur gör vi med de studenter vi inte träffar? Vi ville hitta någon typ av digital lärresurs som på ett kortfattat och pedagogiskt sätt beskriver hur man kan avgöra om artikeln är peer review eller inte.

Min kollega Jenny Magnusson hittade det här blogginlägget av Klas Moberg som är bibliotekarie på Karolinska Institutet. Vi tyckte att det var ett bra blogginlägg, men det är inriktat just på det medicinska området. Jenny fick en idé om att vi borde ha något likande på vår webb, någon form av checklista t.ex. Jag nappade på idén och föreslog att vi kunde göra någon typ av visualisering, t.ex. ett flödesschema.

Jag och Jenny träffades och började bolla idéer. Vi ville att det skulle vara ungefär samma innehåll som i Klas blogginlägg, men i mer kortfattad form, och gärna någon form av visualisering. Vi ville också skapa en mer allmän resurs som ska kunna användas i många olika ämnen.

Vi började skissa… Tyvärr är varken jag eller Jenny så jättebra på att rita eller på grafisk design…

Men det är vår kollega Åsa Tosting, som är grafisk designer! Vi gav vår skiss till Åsa och berättade vad vi hade tänkt oss. Vi skickade också med lite förslag på skärmklipp som hon skulle kunna använda. Åsa skickade in några förslag på designer, vi valde den vi tyckte bäst om och föreslog några smärre ändringar. Här är slutresultatet:

Lärresursen finns även på engelska och på vår sida om vetenskapliga texter. Vi hoppas att den kommer vara till nytta både för våra studenter och för studenter på andra lärosäten. Dela och sprid gärna nästa gång du får frågan: ”Är detta en vetenskaplig artikel?”.

/Karin Lundin

Creating Knowledge 2018 – Beyond information literacy: Navigating an Ever-Evolving Library Landscape

Vingsted, Danmark 6-8 juni
Det var första gången jag deltog på Creating Knowledge.
Konferensen levde upp till namnet; genomsyrades av lärande  och hur lärande kan skapas på olika sätt, men också vikten av “navigering” i användandet av ny kompetens, nya tekniker samt interaktion med våra användare på nya sätt!

 Genomtänkt möblering för en mer aktiv konferens:
Under de gemensamma delarna satt vi i denna sal. Gruppdiskussioner och även sång(!) kring dessa mindre bord. Skönt att aktivera sig och inte bara lyssna. Dessutom ett bra sätt att lära känna andra konferensdeltagare.

 

Tracks!
Hela konferensen följde dessa tre spår:

#New skills
#New technologies
#New ways to interact with
   and engage our patrons

 

 

 

 

Under dag två hade vi också ett open space tillfälle där alla fick bidra frågor de vill diskutera eller problematisera kring de olika spåren/teman.

 

Workshops!
Se hela programmet här: http://creatingknowledge.dk/program/
Det var inte helt lätt att välja, men jag kryssade runt bland ämnen som: UX, Co-creating, AI, Open Science, Moocs, doktorandstöd.  Nedan kort om några bidrag som väckte mitt intresse extra mycket:

FRILUX-ing  har blivit ett nytt verb på Universitetsbiblioteket i Oslo!
Det är det numera praxis att  konsekvent använda användarupplevelse / UX metoder för att sätta användarens behov i centrum när nya tjänster ska utvecklas. Frilux är en designmetod särskilt anpassad för bibliotekarier! Läs mer om FRILUX-ing och ladda ner gratis verktyg: https://www.frilux.no/ 

NVivo Courses in the Library: Working to Create the Library Services of Tomorrow. Ibland är det bra att åka på konferens för att upptäcka att andra har samma utmaningar som oss själva! Att biblioteket tar sig an tjänster som inte riktigt har någon naturlig hemvist, ger oss ett mervärde!

Co-redefining and co-creating Academic literacies in PhD education
Projekt vid Umeå universitetsbibliotek; ny workshopsserie tillsammans med  Studieverkstaden: Write grow glow: A workshop series for PhD studentsSamarbete och sammanhang är viktig. Informationskompetens ska inte bara handla om resurser och verktyg, utan mer vara  en “springbräda” som stimulerar doktorandernas kritiska tänkande när de blir forskare.

Keynotes
Nina Bonderup Dohn, Professor, MA, Ph.D, dr.phil, University of Southern Denmark.  Knowledge and competence for a networked world (ppt-slides)
Dagens samhälle kan ses som ett stort nätverk, både tekniskt och socialt. Det räcker inte att ha kompetens om olika saker, du måste också ha kompetens att fungera i detta näterk. Det här betyder bl.a. att olika kunskaper måste flyttas (av dig) till olika kontexter och nya sammanhang. 

Christian T. Lystbæk, Assoc. Professor, Ph.D., Aarhus University
Co-creating libraries? Who should be drawing the map of the library landscape? (abstrakt)
Co- creating är ett begrepp som utmanar befintliga roller/ förhållanden mellan “producenter” och “konsumenter” av tjänster. Tjänsterna bör skapas tillsammans snarare än var för sig.  “Co-creating” är ett nytt begrepp, men dess grundtanke bygger på gamla ideal såsom demokratiskt medborgarskap och ett civilt samhälle. Christian pratar inspiererande om hur de låtit användare varit med och föreslå nya tjänster på Aarhus Universitetsbibliotek. Detta skulle kunna ses som en “mini-demokrati” på biblioteket 🙂 

Imran Rashid, Bestselling Author, Specialist in General Medicine, Founder of ‘Centre for Healthy Digitalization’. Lost in Automation – How Digitalization is Transforming our Biological, Psychological, and Social Needs (video)

Att skapa kunskap kommer inte att vara nog i framtiden – det krävs ett: VARFÖR-HUR-NÄR.
Nästa avsnitt,  Netflix – bra exempel #motivation #ability #trigger

Den digitalisering som skett de senaste tio åren, har inte fokuserat så mycket på människor utan främst på teknik menar Rashid! Att ständigt vara interaktiva med vår mobiler, gör att vårt sociala beteende och vår hjärna förändras!

Sammanfattningsvis:
Creative Knowledge är ett bra sätt att få veta mer om saker som är på gång inom biblioteksvärlden i Norden. Visst en del om mycket, lite om annat, något var nytt. Uppskattar att organsatörerna jobbat med att skapa interaktion och aktivitet, dock var vissa annonserade workshops mer föredrag. Co-creation är väldigt populärt i den nordiska biblioteksvärlden just nu. Men jag undrar om det bara är på Malmö universitetsbibliotek vi skapar tillsammans med forskare? #forskarnasgalleri 

Vad står först på min lista att undersöka närmare?
Svar: FRILUX-ing 

Besöket på Trapholt var något extra 🙂  http://www.trapholt.dk/ 

/Kristina Ericson

Höjdpunkter från EAHIL

Mitt i sommaren gick årets upplaga av EAHIL (European Association for Health Information and Libraries)-konferensen av stapeln i Cardiff. Här kommer några höjdpunkter!

Veckan startade med fyra halvdagarskurser. Två stod särskilt ut för mig, en på temat onlinebaserad undervisning med Tomas Allen från WHO och en om värdering av systematiska översikter med Caro Noake och Shelley de Kock från Kleijnen Systermatic Reviews.

Den första kursen handlande mycket om att flytta fokus från undervisaren till deltagarna. ”It’s not what you (the instructor) know that counts, it’s what they (the participants) will remember” som Tomas sade. Vid onlineundervisning där vi ”mister” den fysiska personen är det ännu viktigare att fånga och behålla studenternas intresse. Se till att interagera med deltagarnas var 3-5 minut, använd deltagnas namn ofta och se till att de hänger med. Att komma väl förberedd är också viktigt för att behålla deltagarnas uppmärksamhet. Testa tekniken i förväg och ha om möjligt med dig en extra person som ansvarar för tekniken under själva kurstillfället. Undvik att lägga för mycket tid på att knattra på tangentbordet utan förbered ett dokument med söktermer etc. som du kan klistra in. Välj en neutral bakgrund om du undervisar vid webbkamera och sätt dig i ett tyst rum med vatten i närheten. Det är också viktigt att skicka ut påminnelser om kurstillfället i förväg, men inte för långt i förväg. Tomas rekommenderade en första påminnelse inom en vecka, sedan en dag i förväg och till sist 15 minuter innan tillfället (1). För den luttrade kan kanske en del av tipsen tyckas självklara, men för mig bjöd kursen på mycket matnyttigt även för vanlig klassrumsundervisning, t.ex. tipset om att förbereda ett dokument med sökexempel. Hur många gånger har jag inte stått framför en klass och försökt stava en krånglig medicinsk term medan studenternas uppmärksamhet vandrar?

Nästa morgon satte vi tänderna i att utvärdera systematiska sökstrategier.  Till vår hjälp använde vi verktyget Risk of Bias eller ROBIS. ROBIS är indelat i tre faser: 1) utvärdera studiens relevans (valfritt), 2) identifiera problem med reviewprocessen, och 3) bedöma risken för bias (2). Under kursens gång ägnade vi oss åt fas 2, nämligen att utvärdera sökstrategier i ett antal systematiska översikter publicerade i peer reviewade tidskrifter.

Som bibliotekarie blev man ganska mörkrädd av resultatet. Till och med jag som än så länge är ganska grön på systematiska sökningar hittade många tveksamheter i de artiklar vi tittade på. Vanliga missar var sökning i för få eller överlappande databaser, brist på synonymer och trunkering och omotiverade avgränsningar på språk. Ett annat problem var otillräcklig rapportering, i de flesta fall gavs inte tillräckligt med information om hur sökningen genomfördes för att kunna utvärdera sökningens kvalitet. Caro och Shelley pekade på att kvaliteten på sökstrategin förstås påverkar kvaliteten på den systematiska översikten i stort och att många av de misstag som leder till en högs risk för bias lätt kan undvikas (3). Nedslående kan tyckas, men själv kunde jag inte låta bli att känna att de bristande sökstrategierna var något av en egoboost för mig som bibliotekarie. Till och med etablerade forskare kan ha mycket att lära om informationssökning, så vårt arbete behövs verkligen! Jag tyckte också om formatet på kursen där vi gavs mycket tid att själva utvärdera och diskutera sökstrategierna. Kanske kunde vi ordna en kurs på samma tema för våra forskarstuderande någon gång?

Dagen efter drog själva konferensen med pompa och ståt. Som ny på EAHIL var det hela ganska överväldigande, så många presentationer och workshops att välja mellan! En presentation som stod ut för mig (och som bjöd på konferensens sötaste kattbild) var Jane Falconer från London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM), som hade undersökt LSHTM:s forskares sökstrategier i systematiska översikter. Även Jane hade upptäckt stora brister i rapporteringen av sökstrategierna och hennes presentation mynnade ut i spännande diskussioner om hur sökstrategin påverkar kvaliteten på den systematiska översikten och vad vi som informationsspecialister kan göra för att höja kvaliteten på forskarnas sökstrategier. Som många påpekade spelar peer review-processen en avgörande roll. Dessa studier har trots bristande sökstrategier passerat nålsögat, så kanske behövs det ett större inflytande från informationsspecialister och bibliotekarier på tidskriftsredaktionerna(4)? Jane vann konferensens pris för Best 1st time attendee oral presentation, en mycket värdig vinnare!

Sista dagen bjöd Marshall Dozier, Ewan McAndrew, Jason Evans, Donna Watson och Ruth Jenkins från University of Edinburgh  på en finfin workshop: How to run a Wikipedia edit-athon. Sedan ett par år tillbaka har de hållit i ”wikipediapredigeringsmaraton”, där studenterna får i uppgift att skriva en Wikipediaartikel i sitt ämne för en bredare allmänhet. Uppgiften ger tillfälle att diskutera frågor kring källkritik och vikten av att referera, samt att det ger studenterna chansen att bidra till att förse allmänheten med hälsoinformation redan innan de kommit ut i arbetslivet(5).

Jag blev väldigt inspirerad och ville börja planera mitt eget Wikipedia edit-athon med en gång. Wikipedia är ett ypperligt verktyg för att bidra till den tredje uppgiften. Som Ruth beskriver i vidoklippet kan studenterna göra forskning tillgänglig för en bredare allmänhet på ett roligt och konkret sätt.

Sammanfattningsvis bjöd EAHIL och Cardiff på många nya intryck och insikter, och de fem dagarna gick alldeles för fort. Bäst i min mening var de olika interaktiva momenten, så jag hoppas att någon från Malmö universitetsbibliotek åker på nästa års upplaga  av EAHIL i Basel, Schweiz, som kommer bli en renodlad workshop.

/Karin Lundin

Fortsätt läsa “Höjdpunkter från EAHIL”

Systematiska översikter inom utbildningsvetenskap

Under våren och försommaren har vi bibliotekarier som undervisar på lärarutbildningarna riktat (delar av 😊) vår nyfikenhet och uppmärksamhet mot systematiska sökningar och systematiska översikter inom fältet utbildningsvetenskap. Detta mot bakgrund av ökad efterfrågan från forskare som vill ha vårt stöd i samband med litteratursökningar när de ska göra systematiska översikter. För våra kollegor som jobbar inom det medicinska och vårdvetenskapliga området är metoder för systematiska sökningar betydligt mer välkända och etablerade än vad det är för oss bibliotekarier som träffar forskare och studenter från det utbildningsvetenskapliga området. Så här finns lyckligtvis mycket kunskaper ”in house” att hämta.  Sen ska vi inte sticka under stol med att vi hade önskat oss motsvarande MESH-termer inom utbildningsvetenskap (nej thesaurus i ERIC är inte lika stringent 😊) samt en motsvarighet till SBU:s metodbok. Att strukturera sin frågeställning efter modellen PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) låter sig inte heller alltid göras lika lätt inom utbildning och pedagogik. 

En naturlig samverkanspartner i detta arbete är myndigheten Skolforskningsinstitutet.   Skolforskningsinstitutet gör systematiska översikter av praktiknära forskning om förskola och skola samt fördelar medel till sådan forskning genom utlysningar. Förutom att läsa deras publicerade översikter, för att bekanta oss med metoden systematiska sökningar, så har vi haft ett möte via Skype med deras informationsspecialister. Det blev ett samtal som bl.a. handlade om arbetsprocesser och utmaningar. Kontakten har lett fram till att vi, tillsammans med bibliotekarier från andra lärarutbildningsbibliotek, i oktober kommer att åka till Skolforskningsinstitutet i Stockholm på en fortbildningsdag om just systematiska sökningar.  Vi återkommer om det! Nu ska vi först ha en skön sommarledighet med så lite systematik och struktur som möjligt. Trevlig sommar! /Helen Rasmussen

Design thinking under två dagar i juni

Under 2018 har vi i team undervisning ett särskilt fokus på kompetensutveckling och utvecklande av vår undervisning i käll- och sökkritik, något som avspeglas i vår gemensamma handlingsplan. Under året har vi kompetensutvecklat oss bl.a. genom att läsa och diskutera gemensam litteratur (Sökkritik och algoritmers synlighet, Empowering students to make sense of an information-saturated world) . Vi har också bjudit in Marie Gustafsson Friberger som höll i en workshop där fokus var på sökkritik i en högre utbildningskontext.

En ytterligare sak som jag tänkte skriva om i detta blogginlägg är att vi i teamet ägnade två dagar åt att utveckla vår undervisning i käll- och sökkritik genom metoden “Design thinking på en dag”. Metoden kan användas för att utveckla  program, tjänster och annat och vi tänkte att det skulle vara spännande att se om metoden kunde fungera för att utveckla vår undervisning. Metoden tog oss stegvis genom designprocessen, från definition av utmaning fram till ett möjligt undervisningsupplägg/ något vi vill testa i undervisningssammangang. Min erfarenhet är att metoden fungerade bra men att arbetsprocessen var väldigt krävande och intensiv. Med facit i hand hade vi kunnat göra några justeringar i upplägget för att det skulle kunna fungera ännu bättre. Men på det stora hela tycker jag att det var kul att arbeta så intensivt tillsammans, att ha möjlighet att avsätta så mycket sammanhållen tid till ett ändamål. Att gå från idé till ett möjligt undervisningsupplägg och få feed-back på det av kollegor som inte varit med i processen var väldigt värdefullt. Att få testa sina tankar utan att de är helt färdiga, få feed-back och  sedan kunna modifiera igen. I den grupp som har arbetade i valde vi att utforma ett helt undervisningsupplägg i ALC-anda (Active Learning Classroom). Vi använde oss av post-it lappar för att planera upplägget vilket var ett bra sätt att visualisera det vi ville göra och post-it lapparna gjorde det också lättare för oss att flytta och designa om upplägget under arbetsprocessen. Här nedan ser ni delar av resultatet. Hoppas på att vi kan testa något av det i höst! Tack alla kollegor för en inspirerande, intensiv och rolig arbetsprocess 🙂

/Jenny Magnusson

Studiebesök från Biomedicinska biblioteket

Den 1: a juni fick vi besök av undervisningsteamet på biomedicinska biblioteket vid Göteborgs universitet. Tillsammans genomförde vi en open space på fyra mycket intressanta teman:

Man hade möjlighet att delta i tre sessioner och jag deltog i utvärdering av undervisning, studentaktiverande metoder och undervisning i systematiska sökningar.

Vad jag tar jag då med mig?

Utvärdering av undervisning

Uppenbarligen är utvärdering klurigt för oss undervisande bibliotekarier som endast träffar studenterna två timmar under hela deras kurs och frågan är vad som egentligen går att utvärdera utifrån detta korta tillfälle? Att vi inte följer studenten genom processen och oftast inte examinerar spelar stor roll.

Det är kanske inte hur studenterna upplevde själva tillfället, utan snarare vad studenterna gör efter undervisningen, med de verktyg och kunskaper de har förvärvat som hade varit intressant att få veta. Men hur utvärderar man det?

Kan en kombination av olika metoder vara vägen att gå för att få en mer heltäckande utvärdering? Om man t. ex. kombinerar korta utvärderingar av hur studenterna upplevde tillfället (typ: vad tar du med dig från dagens tillfälle?) med egna reflektioner som ger lärarperspektiv och som kompletteras av en utvärderingsfråga i kursutvärderingen när studenterna har fått mer perspektiv på vad de lärt sig kanske det tillsammans kan ge ett bättre utvärderingsunderlag.

För att kunna utveckla kvaliteten på vårt pedagogiska arbete så behöver vi få input från studenter, så det här är viktiga saker att fundera kring:)

En annan sak jag också tar med mig och som jag kommer testa mer är formativa utvärderingar. Det verkar intressant!

Studentaktiverande metoder:

På den här sessionen satt jag mest och lyssnade på alla erfarenheter och tog med mig att studentaktiva metoder tvingar en att prioritera och skära i sitt eget material och då plocka ut det allra viktigaste, att verkligen fokusera på det man vill studenterna ska få med sig från tillfället.

Det är också en bra idé att presentera upplägg och arbetssätt för gruppen och på så sätt ta bort lite av oron över att arbeta på ett obekant sätt.

Andra saker jag tar med mig: testa upplägg och idéer på kollegor och dela med sig av erfarenheter – vad funkade bra och vad funkade dåligt, och fnys inte åt låtsatsuppgifter, allt måste inte vara superintegrerat och knutet till studenternas egna uppgifter!

Systematiska sökningar:

Vad är systematiska sökningar inom olika discipliner? Det finns ett begreppsmässigt kommunikationsproblem mellan lärare, forskare, studenter och bibliotekarier. Vad menar egentligen doktoranden som säger sig göra en review, eller vad menar läraren att studenterna ska göra när uppgiften beskrivs som systematisk sökning? Det är ofta inte helt klart…

En av bibliotekarierna från biomedicinska uttryckte det bra tycker jag. Hon beskrev att söka systematisk som att studenten ska:

1. Söka i flera databaser
2. Visa hur har den har sökt
3. Söka på samma sökord i de olika databaserna

Enkel och bra beskrivning!

Tack alla för en givande förmiddag, med många intressanta diskussioner!

/Ib Lundgren

60 6:e klassare till biblioteket!

I onsdags träffade min kollega och jag 60 st 6:eklassare från Munkhätteskolan och Johannesskolan i Malmö. Besöket på biblioteket var en del av det etablerade projektet I5 (Inspiration 5) som är en del av Malmö universitets arbete med breddad rekrytering. Projektet syftar till att väcka intresse för universitetssstudier redan i tidig ålder.

Att få möjlighet att träffa dessa elever känns både roligt och viktigt och jag blev väldigt glad över deras nyfikenhet (de ställde många bra frågor). Jag blev såklart  även påmind om hur utmanande men också givande det är att vara lärare för barn i den åldern.

För att eleverna skulle få möjlighet at bekanta sig med bibliotekets olika delar och verksamheter så satte vi samman ett frågeformulär som vi kallade utmaning Orkanen. Denna utmaning klarade såklart eleverna galant!

Hoppas att besöket på universitet har väckt nyfikenhet hos eleverna och att flera av dem väljer att studera  här eller på annat lärosäte om några år!

/ Jenny Magnusson

Kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open Space

För någon vecka sen bjöd vi in skolbibliotekarier från Malmös grund- och gymnasieskolor till Malmö universitet för ett kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open space. Ett tillfälle där vi som deltog fick möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter kring följande tre teman; “Sök- och källkritik”, “Digitalt lärande” och “Bibliotekarien som mellanhand mellan elever/studenter och lärare”. Det blev intressanta diskussioner med perspektiv från grund-, gymnasie- och högskolekontext.
Tillfället anordnades tillsammans med Pedagogisk inspiration Malmö och är ett av flera kollegiala lärandetillfällen som vi arrangerat under åren.

Här är några bilder som ger lite inblick i vad vi pratade om.

Tack till alla som deltog 🙂

/Jenny Magnusson