Handleda tillsammans

När vi handleder studenter i informationssökning händer det rätt ofta att studenterna frågar oss saker som vi hänvisar till handledaren. ”Det där får du ta med din handledare”, är en fras jag känner att jag upprepar lite för ofta ibland, t ex som svar på frågor om hur många artiklar man måste hänvisa till, ellehandledning händerr vad som är ett rimligt sökresultat för uppsatsämnet. Häromdagen träffade jag en lärare som undervisar studenter i en forskningsmetod, och som hade liknande upplevelser. Studenterna ber henne att hon ska svara på frågor om vilken variant av forskningsmetoden de ska använda, istället för att ta den diskussionen med sin handledare. Men det den här läraren sa var att hon gärna blev involverad om hon kunde träffa både handledaren och studenten samtidigt. Och jag tänker att en träff med både handledare och student borde vi på biblioteket också erbjuda lite oftare. Annars är ju risken att man lämnar studenten i en position när hen ska förhandla mellan det vi säger och det handledaren säger, men utan riktigt stöd för att göra det.


Publicerat i Handledning, Handledning i informationssökning | Taggat , | 1 Respons

Skrivkramp eller flöde?

Sitter just nu och skriver på vår projektrapport om projektet Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information. Har inget vidare flöde och kom då att tänka på några tips som min kollega Hanna Wilhelmsson tipsade mig om sist jag hade lite skrivkramp. Tänkte dela med mig av dem:

  1. Börja skriva så kommer tankarna genom språket. Tankar kommer sällan serverade på fat.
  2. Skriv ner tankar och idéer så snart du får dem. Kanske kommer de aldrig tillbaka.
  3. Börja skriva om det som du känner mest för.
  4. Börja skriva om det som du har något att skriva om.
  5. Det är viktigt att skilja mellan en preliminär plan för en text och den slutliga dispositionen av den färdiga texten.
  6. Arbeta först med innehållet, därefter med struktur och sammanhang, och slutligen går du till den språkliga finputsningen.
  7. Att få och ge respons under skrivandets gång är fruktbart.
  8. Lita på dina egna erfarenheter, din egen kunskap, dina egna tankar, dina egna känslor.
  9. Skrivande är ingen nådegåva, det är en träningssak. Därför: Skriv!
  10. Ett tröstande råd när allt går galet: Ingen når bergstoppen på plan mark!

Tipsen är hämtade från:
Hoel, Torlaug Løkensgard (2010). Skriva på universitet och högskolor: en bok för lärare och studenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Tänker att jag just nu tar till mig tips nr 3 och börjar med att skriva om det som jag känner mest för. Får se om det leder till flow ;-)

Publicerat i Okategoriserade | Taggat , , , | Lämna en kommentar

TeachMeet igen!

I torsdags var det dags för TeachMeet för biblioteken inom Lärosäten Syd. Detta var tredje gången som vi tillsammans ordnade ett Teachmeet och det var som vanligt ett inspirerande tillfälle som gav massor pedagogisk input. Här följer en kort sammanfattning av presentionerna:

Camilla Söderquist från SLU berättade om ett projekt att göra om bibliotekets doktorandkurser i informationssökning från campus- till distanskurser.  Det var ett projekt där det väcktes frågor kring vad distansundervisning egentligen innebär?, hur gör man för att tekniken ska vara hållbar?, hur har man litteraturseminarium på distans?, ska den vara sammanhållen eller utspridd i tid? Forskare och doktorander hade också framfört önskemål om att det också ska finnas fysiska träffar i kursen, eftersom man vill träffa varandra. Kursen startar nästa år, eventuellt i en slags betaversion.

Ib Lundgren från Malmö högskola berättade om ett projekt kring självvärdering av undervisning: reflective teaching. Projektet syftar till att utvärdera och utveckla bibliotekets undervisning. Ib och hans kollegor har tagit fram ett reflektionsformulär som bibliotekarier kan använda efter sin undervisning som en hjälp att reflektera och utvärdera sin undervisning. I formuläret finns möjlighet att reflektera över det som gått bra och mindre bra i undervisningssituationen, men också att reflektera över varför det blev som det blev och vad man lärt sig. Med jämna mellanrum träffas sedan de bibliotekarier som vill och delar med sig av sina reflektioner och får varandras perspektiv på dessa.

Nästa i tur var Susanne Lindström, också från Malmö högskola, som presenterade sitt arbete med en studiegrupp för studenter med funktionsnedsättning. Alla studenter som kontaktat biblioteket för talbokshandledning fick erbjudande om att delta i studiegruppen som nu består av 4-8 studenter. Studenterna har fått önska vad de ville att studiegrupperna skulle handla om och föreslog bl a studieteknik, informationssökning. I gruppen har de också pratat om trösklar för deras lärande, och det kan t ex handla om att inte få material (t ex ppt) från läraren inför en föreläsning för att kunna förbereda sig. Susanne arbetar med det här som ett projekt under det här läsåret och kommer att skapa en blogg för att dokumentera arbetet.

Sedan presenterade Maria Björklund och Monica Landén från Medicinska fakultetens bibliotek vid Lunds universitet interaktiva guider för studenter kring vetenskapliga texter. Medfaks bibliotek har producerat guider med rubrikerna: Vad är en vetenskaplig artikel?, Varför ska man läsa vetenskapliga artiklar?, Hitta vetenskapliga artiklar samt Läs och granska vetenskapliga artiklar. Det finns även en quiz om vetenskapliga artiklar. I guiderna har man utgått från de frågor man fått från studenter i informationsdiskarna och i undervisningen, och försökt få till en progression mellan guiderna. Guiderna finns här: http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/student/soeka_och_skriva/soeka_och_vaerdera

Jessica Zaar från Malmö högskola talade om ett projekt kring studentmedverkan i undervisning: ”Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information”. Projektet har undersökt metoder kring brukarinvolvering, inte bara från biblioteksvärlden utan även från andra områden, och testat två av metoderna i två olika studentgrupper. Lite mer info om projektet finns på den här sidan.

På SLU pågår ett samarbetsprojekt med Makerere university i Uganda, som Charlotte Håkansson från SLU berättade om. I projektet har biblioteken samarbetat om doktorandutbildningar och har genomfört två doktorandkurser i informationssökning på plats i Makerere som personal från SLU varit med och utformat och undervisat på.

Jenny  Magnusson från Malmö högskola berättade om tidslinjer för utbildningar. Ett arbete som förra årets Teachmeet hade inspirerat till där Camilla Söderquist från SLU hade presenterat tidslinjer på deras utbildningar. Tidslinjer ger en möjlighet att visualisera bibliotekets undervisning tydligare i de utbildningar vi är inne i. I tidslinjen har Jenny ritat in dels lärandemål för kurserna, dels vilka bibliotekets lärandeaktiviteter är på de olika kurserna. Tidslinjen över utbildningen gör att man kan få syn på sådant som behöver förändras, som t ex lärandeaktiviteter som borde ligga vid ett annat tillfälle. Jenny har använt både Word och ett program som heter Lucidchart för att göra tidslinjerna.

Linda Karlsson från Malmö högskola pratade om ett internationaliseringsprojekt som heter Glocal classroom, som är ett samarbete och utbyte mellan fyra lärosäten kring webbaserat lärande. Det handlar bland annat om hur man kan minska gapet mellan campus- och distanslärande, och har innehållit seminarier från de fyra olika lärosätena (som befinner sig i fyra olika världsdelar). Seminarierna har varit både för campus- och distansstuderande samtidigt.

Katarina Böhme Evengård, SLU, visade exempel på hur man kan använda Socrative i undervisningen. Socrative är ett slags responsverktyg, likt mentimeter, där man kan ställa frågor till studenterna, eller där de kan rösta. På SLU har man använt Socrative mycket i undervisning kring plagiat och fusk, och använt studenternas svar som utgångspunkt i undervisningen. Katarina hade också använt det i biblioteksintroduktioner och gjort ett slags tipsrunda i biblioteket, men där frågorna fanns via Socrative.

Kristina (Kicki) Ericson från Malmö högskola berättade om hur hon låtit studenter ”tagga” eller nyckelordsindexera en artikel inför undervisning. En vecka före undervisningstillfället hade studenterna fått en artikel (utan nyckelord) som de fick indexera. Utifrån studenternas förslag på sökord kunde Kicki sedan prata med dem om nyckelord och dess betydelse när man söker.

Allra sist visade Pernilla Fröjdh från Malmö högskola hur hon använt postitlappar för att enkelt och smidigt utvärdera undervisning. I slutet av lektionen har hon delat ut en postitlapp till varje student och bett dem skriva något plus och något minus. Dessa har hon sedan tagit med i sin självreflektion (reflective teaching-formuläret som Ib (se ovan) pratade om). Det är en utvärdering som kräver noll förberedelser, och minimalt efterarbete.

Utöver presentationerna tipsade också Lena Landgren från Lunds universitet om Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll (som Kicki skrivit ett inlägg om här på bloggen) och också om call for papers till en antologi från KB om bibliotekens pedagogiska roll. Läs mer här på KB:s samverkansblogg.

Publicerat i Kompetensutveckling | Taggat | Lämna en kommentar

Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll

Jag vill tipsa om detta fantastiska nätverk till alla som jobbar med pedagogisk verksamhet på högskole- och universitetsbibliotek!  Nätverket har en plattform på facebook – gå gärna med om du inte redan gjort det.  I nätverket kan vi utbyta erfarenheter och idéer med ”kollegor” på andra lärosäten runt om i landet. Kort sagt – inspirerande, kul, matnyttigt och omvärldsbevakande – allt  i ett! Något som bör nämnas är att nätverket drivs helt av intresse och alltså inte har extern finansiering.

Nätverksträff i Uppsala
10-11 november 2014 hölls den första nätverksträffen, i Uppsala på Carolina Rediviva.
Temat denna gång var utvärdering av undervisning i informationskompetens. Det var mycket intressanta dagar och givande presentationer. Nedan har jag lagt upp länkar till presentationerna (de som finns tillgängliga) så att även ni som inte är med på Facebook också kan ta del av dem.

Allmänna intryck från mig är att det var mycket givande och roligt att träffa andra som jobbar och brinner för pedagogiska frågor. Det ger ett mervärde att få ta del av andras erfarenheter och perspektiv när det gäller att utvärdera kvaliteten på undervisningen i informationskompetens. I Malmö befinner vi oss i en omorganisation, där vi av förståeliga skäl  tittar mycket på oss själva – kanske kände jag därför att det var extra viktigt att mitt i detta lyfta blicken och få inspiration av vad och hur andra gör. Vi har mycket att lära av varandra när det gäller utvärdering tror jag! Det var också intressant att höra mer om UKÄ:s utvärderingar och vad de bär med sig och hur (om) det på verkar oss inom biblioteket. Jag känner att jag fick med mig både ganska stora mer visionära tankar, samt en del väldigt praktiska “hands on” tips som kan testas direkt.

Presentationer:
UKÄ och kvalitetsutvärderingar – utvärdering för lärande och utbildning
Mona Fjellström, Universitetspedagogik & lärandestöd, Umeå universitet.

Studentreflektioner – vad lär vi oss av dem? 
Cecilia Falk, Universitetsbiblioteket, Luleå

Erfarenheter av utvärderingar av bibliotekens resurser vid Högskolan Gävle
Mats Brenner, Högskolebiblioteket, Gävle
Se även ”Självskattningsblanketten

Metoder och verktyg för utvärdering av informationskompetens – ett avslutat och ett pågående projekt
Lena Landgren, Universitetsbiblioteket, Lund
Se även: Slutrapport och Verktygslåda

Alumniundersökning – nyttan av IK i arbetslivet
Christina Brage, Universitetsbiblioteket, Linköping

Om förändringar i UKÄs utvärderingar
Åsa Kettis, Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik, Uppsala universitet
Presentation saknas ännu!

Hur berör UKÄ:s utvärderingar högskolebiblioteken? Några exempel
Malin Utter, Högskolebiblioteket, Borås
Presentation saknas ännu!

Vi diskuterade även en del andra projekt, bl.a. detta:
Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen.

 

Publicerat i Informationskompetens, Kompetensutveckling | Taggat , , , , | Lämna en kommentar

ECIL – European Conference on Information Literacy

Den 20-23 oktober hade jag det stora nöjet att delta på ECIL. Konferensen ägde rum i Dubrovnik, Kroatien, och det var endast andra gången konferensen hölls. ECIL är en internationell konferens som enligt planen ska återkomma årligen och nästa tillfälle äger rum i Tallinn, Estland. Antal deltagare i år var över 200 från 59 olika länder. Jag upptäckte konferensen i forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet” där den nämns av Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal.

Målet med ECIL är att föra samman forskare, informationsspecialister, mediespecialister, utbildare, beslutstagare, arbetsgivare och alla andra som har med IL (Information Literacy) frågor att göra. Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor, utveckling, teknik, utmaningar, teorier och goda exempel i praktiken.

I år låg fokus bland annat på det livslånga lärandet och MIL (Media and Information Literacy) som nytt koncept. Dessa båda teman väckte mitt intresse, eftersom vi på BIT under året diskuterat frågor kring dessa teman och ”upptäckt” begreppet MIL. Översatt till svenska är MIL; Medie- och informationskunnighet (MIK).

Det var en mycket intressant konferens där många goda exempel på hur man kan arbeta med att utveckla studenters och medborgares informationskompetens gavs. Många tankar och idéer väcktes liksom en lust att arbeta vidare med dessa frågor och sprida ”budskapet” utanför biblioteket. Frågan är hur och i vilket sammanhang? Vilken roll ska vi bibliotekarier ha?

Några reflektioner från konferensen:

  • Utmaningen är inte längre att hitta information, utan att kunna se vad som är relevant och trovärdigt. Kritiskt tänkande och urval. Hur lär studenter sig detta på bästa sätt?
  • VEM ska ta hand om undervisningen gällande informationskompetens/medie-och informationskunnighet? Vem är förespråkare? Kanske dags för bibliotekarierna att släppa taget?
  • Konsensus råder kring att studentaktiva/orienterade och fråge/problembaserade metoder fungerar bäst. Men ändå är det fortfarande fokus på innehåll och traditionella metoder är vanligast. Varför?
  • Det finns redan mycket bra forskning inom området och det är dags att ta vara på denna och att börja GÖRA saker. Gapet mellan forskning och praktik måste minskas. Vi bibliotekarier kan vara ”bryggor” mellan forskning och praktik. Vi kan sjösätta & utvärdera!
  • ”Don’t teach technology because it won’t last. Instead teach HOW to learn technology” (Michael B Eisenberg).
  • En ökad medie-och informationskompetens kan stärka demokratin. Under konferensen länkas medie-och informationskompetenser till stora frågor som politisk medvetenhet, hälsokunskap, miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Om du är nyfiken och vill läsa de abstract som konferensen grundar sig på så finns de här:

ecil_front

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Tips om filmade lektioner

Häromdagen fick jag hänga med när en av högskolans institutioner hade en workshop om nätbaserat lärande och speciellt om filmade lektioner. Workshopledare var Josefina Sahlin från ett företag som heter Moderskeppet, och hon delade med sig av många goda tips. Jag fick med mig mycket men det här kändes särskilt viktigt för mig att tänka på:

  • Kalla det distanslektioner istället för distansföreläsning. Alltså: tänk inte på det just som en föreläsning (en person pratar), utan som en lektion som kan bestå av olika saker och olika typer av studentaktivitet.
  • Tänk att lektionen ska vara återanvändbar. Detta innebär t ex att det inte är så bra att hänvisa till specifika uppgifter eller kurslitteratur eller annat som kan ändra sig tills nästa gång kursen går. Det kan också innebära att man delar upp lektionen i delar. Dels blir det lättare för studenten som får en tydligare överblick, men det blir också lättare om man behöver göra en ny film på något, att inte göra om alltihop utan bara en viss del.
  • Variera! Använd olika slags metoder: föreläsning, prata till powerpoint, intervjuer, reportage, bara ljud (pod) etc.
  • Tänk ut hur du ska börja. Man kan så klart ha ett helt färdigt manus, men om inte, vet åtminstone hur du ska inleda.
  • Tänk ut hur du ska sluta. Den som tittar behöver känna att nu är det faktiskt slut, och inte klippt mitt i något.
Publicerat i Undervisning | Taggat , , | Lämna en kommentar

Vi reflekterar

På biblioteket har vi länge funderat på en bra modell för utvärdering av vår undervisning. Då vi ofta bara träffar studenterna vid ett enstaka tillfälle är det svårt att följa upp hur undervisningen tagits emot.
En arbetsgrupp har tittat på olika utvärderingsmodeller som skulle kunna passa oss och fastnade slutligen för modellen ”Reflective teaching”. Denna modell går ut på att man avsätter tid efter varje undervisningstillfälle för att reflektera över hur det gick och vad man skulle vilja göra annorlunda nästa gång. Till sin hjälp har man ett färdigt frågeformulär att fylla i och spara för sig själv. Frågorna kan se ut så här:
Hur fungerade teknik och fysisk lokal? Vad är min känsla efter tillfället? Vad gick bra/mindre bra? Vad vill jag göra annorlunda nästa gång?
Känner man behov av att träffas och diskutera sina erfarenheter med kollegerna finns några tillfällen under terminen avsatta för detta. Men det viktigaste är att man ger sig själv reflektionstid och får sina tankar nedskrivna, så att man kan plocka fram dem nästa år när det är dags för samma undervisning igen.
Vi har precis börjat arbeta efter denna modell och det ska bli roligt att se vad vi tycker att det ger!

Publicerat i Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Vad kommer bibliotekens uppdrag vara i framtiden?

Läs- och diskussionstips:

“En nationell biblioteksstrategi – i vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025?” av Magnus Kempe, Cristian Wennertröm och Helene Olsson.

Ladda ner rapporten: Kairosrapport140424

Medverkar gör Maria Jacobsson, medlem av Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd, som var med i framtagandet av rapporten. Även Andreas Ingefjord, utvecklingssekreterare på Stadsbiblioteket i Malmö medverkar, och moderator är Per Svensson, Sydsvenskan.

Svensk biblioteksförening och Svensk förening för informationsspecialister (sfis) kommer att bjuda in författarna den 26 november. Tid: kl. 13.00-15.30 Plats: Malmö stadsbibliotek, Gullbergssalen.

Anmälan sker till hedija.kodzaga-jasarevic@malmo.se eller janerik.lindstrom@gmail.com senast 21 november.

Varmt välkommen!

Publicerat i Föreläsningar | Taggat , , , , | Lämna en kommentar

Fruktmarknaden – en övning för att resonera kring sökord

Linda Grandsjö, från samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, var och skuggade mig nu i våras. (Vad det innebär med skuggning och skuggprojektet kan ni läsa mer om här i Skuggbloggen). På vårt pedagogiska café om sökord delade Linda med sig av en övning som vi bad henne att beskriva i vår blogg:

Övningen jag gav exempel på under det pedagogiska caféet kommer ursprungligen från presentationen Games and gamification for information literacy av Walsh, Edwards och Hill på konferensen LILAC 2013.

Bibliotekarien tar upp en bild från en fruktmarknad och ber studenterna ”brainstorma” fram vad de ser på bilden.  Orden skrivs upp på tavlan av bibliotekarien, som samtidigt klustrar och ordnar dem hierarkiskt.

Vi tittar gemensamt på vilka ord som dykt upp och resonerar kring hur vi kan få så bra träffar som möjligt och saker att tänka på, exempelvis:

– synonymer och närliggande ord: priser, pund, valuta, prissättning, betalning)
– engelska som sökspråk: i engelska särskiver man à frassökning
– frassökning vs. enskilda ord: ”fruit market” vs. fruit AND market
– kombination av sökord – breda eller snäva ord: att söka på äppelsorten golden delicious vs. att bara söka på apple och att kombinera med andra betydelsebärande ord
– kombination av sökord – oväntade träffar: en sökning på apple AND market kan generera träffar om den ekonomiska marknaden för varumärket Apple, trots att man avsåg en äppelmarknad eller den ekonomiska marknaden för äpplen

Därefter får studenterna göra motsvarande för sina egna valda ämnen och sedan testa sig fram med dem i självständig sökning med assistans från bibliotekarien alt. att man tar ytterligare ett gemensamt exempel, men på deras ämne.

Linda Grandsjö, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitet.

Publicerat i Gästbloggare, Okategoriserade | Taggat , | Lämna en kommentar

Nätverksträff på Högskolan i Halmstad

Varje år träffas bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Denna gång träffades vi på Högskolan i Halmstad högst upp på 22:a våningen i Trade Center. Fantastiskt fin utsikt! Men det var inte bara utsikten som fantastisk, det var även nätverksträffens innehåll. Jag väljer ut tre saker som gjorde mest intryck hos mig.

Dagen började med att Ika Jorum från Södertörns högskola berättade om ett intressant samarbete mellan högskolebiblioteket och lärarutbildningen på Södertörns högskola och Nacka gymnasium vilket syftade till att stärka övergången mellan gymnasie- och högskolestudier. Projektet har bland annat resulterat i att ett nytt moment införts i kursplanen på lärarutbildningen på Södertörns högskola där studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning ska undersöka gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samarbetet har även resulterat i en modell för progression i gymnasieskolan samt en samverkansmodell mellan bibliotek och lärarutbildningar. Egentligen skulle jag kunna skriva ett inlägg bara om detta samarbete men väljer att istället länka till rapporten “Högskolebiblioteket och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport”, som jag genast ska läsa.

Dagen fortsatte med att Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, reflekterade över vilka olika strategier som bidrar till en framgångsrik forskning och vilken roll som biblioteket spelar. Pernilla pratade om vikten av att sprida sin forskning på olika nivåer och till olika målgrupper. Till andra forskare, lärarutbildare, lärare och även egna studenter på lärarutbildningen. Hon tycker att det borde finnas fler sätt att mäta inpact factor än det traditionella. När det gäller bibliotekets roll så värdesätter hon möten med bibliotekets personal och tyckte att vi skulle fortsätta att satsa på att få till olika former av möten. Hon värdesätter också att kunna föra en dialog med bibliotekets personal, bland annat om publiceringsfrågor, var var hon som forskare kan publicera sig inom sitt fält.

Annika Elm Fristorp, lektor inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, pratade om vetenskap för lärande, om vetenskaplig progression, om hur man kan medvetandegöra ett kritiskt förhållningssätt. Hon pratade om att omsätta vetenskap i praktiken, att använda vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt kopplat till förskolläraryrket. För att koppla samman yrkes- och utbildningspraktik får studenter på förskollärarutbildningen under T6 inventera undersökningsområden tillsammans med lärare ute på sin VFU-plats. I samband med detta så läser de vetenskapsteori- och metod och gör efter det en systematisk litteraturstudie på ett av undersökningsområdena som de identifierat. Terminen efter det läser de en kurs som handlar om verksamhetsutveckling och auktionsforskning och i samband med det så skriver de sitt examensarbete. Det verkar vara ett väldigt bra sätt att knyta ihop utbildning och praktik och ett sätt för studenterna att faktiskt se hur man kan arbeta med forskning för verksamhetsutveckling i praktiken.

Kan inte låta bli att avsluta med att skriva att även jag fick möjlighet att dela med mig av tankar och resultat från projektet ”Vad är utbildning på vetenskaplig grund”. Fick äran att vara sista punkt i programmet och det kändes faktiskt riktigt bra, många saker som tagits upp under nätverksträffens två dagar återspeglades i det som vi sett i vår undersökning. Bland annat att forskningen på den egna institutionen många gånger är osynlig för studenterna under utbildningen, vilket Pernilla Nilsson tog upp. Annika Elm Fristorp pratade om hur de arbetar med att koppla forskningspraktiken till den kommande yrkespraktiken. Ika, Pernilla och Annika belyste alla vikten av samarbete, och inte bara samarbete för sakens skull utan kvalitet i samarbete.

Nästa gång verkar det som att det är Högskolan Väst som ska ta tag i stafettpinnen och ordna nätverksträff, undrar vilket tema det blir då?

Publicerat i Bibliotekarierollen, Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat , , | Lämna en kommentar

Featuring WPMU Bloglist Widget by YD WordPress Developer