TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Publicerat i Föreläsningar, Kompetensutveckling, Läranderesurser, Studentaktiva arbetsformer, Undervisning | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Att ”packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att ”packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer ”metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Publicerat i Högskolepedagogik, Informationskompetens, Okategoriserade, Studentaktiva arbetsformer, Undervisning | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Guided inquiry

I måndags hade jag och min kollega Jessica Zaar förmånen att få deltaga vid ett kompetensutvecklingstillfälle om Guided Inquiry (GI) som arrangerades av Pedagogisk inspiration Malmö. Vi var flera bibliotekarier från skolvärlden, från grundskolan till högskolan, som träffades för att bland annat ta del av Lena Fogelberg Carlssons erfarenheter av att arbeta med GI. Lena berättade om sitt eget förhållningssätt till och hur hon arbetar med GI, om GI som ett koncept med en mängd variationer.

Jag blir tilltalad av att se GI som ett förhållningssätt istället för metod (som det också kan ses som). Ett förhållningssätt som jag kan ha med i olika sammanhang och situationer. I handledning, i informationsdisk, i undervisning. Där jag på ett tydligt sätt möter studenterna och deras frågor i deras informationssökningsprocess.

Men jag vill gärna tänka mer på hur jag på flera sätt kan använda GI som förhållningssätt i min kontext på högskolan. Kan det vara något att sprida vidare till handledare som möter studenter i uppsatsskrivandet? Annat? Tänker på pbl, på utmaningsbaserat lärande, på ett forskande arbetssätt. Ja jag ser många möjligheter som jag tänker att jag får fundera vidare på.

En annan intressant fråga som Lena ställde var frågan om hur informationsvetenskapen kan bli en del av och/ eller ett komplement till den pedagogiska kontexten. All forskning som finns om elever och informationssökning, hur kan den bli ett innehåll i kurserna på lärarutbildningen till exempel? En intressant artikel som vi läste inför tillfället är den här: Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling. 2:3, s. 5-14 tio är gammal men väldigt intressant fortfarande och jag är oerhört nyfiken på hur läget ser ut idag. Står sig resultaten från studien fortfarande eller har det hänt något med tanke på ny lärarutbildning och 1:e lärare ute på skolorna? Det skulle vara oerhört intressant att få möjlighet att diskutera artikeln med lärare och/eller studenter på lärarutbildningen. Kanke ska föreslå en Spanarverkstad? 🙂

Publicerat i Bibliotekarierollen, Informationskompetens, Kompetensutveckling | Taggat | Lämna en kommentar

Aktiverande metoder

På NU2016 var jag på ett blixttal om aktiverande metoder för djupare lärande som Anna Greta Nyström och Joachim Ramström från Åbo Akademi höll i. I detta blixttal lyftes ett informations- och kunskapssökande synsätt på lärande. En utgångspunkt för presentationen var att man ser människans hjärna som ett förråd för information och kunskap och att problemet många gånger är att lärandet är ritualartat och ytligt. Det problematiska med det ritualartade lärandet är att information endast går in i korttidsminnet och aldrig blir till kunskap och att förståelsen för ett fenomen förblir ytlig.

Många gånger utsätts studenterna för det som föreläsarna kallar för ”bulimipedagogik”. Med detta menar de att studenterna proppas fulla med faktakunskap som de sedan ”kräker ur sig” vid tentamenstillfället och därefter glömmer bort. En annan risk är att lärarna fastnar i ”föreläsningsfällan”, det vill säga att man ser föreläsningsformen i sin ursprungliga form som det enda sättet att lära (ut). Föreläsningen som metod är gammal och från början handlade det om att läraren läste upp direkt ur en ursprungskälla för en grupp studenter som tog anteckningar. Idag går i stort sett alla ursprungskällor att få tag i för studenterna själva och föreläsningen som metod för inlärning är därför inte lika aktuell. Det är viktigare att studenterna lär sig hur de får tag i och värderar information och att de får en förståelsen för olika fenomen.

Aktiverande metoder är enligt föreläsarna därför ett sätt att hjälpa studenterna att lära sig mer på djupet och skapa förståelse för olika fenomen. Aktiverande metoder motsvarar det vi på Malmö högskola brukar prata om som studentaktivitet eller studentaktiva arbetsformer. Studentaktiva metoder går ut på att göra studenter mer delaktiga i en lärandeprocess som annars kan upplevas som passiv ur studentsynpunkt. I ett projekt som jag deltog i 2014, Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information, undersökte vi på vilket sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen. Vår utgångspunkt var just att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande och en ökad insikt hos de som undervisar för hur studenter lär och hur deras kontext ser ut, vilket i det långa loppet leder till en större förståelse och en högre grad av djupinlärning.

Några av de aktiverande metoder som föreläsarna nämnde var; brainstorming, rollspel, mindmapping, moodboard, scamper, skattjakt, företagsprojekt, brainwriting, pecha kucha, 5 x varför?, Me-We-Us, empathy map, Einsteinmetoden, de Bono’s thinking hat, grow modellen och learning café. Jag valde att kolla upp några av dessa som jag inte kände till sen tidigare.

Scamper – En checklista för att få fart på kreativiteten och generera idéer för problemlösning och utveckling. Kolla den här filmen om du vill få en uppfattning om hur metoden fungerar.
Bildresultat för moodboard

Moodboard – Collage av material som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller design. Främst använt i designprocessen men kan användas i olika slags konceptutveckling. Finns flera olika verktyg för att skapa moodboards.

De Bono’s thinking hats – Ett sätt att fokusera och förbättra tänkandet och uppmuntra kreativitet. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv.  Läs boken av Edward de Bono

5 x Varför? – En förbättringsmetod där man ställer frågor om varför ett fel har uppstått och försöker komma fram till vad  grundorsaken är och hitta en lösning på problemet. Bra beskrivet i denna pdf från Borås stad.

Vill du ha fler tips eller läsa mer om brukarinvolvering och studentdelaktighet så kolla in de lästips om brukarinvolvering och studentdelaktighet som vi använde oss av i vårt projekt.

Publicerat i Studentaktiva arbetsformer | Taggat , , , , | Lämna en kommentar

Undervisa tillgängligt!

Ett av de område jag valde att fokusera lite extra på under NU-konferensen 2016 var tillgänglighet och breddat deltagande. Jag och min kollega Helen Rasmussen höll i ett rundabordssamtal med utgångspunkt i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vi deltagit i tillsammans med lärare från specialpedagogprogrammen på Malmö högskola – Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande. I samtalet diskuterade vi hur viktigt det är att tillgängliggöra ett vetenskapligt förhållningssätt, och som en del av detta vetenskapliga texter, för att studenterna ska känna sig delaktiga i den akademiska kulturen. Vi utgick i samtalet från en artikel vi skrivit tillsammans med lärarna Barbro Bruce och Lotta Anderson. I artikeln lyfter vi bland annat fram metoden Spanarverkstad som ett sätt att tillgängliggöra vetenskapliga texter.

Vår artikel Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning finns att läsa i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1, 2016. Tidskriften ges ut av Högskolan i Kristianstad (HKR) och temat för detta nummer är ”Undervisa tillgängligt”. I detta temanummer finns även en artikel av Pia Häggblom, samordnare för studenter med funktionsnedsättning på HKR,  som var en av de som presenterade på NU-konferensen. Hennes presentation och artikel handlar om att undervisa tillgängligt utifrån Universal Design som ett förhållningssätt för breddat deltagande. Jag blev inspirerad av Pias presentation och vill lära mig mer om detta förhållningssätt. Är ni nyfikna så är det en bra början att läsa Pias artikel. Jag har även läst artikeln av Claes Dahlqvist i samma nummer som handlar om hur HKR jobbar med anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning och förslag på hur det kan bli bättre. Det är en bra beskrivning av det arbete som görs, framförallt på biblioteken.

Jag är imponerad av HKR:s arbete kring tillgänglighet på olika sätt. I mitt arbete med studenter med läsnedsättningar på Malmö högskola har jag och mina kollegor träffat på flera studenter som tidigare studerat vid HKR som uttryckt att de varit mycket nöjda med det stöd de fått. HKR verkar ha satsat medvetet på att tillgängliggöra sina utbildningar och prorektorns tankar kring breddad rekrytering och breddat deltagande, som ni inledningsvis kan läsa i ovan nämnda tidskrift, går i linje med detta. Jag och några av mina kollegor som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Malmö högskolas biblioteket håller på att skriva ihop en checklista för att undervisa tillgängligt och jag tror att vi skulle ha mycket att lära från våra kollegor på Högskolan i Kristianstad. Jag hoppas därför på ett utbyte och samarbete kring tillgänglig undervisning inom kort!

Läs även tidigare nummer av Högskolepedagogisk debatt.

Publicerat i Undervisning | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Ännu ett inlägg i semestertider: om handledning och kritiska vänner

Ja, detta blir också ett sent inlägg mitt i högsommaren, men så blir det kanske efter en hektisk vår med många möten, undervisningstillfällen och handledningsmöten med studenter och personal, som när jag kollar bland mina gamla bokningar har handlat om Parkinson och livskvalitet, trygghetsvandringar som preventiv metod,  fysisk aktivitet som hälsofrämjande för äldre personer,  motiverande samtal vid livsstilsförändringar, trädgård/natur och funktionshinder och mycket mer… Spännande ämnen att tillsammans söka information om och utforska mera!

Under våren har jag också varit med i Lärosäten Syds kompetenstillfällen kring Kritiska vänner. Vi träffades ett gäng bibliotekarier från olika lärosäten i södra Sverige och lärde oss mer om metoden ”Critical friends” och feedback men knöt också kontakter med varandra, så att vi kunde vara kritiska vänner under tex ett undervisningstillfälle. Jag och en annan bibliotekarie från Lunds universitet, Ingela Wahlgren, hittade varandra eftersom vi båda pratade om just handledningen som en ”hjärtefråga” och så blev det att vi blev varandras kritiska vänner.

Vi har skrivit ett inlägg om våra möten och erfarenheter på Lärosätens syds blogg här: http://bibkompetenslssyd.blogspot.se/, så läs gärna mer där om du är nyfiken på att veta mer!

Under hösten vill jag gärna fortsätta jobba med ”kritiska vänner”, både inom undervisningen och handledningen, eftersom jag tycker att det är bra sätt att utveckla sin pedagogiska kompetens på, på ett sätt som gagnar alla inblandade, inte minst våra användare.

Men nu: semester!

Publicerat i Handledning, Handledning i informationssökning, Kompetensutveckling | Taggat , , | Lämna en kommentar

Ett litet blogginlägg i semestertider

Tomt i biblioteket, glest i korridoren, snart dags för semester. Innan jag går har jag lovat mig själv att skriva ett blogginlägg. Det går sådär men så plötsligt kom jag att tänka på att jag skulle kunna dela med mig av någon erfarenhet från NU-konferensen som ägde rum för ca en månad sedan här i Malmö. Förutom de erfarenheter som jag gjorde tillsammans med mina kollegor Hanna och Martina då vi höll i en workshop på temat ”Låt studenterna bli mer delaktiga i din undervisning!” så tror jag nästan att det var det arbetet med aktiv studentmedverkan som Alexis Engström, pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet, berättade om som väckte min nyfikenhet allra mest.  Han berättade bland annat om hur de hade arrangerat tävlingar för studenter, där studenterna skulle skicka in förslag för hur deras utbildning skulle kunna bli bättre. Förslagen har de samlat och kan läsas här http://www.uu.se/digitalAssets/550/550990_3bidrag-studenttavling-2015.pdf. Jag vill gärna veta mer och kommer att gå in och spana på deras webbplats där de samlat tankar om hur man kan arbeta med aktiv studentmedverkan. Här kan man också ta del av olika goda exempel. Gör det du med 🙂

Trevlig sommar!

Publicerat i Bibliotekarierollen, Högskolepedagogik, Kompetensutveckling, Studentaktiva arbetsformer | Taggat , , | 2 Responser

FISh – en modell för PBL arbete online

I mitt förra blogginlägg skrev jag om utmaningarna med att arbeta problembaserat i onlinekursen Open Networked Learning (ONL161). En av svårigheterna handlar om att göra onlinemöten i realtid effektiva och hitta former som engagerar hela gruppen. En annan utmaning är tekniken. I den PBL grupp jag tillhörde använde vi Adobe Connect som mötesverktyg när hela gruppen träffades. Vi upplevde alla teknikproblem i mötessituationerna och detta störde ibland effektiviteten. Det var också svårt att föra diskussioner på grund av eftersläpning i ljud som gjorde att det var svårt att ta och fördela ordet. Kanske hade Skype, Google Hangouts eller något annat mötesverktyg fungerat bättre, men jag tror att oavsett vilket verktyg man använder för synkrona möten online så kan det vara en utmaning.

För att PBL arbete online ska fungera är därför en tydlig modell att följa en bra början. I ONL kursen användes en modell som kalls FISh (Focus Investigate Share). Detta är en modell för PBL arbete såväl som individuell som i par och grupp. FISh modellen har utvecklats av Chrissi Nerantzi & Lars Uhlin (2012) och bilden är designad av Ellie Livermore.

Jag tror FISh modellen kan fungera bra om det finns en facilitator/gruppledare som styr upp arbetet och modererar online mötena till en början. En tydlig introduktion till modellen och PBL arbete som metod krävs för att arbetet ska fungera och att gruppen därefter på egen hand organiserar arbetet och fördelar ansvaret för olika moment och arbetsuppgifter. En viss förvirring är naturligt till en början men om man fokuserar på planering och organisation i uppstarten tror jag FISh modellen kan vara till stor hjälp i PBL arbetet.

Om du vill veta mer om FISh modellen och andra läraktiviteter i PBL arbetet på ONL161 kursen kan du läsa på denna sida.

Step 1: Focus

  • What do I/we see?
  • How do I/we understand what we see?
  • What do I/we need to find out more about?
  • Specify learning issues/intended learning outcomes!

Step 2: Investigate

  • How and where am I/are we going to find answers?
  • What will I do/who will do what and by when?
  • What main findings and solutions do I/we propose?

Step 3: Share

  • How am I/are we going to present my/our findings?
  • What do I/we want to share with the community?
  • How can I/we provide feedback to others?
  • What reflections do I have about my learning (and working with others)?
Publicerat i Studentaktiva arbetsformer | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar

Open Networked Learning – PBL arbete online

Under våren har jag gått en öppen kurs på nätet som bygger på samarbete och nätverkande och att utforska hur problembaserat lärande (PBL) kan användas i en online lärandemiljö. Kursen heter Open Networked Learning (ONL161). Jag har under kursens gång haft en blogg där jag reflekterat och bloggat på engelska, eftersom det är en kurs som ges på engelska och med deltagare från hela världen. Några av de erfarenheter jag gjort och de ämnen jag bloggat om vill jag nu även dela med mig här.

Det första ämnet jag vill lyfta är utmaningarna med att arbeta problembaserat i en onlinekurs. I ONL161 kursen har jag som deltagare kunnat välja olika sätt att delta. Det vanligaste och mest kollaborativa sättet är att vara med i en PBL grupp där man arbetar med 5-10 kollegor med scenarier baserad på varje ämne i kursen, men man kan även välja att ta kursen helt oberoende av övriga deltagare. Jag valde att vara med i en PBL grupp för att se hur detta fungerar i en online situation och för att kunna dela erfarenheterna med kollegor från andra lärosäten i världen. I min PBL grupp var det både deltagare från några av de universitet som håller i kursen samt ”open learners”. Jag och Mikael Björk (som representanter för VLM teamet respektive AKL) deltog på olika sätt för att spana på kursen och se om vi (Malmö högskola) skulle kunna tänka oss att göra något liknande eller vara med som organisatörer av kursen i framtiden.

I ett av mina första blogginlägg skriver jag om förvirringen som fanns när vi skulle sätta igång och arbeta i PBL grupperna. Denna förvirring la sig under kursens gång, men jag tyckte aldrig riktigt att arbetet fungerade så bra som jag önskat. Jag har arbetat problembaserat i båda de utbildningar jag gått för att bli lärare respektive bibliotekarie och har därför erfarenheter sen tidigare. Jag vet att det krävs ett väl genomtänkt arbetssätt och en struktur som ger trygghet i arbetsformen.

Efter att ha testat PBL arbete online och med en grupp som jag inte träffat på annat sätt vet jag nu att det krävs ännu mer struktur för att få problembaserat arbete online att bli lyckat. När det gäller den sociala delen av att tillhöra en grupp så kanske det räcker att man får till regelbundna möten online, men för att verkligen utnyttja PBL arbetets kollaborativa potential och skapa ett mervärde för gruppdeltagarna krävs det mer. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att presentera en metod för hur man kan strukturera PBL arbete online – FISh modellen.

Publicerat i Kompetensutveckling | Taggat , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta ”Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Publicerat i Läranderesurser, Okategoriserade, Sökord, Sökverkstad, Teknik, Uppgifter, Utvärdering | Taggat , , , , , , | Lämna en kommentar