Upplevelser och erfarenheter

Dp EDU          Intreiör

Det är en fantastisk förmån att resa på Linneaus-Palme utbyte. Det vet alla som fått  samma möjligheter. Min kollega Lisbeth Ohlsson och jag  reste till Ghana och Winneba  University of Education för 3½ år sedan. Så  givande det var och vilka upplevelser och erfarenheter vi gjorde. Men de facto var det så  i den afrikanska universitetskulturen, i alla fall för oss,  att det mestadels var lärare som vi samtalade med och åkte på fantastiska utflykter tillsammans med. I mindre utsträckning hade vi seminarier med studenter. Dock hade vi en gedigen minnespackning med oss tillbaka och håller fortfarande viss kontakt. Situationen är en annan här vid Yunnan Normal University. Här undervisar jag och träffar studenter varje dag då vi kan samtala om livet som student, om kulturen och livet i största allmänhet. Att jag lär mig så mycket om kultur, sätt att tänka och leva i Kina är tack vare min fantastiska Zena, som trots sin ungdom bemästrar det mesta. Vi har vissa dagar suttit flera timmar och bytt erfarenheter om utbildningssystem, kulturmöten, kinesiska tecken, hälsa och kost. Zena påstår också att hon lär sig mycket av mig!!??

Trots att jag tidigt fick en infektion så har jag månat om mitt tillfrisknande genom allehanda preparat från växtriket, gått timslånga promenader och låtit min kropp utsättas för klassisk massage av kompetenta massörer – ingen den andra lik vad beträffar ”hannalag”, men jag  får en känsla av att infektionen ”drivs ut”. Eftersom ingen på Spa eller  knappast någon i hotellets reception talar engelska har en hel del komiska episoder uppstått. Min kinesiska håller sig till några glosor och med dem skulle jag inte överleva en nödsituation, men episoderna har löst sig med hjälp av pekningar, kroppsspråk och google translate (kinesiska till engelska).

Även de kinesiska små insekterna uppvaktar mig så på morgonen när jag vaknar så har jag anfallits under natten, känslig som jag är. Nu har jag i alla fall två studenter, grade 2, instruerat mig i en osedvanligt genial liten antimoskitoapparat. Återstår att se hur effektiv den är? Inte nog med det, väl hemkommen från massageupplevelsen så vad hade samma studenter inhandlat och ställt utan för min dörr. Jo följande pre- och postpreparat ämnade för  dylika små varelser som gör livet surt dag som natt (för vissa):

Mygg

I morgon efter lektionerna ska jag åka till TCG Nordica Scandinavia, Kunming på vernissage. Om den ska jag berätta en annan gång.

Nordica

Det har sina fördelar att vara i en annan tidszon än den sedvanliga, eftersom när ni sover kan jag ”beta av” gårdagens e-postskörd utan att bli störd av något annat än trafiken och tuppen som gal utanför mitt hotellfönster.

alger                       Logga

 

 

Vad händer under en weekend på YNNU?

Första veckoslutet på campus är över och vad ar då hänt? Det skulle ju bli en vilsam helg för att återfå krafterna i samband med infektion. Eller så var det inte vila som behövdes utan spontana händelser?

Campus skulle ju kunna upplevas som vilken svensk stad som helst i 20 000 innevånareklassen, om den inte vid närmare anblick upptäcktes vara en förtätad student- och läraranläggning inramad av en sagolikt vacker grönska där man kan förflytta sig på allehanda sätt:

Buss motorcykel Till fots

Vespa trampcykel bil

Jag måste tillstå att jag är en riktig hejare på att förflytta mig till fots och hitta utan att gå vilse i promenadstråkskorsningarna.

Jag har fått en ny och härligt spontan ”assistent” Deborah (DuLingJu), förskollärare, men som nu sadlar om och läser specialpedagogik. Hon har 200 mil hem till sin familj, som hon besöker 2 ggr/år!

Deborah

Tro inte att Zena har inte slutat, hon återänder på tisdag när jag ska fortsätta föreläsningsserien för grade 2 studenterna på speciallärarprogrammet.

Sent igår eftermiddag överraskade mig lärarkollegorna Angela (Zhang) och LiHong med att komma till mitt hotellrum för att spörja så att allt stod väl till – de var nämligen så oroliga för att jag var ensam och sjuk. Inte kunde jag då ligga kvar i sängen och läsa deckare. Nej upp och hoppa och på utflykt blev resultatet. De berättade också att Alen, som var hos oss i maj, blev pappa till ett flickebarn igår.

Vad hade då Angela och LiHong i kikaren – jo i Angelas fina Citroaen  åkte vi till en by i närheten av Kunming för att besöka fruktmarknaden, plocka päron, baxa hem 21 kg päron, posera under den nya hälsokosten chili och inta en fantastisk middag på byns trevlig restaurang.

Plocka päron  Bambustegen 21kg päron

Chili  Mat   LiHong & Angela

En händelserik veckända där örtmediciner, pärondekokter och vegetabilisk föda intagits flerfaldigt samt hälsofrämjande massage (jo hotellet har dylik spafacilitet) åtnjutits och slutligen gångteknik utövats. Däremellan har jag faktiskt vilat i min storslagna bädd. Ja är jag inte frisk på tisdag så får jag nog vända mig till reklamationsnämnden!

Ny rapport kommer under veckan………

 

En dag till den andra

Den ena dagen efter den andra går och jag börjar orientera mig riktigt bra inom detta ansenliga campusområde; 8 km bilvägen runt. Förvisso händer det hat jag förirrar mig när jag vänt kartan upp och ner. Det finns nog ingen större sannolikhet att jag lär mig så många kinesiska tecken under min vistelse här. Det finns promenadstråk á la avenyn i Göteborg, mindre gångvägar, små oaser, dammar (med mängder av svarta svanar) och porlande fontäner. Alla stråk  är kantade av träd (jag har en Biloba Jinko på landet som betingar en höjd av 30 cm, men här i ståtlig höjd  om ca 3 m), stäppsalvia, callor, boguanvillia och en tagetesart. Den senare fick utstå klippning med motorsåg idag!

Callor   Stäppsalvia  Jag bland sarta svanar         oas

Jag har också haft mitt första undervisningspass tillsammans med studenter i special needs education – grade 2. Jag visste att jag skulle möta ca 30 unga studenter, men att de var så unga kunde jag inte ana, ungefär i ålder av 19-20. Utan erfarenhet kommer de direkt från college för att gå denna 4-åriga utbildning och sedan direkt ge sig ut i verksamhet i någon specialskola. Det har berättats för mig att det lider stor brist på speciallärare i provinsen, likaväl som universitetslärare inom området. Jag berättade om Malmö högskola och våra utbildningar, visade egenhändigt fotade bilder alltifrån exteriörer och interiörer från Orkanen och Niagara. Därefter berättade jag om hur vi ser på inklusion, exklusion, lärmiljöer och vad specialpedagoger och speciallärare har som uppdrag (observera den stora svarta tavlan, men självfallet också hig-tech utrustning.  Min kära Zena (Qu) tolkade allt utan förberedelse, eftersom det inte verkade finnas någon annan tolk till hands i stunden. Engelskkunskaperna är högst varierande kan konstateras.  En annan iakttagelse är nog att mobilpratande studenter och  gäster på hotellet slår rekord i jämförelse med hur det är hemma hos oss.

Lektion              studenter

Ja vad har mer hänt- blivit sjuk förstås- kommer som en brev på posten när jag är på långresa. Men rådiga nyvunna kollegor – mina kära följeslagare lärare Linlin och masterstudenten Zena finner snabbt på råd. Inköp av diverse örtmediciner och som om det inte vore nog boka tid hos berömde Dr XiaoLing (örtmedicinläkare inne i Kunming). Dit åkte vi på morgonkvisten idag. En upplevelse må jag säga. Vi satt många i dr XiaoLongs och hans assistents undersökningsrum. Ingen sekretess – utan alla som ville höra på fick sig olika diagnoser till livs. Min var en övre näsa- hals infektion som botas med örtdekokt intag 3 ggr/dag. Efter 4 dagar ska jag vara frisk är jag utlovad. Medicinen smakar speciellt!!!, men det är det värt, eftersom jag har undervisning på måndag. Under helgen är alla aktiviteter inställda och jag ämnar inta horisontalläge.

Zena och Linlin              Recept

DrXiaoLong

Framme i Kunming

Så enkelt var det nu inte att resa till Kunming. Problem med bränslepåfyllning uppstod på Arlanda varpå flyget blev över en timma försenat vid start. Vilka konsekvenser fick detta- jo att tiden i Beijing blev för knapp ( kö uppstod eftersom ett stort antal passagerare av kinesiskt ursprung fick för sig att stiga av innan planet hade landat), vidare att visa/passproceduren och ut- och incheckning av bagage blev så långdragen att planet till Kunming redan hade gått innan jag var vid gaten. Ombokning och ny väntan i fyra timmar, men av egen förskyllan höll jag på att missa även denna flight eftersom jag sent uppmärksammade att gaten låg på busavstånd. Nu var turen på min sida och det bar iväg mot sydväst. Väl framme i den gröna staden hade mörkret fallit, men välkomstkommittén fans där (väl medvetna om att jag kom med en senare flight).

Inte nog med en ny tidszon nu började också uppassandets tid. Jag har sällan känt mig så betydelsefull; min ”assistent” Zena uppmärksammar sådant som jag inte själv ens tänkt på. Zena är masterstudent i psykologi och med en tidigare utbildning med engelska som huvudämne så bara flyter engelskan. Hon undervisar också  utländska studenter i kinesiska. Även Angela, som besökte oss på MAH i fjol stod med plakat i välkomsthallen. Med en säker ”driver” vid ratten styrdes kosan mot universitetets nya mastodontcampus (ca 543 Acres – och jämförbar med en stad med ca 20 000 innevånare) och hotellet ”Fontaine Blance” , modell lyx, som jag nu ska bo på i tre veckor. Med tanke på standarden är ca 467 kr/natt inklusive frukost oförskämt billigt.

Ms Wang Linlin (lärare som jag kommer att träffa en hel del framöver men inte denna kväll) hade levererat presenter i form av fruktpajer och ett jättefång av blommor till hotellet. Antar att rosorna kom från Dounan Village (20 km utanför Kunming) som står för 40 % av Kinas blomexport.  Jag måste tillstå att jag inte var helt pigg- utan sömn i ca 35 timmar – när jag inviterades till välkomstmiddag på hotellet.

IMG_0450Hotell FB

Men till detta kunde jag inte tacka nej när maten var så god och sällskapet så trevligt. Vi hann att beröra många samtalsämnen medan vi intog middagen. Kvällen var sen och övertrött som jag var efter att inte sovit på ca 35 timmar somnade jag gott i den kungalikande sängen på hotellrummet.

En ny och regnig dag träder in och Zenia möter mig och vi börjar vår promenad till Department of Education där nästa mottagning tar vid, den nu officiella som dekan håller i. Döm om min förvåning när dekan inte talar engelska utan använde tolk. Han framhöll mycket tydligt betydelsen av de goda relationerna med MAH/LS och förslog även att gemensam forskning skulle vara värdefull, exempelvis inom det specialpedagogiska området, där gemensamma intressen finns, men också kring professionalism. Även jag fick möjlighet att bidra med en lång berättelse om vårt specialpedagogiska utbildningssystem. Intresset är stort vill jag lova och förväntningarna på min insats höga (hm hm). Som många chefer pockade ett möte på och efter det obligatoriska gruppfotot avlägsnade sig dekan. Kollegiet och jag fortsatte sedan att samtala om våra gemensamma intressen kring bl a kurser till någon av dem föreslog att nu måste vi nog sluta då jag borde vara trött! Omtänksamt även detta. Därefter intog vi en av många gemensamma luncher(kan jag ana) i en av universitetets matsalar (Campus West) – en hejdundrande buffé och jag ska vara proffs på att äta med ”chopsticks” innan jag återvänder hem!? Dock kan tilläggas att flera av de nyvunna kollegorna inte finner det helt enkelt att äta med pinnar.

Nedan följer några vyer från campusområdet:

     

       

 

 

 

Med Kunming i sikte

Nu har den långa resan gjort en paus på Arlanda. Missöden började genast i morse. (För att inte tala om dem som förgått under planeringen- men det är en passerad historia). Öresundståget var kraftigt försenat och väl på Kastrup visade det sig att jag inte fanns på någon passagerarlista till Kunming men väl hem därifrån. Tänk om det blivit som för Tom Hanks, dvs att jag fått sitta på Kastrup i flera veckor. Nu blev det inte så glädjande nog, men med den manuella registreringen följde flera komplikationer på Arlanda. Allting löser sig när det finns hjälpsamma personer! Återstår att se vad som händer i Peking när jag måste checka ut och raskt in igen. Någon gång i morgon em (kinesisk tid) landar jag i Kunming och tas emot av en fyrakvinnorsdelegation , som även utlovat paraply, eftersom det spås regna hela veckan, om även korta skurar. Därefter är en rask biltur utlovad till hotellet på campus för att sedan tas emot med middag och detaljplanering för de kommande tre veckorna. De torde bli en spännande vistelse som växlar mellan undervisning, workshop, studiebesök och utflykter. Mer om detta kommer om några dagar när jag acklimatiserat mig i en annan tidszon.