Kära bloggläsare, hoppas du har haft en fin början på det nya året. Själv har jag nu haft en vecka hemma med några lediga dagar efter drygt sju veckor i Indien. Dagen efter att vi kom tillbaks till Malmö kändes allt väldigt tyst, ordentligt och kanske till och med lite färglöst. Den känslan med stadslivet i Malmö jämfört med Bangalore och Chennai.
Redan på Malmö central blir du medveten om att våra kulturer är så olika. När jag skulle resa vidare med regionaltåget mellan Bangalore och Chennai kom jag inte ur bilen innan flera bärare önskade sälja sina tjänster. Vi hade gott om tid innan tåget skulle gå men ändå kändes det mer eller mindre självklart att låta någon annan bära de riktigt tunga väskorna. Jag tror min stora väska väger nästan 29 kilo (den stora svarta väskan på bärarens huvud). I Malmö hade detta varit helt otänkbart. Det finns Taxichaufförer i Malmö som till och med vägrar köra de 750 metrarna det är hem till mig från centralstationen.
Att åka till Chennai efter Bangalore hade vi bestämt långt i förväg, det vi inte visste var dock att biljettbokning för tåg i Indien kräver god framförhållning. Det är platsbrist och låååånga väntelistor om man som vi vill åka på det stora huvudlinjerna. På en av våra utflyktsdagar passade vi därför på att kombinera ett besök i Mysore med att också uppsöka den lokala tågstationen för att få våra biljetter. Detta var en affär som krävde lite uppmärksamhet. Biljettkontoret var litet men ganska mysigt, just idag bestod kön framför oss av 37 Buddhistmunkar som skulle köpa vars en biljett. Gruppbiljett saknas tydligen. Som nyfiken och uppmärksam turist upptäcker jag att var och en som går fram till en av de tre expediterna bak stor glasruta har ett A4-formulär med sig som de avlämnar. Det visar sig att ett sådant A4-papper behöver vi också fylla i. Jakten på dessa formulär kan börja. Det finns en särskild lucka ute på perrongen där en rejäl bunke av människor kämpar om att få tag i de åtråvärda papperna. Här duger inte skandinavisk artig kökultur, det gäller att ha långa armar och bra röstresurser för att lyckas. Jag lyckades riktigt bra.
Väl inne på biljettkontoret så skulle vi så klura ut vilken information som skulle fyllas i. Det visade sig sen att vi tydligen var ägare av den ända pennan i rummet. Således blev jag populär bland munkarna och vi blev vänner via denna penna som vandrade från munk till munk.
Efter att vi ordnat våra biljetter, besökte vi de olika sevärdheterna som Mysore har att erbjuda. Dock upptäckte vi några timmar senare att vi fått biljett från Mysore till Chennai istället från Bangalore. So what egentligen, vi chansar på att våra platser kommer att finnas kvar när tåget ankommer till Bangalore. En chansning som fungerade och sparade oss ett par ytterligare timmar i kö.
Som sagt i Mysore är det mycket som är småskaligt. Ett exempel på detta var att sockerrör och andra grödor ofta fortfarande transporterades med häst och vagn,
Mysore är också en stad med flera palats samt sultanens fina sommarhus med tillhörande vackra trädgård. http://www.inmysore.com/mysore-palace! Vi startade vårt Mysorebesök riktigt tidigt på morgonen, eftersom vi ju skulle hinna se så mycket som möjligt. Även detta var rätt strategi. Ju senare på dagen desto fler besökare kom till Mysore, och snart kändes det ganska trångt också i denna idyll. Dagen fylldes med de olika sevärdheter ach avslutades med en stor ljus- och vattenshow. Särskilt kul var att det också var många Indiska turister som var på besök. Detta märktes på att det var enormt många familjer som fattade mod till sig för att fråga om de fick ta en bild på sig tillsammans med oss. Jag tror jag nu är med i ett 20 tal olika familjealbum.
LEDIGA DAGAR I CHENNAI
Efter fem veckor i Bangalor så var det spännande att byta region. Chennai (fram till 1996, Madras) är huvudstad i den indiska delstaten Tamil Nadu i södra Indien. Staden skiljer sig rätt ordentligt från Bangalor: Dels är den betydligt mindre än Bangalore, dels så saknar staden en ordentlig stadskärna.
En annan stor skillnad är att Chennay är en kuststad. Enligt de boende i Chennai har staden begåvats med en av världens längsta strander, Marina Beach. Vid Maria Beach ligger också gamla fiskebyn som drabbades hårt vid Tsunamin 26 december 2004. Alla människor vi mötte hade hemska berättelser från denna söndagsmorgon, och än i dag så syns tydliga spår av hårt drabbade hus i området.
Då vi första gången är på Marina beach är det söndag och då är det just till stranden som många söndagslediga Chennaibor går för att ha en lugn familjedag.
MEN JOBBET DÅ?
Jo som en extra bonus så lyckades jag få träffa spännande kollegor och eventuella framtida partners också i Chennay. Fört ett möte med rektorn för Asian College of Journalism . Här utbildas flera av Indiens duktiga journalister i att både skriva för tidningar och att arbeta med video- och radiojournalistik. Jag tror faktiskt detta kan vara en spännande miljö för studenter och personal på KS (framförallt K3 och CKB). Om någon kommer att välja att tillbringa tid på ACJ så är det inte omöjligt att du kommer att bo på campus i det moderna bostadshuset som ingår (se lilla bilden nedan). Det andra mötet var på The Hindu. En av de större dagstidningarna i Indien.
EFTERARBETE
Nu återstår bara att sätta ihop en kort rapport som beskriver vad som har hänt under detta utbyte, och sedan gäller det att kavla upp ärmarna och ta tag i några ”Att göra uppgifter”.
1) Hur får vi våra gäster att känna sig lika välkomna som jag har gjort i Indien hos IIIT-B?
2) Nya kontakter ger nya möjligheter till utbyten – Adobe – studentutbyte? Asian college of Journalism – kan detta bli ett nytt Linnaeus-Palme-avtal? Är du intresserad tveka inte att kontakta mig.
Att åka iväg som gäst blir nog aldrig det du tror det ska bli… men wow så spännande och lärorikt. Jag hoppas verkligen att du som medarbetare vid Malmö högskola tar det lilla extra arbetet som det innebär med den här möjligheten som vi har. Det är värt otroligt mycket, och jag tror faktiskt jag blir en bättre lärare också här på hemmaplan, då dessa erfarenheterna säker sätter sina avtryck. Hur vet jag inte ännu! Det jag vet är att jag redan längtar till nästa utbyte.
Avslutningsvis välkommen till K3, Muralidhar! När du kommer från IIIT-B till oss under ditt lärarutbyte så glädjer jag mig till att få visa dig min högskola och mitt Malmö!
Ett smakprov på en Indisk drink – Fresh lime soda sweet and soure:
1 stor pressad lime
1 stor tesked socker
1 stor tesked salt
Blanda allt väl.
Toppa ett glas med sodavatten till det blir så starkt som du önskar.
Njut.
