“Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande”

Nyligen var jag med och genomförde bibliotekets första undervisningspass kring att hitta forskningsdata. Inom ramen för ett projekt kring forskningsdata var vi tre som förberett två timmar där vi blandade genomgångar med egen sökning. Deltagarna var studenter från kriminologiprogrammets femte termin och målet var att förbereda inför kandidatuppsatsskrivandet nästkommande termin. Inom kriminologi används ofta olika typer av data som andra samlat in, t.ex. myndighetsstatistik eller stora enkätundersökningar där trygghetsfrågor är inkluderade. Vi försökte fokusera på data producerad och tillgängliggjord av forskare, även om gränserna är flytande.

Efter en allmän introduktion med avstamp ifrån öppen myndighetsdata (ett exempel var London Datastore) exemplifierade vi forskningsdata genom att visa SND:s söktjänst och en utvald post och dess data (som var tillgänglig för nedladdning). Därefter visades Re3data.org och studenterna fick söka runt efter ämnesrelevanta dataarkiv. Efter pausen tittade vi på Data Citation Index (DCI) i Web of Science. En önskad visning av DCI var upprinnelsen till passet, men vi kände att ämnet behövde mer introduktion och kontext.

Under passet var kursansvarig lärare med, vilket gjorde att vi kunde få en återkoppling efteråt och studenterna kunde fråga kring uppsatsskrivande. På det hela taget var vi nöjda, men det är som alltid svårt att veta hur det togs emot, speciellt som det främst skulle inspirera tankarna kring den kommande uppsatskursen. Forskningsdata som område är spretigt och därmed även undervisning i ämnet. Vi pratade efteråt om att hitta fler sammanhängande trådar så fler moment kan bindas samman för ökad förståelse. Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande.

Jonas Fransson, gästbloggare som genomförde undervisningspasset tillsammans med Pablo Tapia Lagunas och Karin Sedvall.

Fruktmarknaden – en övning för att resonera kring sökord

Linda Grandsjö, från samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, var och skuggade mig nu i våras. (Vad det innebär med skuggning och skuggprojektet kan ni läsa mer om här i Skuggbloggen). På vårt pedagogiska café om sökord delade Linda med sig av en övning som vi bad henne att beskriva i vår blogg:

Övningen jag gav exempel på under det pedagogiska caféet kommer ursprungligen från presentationen Games and gamification for information literacy av Walsh, Edwards och Hill på konferensen LILAC 2013.

Bibliotekarien tar upp en bild från en fruktmarknad och ber studenterna ”brainstorma” fram vad de ser på bilden.  Orden skrivs upp på tavlan av bibliotekarien, som samtidigt klustrar och ordnar dem hierarkiskt.

Vi tittar gemensamt på vilka ord som dykt upp och resonerar kring hur vi kan få så bra träffar som möjligt och saker att tänka på, exempelvis:

– synonymer och närliggande ord: priser, pund, valuta, prissättning, betalning)
– engelska som sökspråk: i engelska särskiver man à frassökning
– frassökning vs. enskilda ord: ”fruit market” vs. fruit AND market
– kombination av sökord – breda eller snäva ord: att söka på äppelsorten golden delicious vs. att bara söka på apple och att kombinera med andra betydelsebärande ord
– kombination av sökord – oväntade träffar: en sökning på apple AND market kan generera träffar om den ekonomiska marknaden för varumärket Apple, trots att man avsåg en äppelmarknad eller den ekonomiska marknaden för äpplen

Därefter får studenterna göra motsvarande för sina egna valda ämnen och sedan testa sig fram med dem i självständig sökning med assistans från bibliotekarien alt. att man tar ytterligare ett gemensamt exempel, men på deras ämne.

Linda Grandsjö, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitet.

”Smart maties”

The JS Gericke Library ligger mitt i Stellenbosch campus. Trappan, nästan som en antik teater, slussar ner studenterna från solen utanför till det delvis underjordiska biblioteket. 

Dagen efter Sebokan  var jag där på besök och kollade lite extra på bibliotekets nya zoner för lärande.

Nära entrén ligger Learning commons. Jag går genom passerkortsstyrda grindar in en miljö som sjuder av aktivitet. I en rund rosa disk mitt i centrum av rummet finns IT-supporten samlad. Runt om den fullt av studenter som pluggar i grupp, i par eller enskilt. Zonerna var avskilda från resten av biblioteket med glasväggar, som rum i rummet.

Liksom i många nya eller renoverade bibliotek blandas den traditionella möbleringen med datorarbetsplatser och grupprum upp med färgklickar av sittpuffar, sittgrupper och mattor. Färgerna påminner om smarties, och universitetets rugbylag, Maties Rugby Club, har gett smeknamn åt studenterna på campus.  Smart maties, smarties: smarta studenter som pluggar på biblioteket.

learning commons 2 learning commons

learning commons desk learning commons lounge

Helt intill har man inrett ett ”E-learning room” – en traditionell datorsal men med fantastisk akustik! Här höll jag ett seminarium om Malmö högskolas biblioteks pedagogiska utmaningar och verksamhet, och även när jag lämnade “lärar-podiet” och rörde mig runt i rummet var det mikrofonlösa ljudet imponerande.

En trappa ner finns ett eget rum för forskarna, Research Commons. En lugnare arbetszon med skrivbord placerad i grupper om tre, ergonomiska stolar och fin avskärmning. Längre in en lounge med soffor, förvaringsskåp, pentry och utgång till egen terrass!

research-commons-deskresearch-commons-lounge

Det fanns många likheter men också skillnader mellan SUNs bibliotek och mitt. SUN är ju ett större universitet, mer som Lund eller Uppsala. De jobbade mer med digitalisering och hade också samlingar med rara böcker och mycket äldre material i arkiven. Vårt systemlandskap var annars ganska likt SUNs. Discoverysystem, SFX, DSpace och snart

studenter

PDA på e-böcker från EBL. Nästan allt utlån och all återlämning gjordes manuellt av personalen, och de hade precis som vi problem med att skylta upp hyllorna så att studenterna lätt hittade rätt. En sak som jag gillade var att de hade korttidslån på 3 timmar på kurslitteraturen.

Personalens arbetsplatser fanns dels i den öppna miljön, dels i avskilda kontor. Bibliotekarierna som jobbade med undervisning och kontakt hade t ex sina skrivbord ute i den öppna miljön bland bokhyllorna. En ständigt bemannad ämnesinriktad informationsdisk!

På Malmö högskolas bibliotek har vi just inlett arbete med ämnesguider, som ett komplement till våra mer generella sidor om informationssökning.   På SUN har man jobbat med LibGudies längre.  Man har guider inom många ämnen och bibliotekarierna jobbar tillsammans med lärare för att göra dem bra, och de har hög användningsstatisk. Man filmar också mycket av sin undervisning och har en hög närvara i kursernas lärplattformar t ex.

rlabs-rummetEtt annat exempel på kreativ och flexibel miljö men skapad med enklare medel fanns på RLabs i Bridgetown utanför Kapstaden.  Dagen efter besöket på SUN sände vi ett seminarium därifrån, ART/iculation & Social Change.  Marlon Parker berättade om grunden för RLabs som jobbar för samhällsutveckling genom lärande inom teknik, media, entreprenörskap och management. RLabs är ett Living labs vars aktiviteter påminner om t ex Stplns. Ett citat tar jag med mig därifrån. Enkelt, men viktigt.

“Whatever you learn, try use it to empower someone else’s life”

Bilder från seminariet på RLabs

 


/Linda Karlsson 
Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

”Digital only aid classes”

Oj vad tiden går, nu är det nästan en månad sen jag i samband med The Glocal classsroom-projektet besökte Stellenbosch University i Sydafrika (SUN).
Hög tid att få ner lite funderingar om (e-)lärande, rummet och bibliotek på det virtuella pappret!

”Transforming  Education through technological Inovation Seboka”
Seboka teknikbordetUniversiteten som deltar i projektet är värdar för vars ett seminarium och SUN gjorde det i form av en konferens, Seboka, med fokus på e-lärande, management och teknik. Det var en traditionellt upplagd konferens, där det virtuella inslaget i hög grad bestod av twitt-flöde och ett par presentationer på distans, som hämtades in i Google Hangout. Just distans-presentationsdelen kan man jobbat mer med då bara personen som pratade eller hens bildspel kunde visas var det svårt att hålla kvar intresset för pratet. Överlag var det mycket envägs-kommunikation och kvaliteten på Google Hangout-streamingen för besökare utanför det fysiska rummet var tyvärr inte så bra.

Konferensen hade keynotes från stora företag och från folk i ledande positioner inom universiteten, men det som jag fastnade mest för var några konkreta exempel på hur lärare med ”vardags-IT” som medel utvecklat sina kurser för att t ex öka studentaktiviteten.

Michael Rowe , University of Western Cape, använder bloggar i kurser om etik för studenter inom fysioterapi. Ett bra exempel på aktionsforskning där hans arbete med kursutveckling utgör underlag till flera vetenskapliga artiklar,  t ex Developing reflection and research skills through blogging in an evidence-based practice postgraduate physiotherapy module (2013).

Heleen Mills, Stellenbosch University, som undervisar i marknadsföring och sociala media använder twitter och bloggar både för praktisk kommunikation och metareflektion i sina kurser. Hon problematiserade “professional space” och “private space” på nätet, och hade valt bort facebook i undervisningen, men tyckte twitter funkade. Vill du kolla på exempel från hennes kurser så sök på #marketing214 #marketing244 .

Båda presentationerna berörde studenternas skrivande. Digitala redskap kan vara ett sätt att komma förbi “writers block”, men också för att träna och lära ”writing academic” respektive att ”writing professional”.

En tråd som gick igen i flera presentationer var att tekniken kan inte ersätta det pedagogiska tänket, bara stötta och utveckla det. Här är tre citat som exemplifierar det:

”Communication is not an end but a means”
University of Guelph,  om learning in the  glocal word

”Space of the teacher becomes the space of the learners”
SUN,  om lärarens pedagogiska resa som kan utmanas och utvecklas med nya tekniker

”It’s not about technology, its about the organisation and the people behind it”
Flinders University,  som höll en intressant presentation om educational ICT och transforming rural and remote health education

Majoriteten av universiteten verkade ha speciella avdelningar för e-lärande, men jag tror det är viktigt att inte separera den pedagogiska utvecklingen och teknikanvändningen på campus från den utanför campus. Blended learning  var också ett ord som återkom i många av presentationerna, och i mitt prat om Bibliotek och ITs erfarenheter av att under lång tid följa en distanskurs som Communication for Development   är att ” whats good for the onliners is good for the campus students too”. Tydliga stabila IT-tjänster, att jobba för att sänka tröskeln för användning, användarorienterad support och inte minst tidskrifter och e-böcker av hög kvalitet på lättanvända plattformar. Här finns mer kvar att göra men behoven från studenterna off campus triggar utvecklingen.

I slutet av maj är det dags för nästa projektseminarium, från Guelph i Kanada, på temat:  Communication for Social and Environmental Change
Följ det gärna online!

Fler bilder från konferensen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

 

 

 

Workshop: Testa dina pedagogiska idéer i det digitala rummet!

2014-02-28-85För någon vecka sen deltog jag i en kul workshop som hölls av The Glocal Classroom-projektet .

Tanken med workshopen var att dela erfarenheter från den pedagogik som vuxit fram för utbildningen Communication for Development och att få testa idéer kring det digitala klassrummet.

Det var tre kreativa och späckade halvdagar som inleddes med ett seminarium med tankar om och exempel på undervisning i det digitala rummet. Detta följdes av mer praktiskt arbete där vi i grupper diskuterade oss fram till en undervisning med digitala inslag som vi fick testa att genomföra. Det blev många livliga diskussioner kring allt från ämnesdidaktiska reflektioner till tekniska djupdykningar. Vad funkade bra, och vad kunde gjorts bättre eller annorlunda i våra testsändnignar?

Som en bonus kunde man också fånga in tankar om virtuell lärandemiljö att ta med i högskolans pågående VLM-projekten.

En pedagogik för det globala klassrummet?
Inom programmet Communication for Development, ComDev, har man kontinuerligt testat och utvärderat tekniker och tjänster för kommunikation, interaktion och lärande. Man har arbetat fram ett pedagogiskt koncept för det medierade klassrummet, ”divergence pedagogy”, som anspelar på begreppet mediekonvergens, men också på sammansmältningen och inte skillnaden mellan det lokala och det globala, mellan online och på plats.

Mikael Rundberg, interaktionsdesigner och lärare, visade på spektrumet av medier som används av ComDev och pratade om vikten av transparens och att skapa ett gemensamt rum för lärande. Programmet har en tydlig internationell prägel med lärare och studenter spridda över hela världen.

Genom åren har det utkristalliserat sig en stomme för undervisningen med streamade seminarier i en lösning kallad live lecture där studenterna delta på plats i det fysiska rummet eller online via chatt. Här använder man programmet wirecast för att mixa samman olika medieströmmar , från filmkameror, stillbilder, presentationer, mikrofoner mm., och man använder t ex skype för att hämta in fler röster och medier i rummet. Allt sänds i flera olika bandbredder för att anpassas till online-studenternas ibland instabila uppkopplingar.

2014-02-28-922010-01-01-00.00.00-76

Att mixa en undervisning
Som liaison librarian för K3 och Communcation for Development har jag hållit i flera prat om informationssökning för studenterna via live lecture. Då har Mikael funnits bakom mixerbordet och skött kameror och medieströmmar. Nu var jag nyfiken på hur det skulle vara att själv mixa fram ett seminarium.

Tillsammans med Kathrine Winkelhorn och Michael Svedemar tänkte vi tänkte vi snabbt fram ett undervisnings-scenario att testa. Vi slet hårt framför och bakom kamerorna och lyckades producera en kort sändning som ”studenter” (= andra workshopsdeltagare) följde i rummet och online från ett rum intill. Vi höll en inledning, visade ett filmklipp och höll en diskussion utifrån klippet. Det var svettigt att mixa ihop allt till en medieproduktion som ”studenterna” kunde följa – att rikta kameror, ha koll på chatten, klippa in filmklippet, ha koll på medproducenterna – men det var också otroligt roligt!

Visst finns det tekniska utmaningar att överbrygga, men det viktigaste är att våga testa och hitta undervisningsformer som skapar det bästa lärandet. Vad behövs och kan funka för just min studentgrupp kring just det vi gör just nu? Kan fler närvara om jag sänder det på nätet? Vad ska vi ha för aktiviteter och hur kan vi samarbeta kring dem?

Två tankar som jag tar med mig från den här fina workshopen
Jag vill fortsätta testa och undersöka vad det digitala klassrummet kan vara för Malmö högskola med lärare, pedagogiska utvecklare, bibliotekarier, IT-personer.

Jag vill lära mig mer om wirecast och jag vill att vi på biblioteket sänder mer undervisning via nätet. Vi vill ofta att andra aktörer ska livesända eller filma sina seminarier, då bör vi själva också göra det, tänker jag.

Fler bilder från workshopen
“Dare to be creative!” – post på The Glocal Classroom-bloggen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Om rummets betydelse

 

Orkanenbiblioteket

Jag har tänkt en del på rummets betydelse för hur man kan utforma sin undervisning och vilka möjligheter till interaktion och kommunikation som kan uppstå och uppmuntras genom den.

I Orkanenbiblioteket finns tre undervisningssalar, av olika karaktär.  Då biblioteket skulle flytta till Orkanen 2005 diskuterade vi intensivt kring olika undervisningsscenarios och försökte få till en varierad utformning av salarna som kunde möta våra behov. Till exempel introduktion till biblioteket för en större studentgrupp, hands-on undervisning i olika program eller små grupper med en undervisning som tangerar seminarium eller handledning.

Den mest flexibla salen har blivit min favorit. Utan stationära datorer, med en tyst smartboardprojektor och en uppsättning lättflyttade bord av olika storlekar och modell skapar rummet förutsättningar till variation.

Att salen sticker ut från den vanliga formen märks på studenterna när de kliver in genom dörren. Nyfiket surrande, var ska man sitta, kan möblerna flyttas och vad kommer att hända här?

Ibland möblerar jag om under pågående klass, vi samlas kanske kring det stora runda bordet där alla kan se varandra och pratar om vad vi ska göra. Sen kanske vi möblerar om så att alla kan följa med på en visning med projektor, och därefter kanske det är dags för grupparbete med ny möblering. Det är ju inte så ofta som vi möter samma grupp flera gånger, men när vi gör det uppskattar jag salens möjligheter ännu mer. Att kunna göra en möblering som passar upplägget och deltagarna. Att kunna möblera så man känner sig bekväm i lärarrollen.

Just det runda bordet är en viktig ingrediens i rummet. Vi håller därför också gärna våra möten där, ett runt bord skapar gemenskap men signalerar också att alla är lika värda och har lika mycket att bidra med.

Vill du veta mer om rummets betydelse så vill jag tipsa om Maria Leijons pågående forskning, Vad betyder rummet i högre utbildning?

Eller gör ett besök, kanske boka in ett informationssökningstillfälle med oss för dina studenter eller kollegor, i just ORC526.

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av interface, usability och lärande.

Men kostar ni ingenting?

Ibland dyker det upp gästbloggare här på I huvudet på bibliotekarien. Idag bloggar Lotta Wogensen, funktionsansvarig för Kundtjänst & undervisning på biblioteket här:

Vi får ibland frågor från lärarkollegor, om vad vi kostar när vi går in och undervisar i deras kurser. Och svaret är – ingenting.  Jo, naturligtvis kostar det, men fakulteterna betalar inget extra när vi går in och undervisar om informationssökning, värdering, källkritik och referenshantering.  Att undervisa inom dessa områden hör till högskolebibliotekets kärnverksamheter – det är det vi gör. Likväl som vi köper in böcker, katalogiserar, ställer databaser till förfogande, stödjer vetenskaplig publicering, så har vi en omfattande pedagogisk verksamhet där vi handleder och undervisar studenter. Biblioteksbesök, boklån, databassökning, forskarpublicering och undervisning i informationssökning har ni redan betalt med högskolegemensamma resurser. Så tveka inte att boka undervisning i informationssökning genom dina kontaktbibliotekarier. Det har dina studenter rätt till!

Lotta Wogensen, funktionsansvarig Kundtjänst & undervisning