Författare: Jessica Zaar

Publicerat

ECIL – European Conference on Information Literacy

Den 20-23 oktober hade jag det stora nöjet att delta på ECIL. Konferensen ägde rum i Dubrovnik, Kroatien, och det var endast andra gången konferensen hölls. ECIL är en internationell konferens som enligt planen ska återkomma årligen och nästa tillfälle äger rum i Tallinn, Estland. Antal deltagare i år var över 200 från 59 olika länder. Jag upptäckte konferensen i forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet” där den nämns av Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal.

Målet med ECIL är att föra samman forskare, informationsspecialister, mediespecialister, utbildare, beslutstagare, arbetsgivare och alla andra som har med IL (Information Literacy) frågor att göra. Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor, utveckling, teknik, utmaningar, teorier och goda exempel i praktiken.

I år låg fokus bland annat på det livslånga lärandet och MIL (Media and Information Literacy) som nytt koncept. Dessa båda teman väckte mitt intresse, eftersom vi på BIT under året diskuterat frågor kring dessa teman och ”upptäckt” begreppet MIL. Översatt till svenska är MIL; Medie- och informationskunnighet (MIK).

Det var en mycket intressant konferens där många goda exempel på hur man kan arbeta med att utveckla studenters och medborgares informationskompetens gavs. Många tankar och idéer väcktes liksom en lust att arbeta vidare med dessa frågor och sprida ”budskapet” utanför biblioteket. Frågan är hur och i vilket sammanhang? Vilken roll ska vi bibliotekarier ha?

Några reflektioner från konferensen:

  • Utmaningen är inte längre att hitta information, utan att kunna se vad som är relevant och trovärdigt. Kritiskt tänkande och urval. Hur lär studenter sig detta på bästa sätt?
  • VEM ska ta hand om undervisningen gällande informationskompetens/medie-och informationskunnighet? Vem är förespråkare? Kanske dags för bibliotekarierna att släppa taget?
  • Konsensus råder kring att studentaktiva/orienterade och fråge/problembaserade metoder fungerar bäst. Men ändå är det fortfarande fokus på innehåll och traditionella metoder är vanligast. Varför?
  • Det finns redan mycket bra forskning inom området och det är dags att ta vara på denna och att börja GÖRA saker. Gapet mellan forskning och praktik måste minskas. Vi bibliotekarier kan vara ”bryggor” mellan forskning och praktik. Vi kan sjösätta & utvärdera!
  • ”Don’t teach technology because it won’t last. Instead teach HOW to learn technology” (Michael B Eisenberg).
  • En ökad medie-och informationskompetens kan stärka demokratin. Under konferensen länkas medie-och informationskompetenser till stora frågor som politisk medvetenhet, hälsokunskap, miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Om du är nyfiken och vill läsa de abstract som konferensen grundar sig på så finns de här:

ecil_front

 

Publicerat

MIK vad är det?

Att ha en skugga kan leda till många intressanta diskussioner och kan även bli ett naturligt sätt för omvärldsbevakning. Under två dagar i vår skuggade Stina Larsson från Kristianstads högskola mig. Inför ett undervisningstillfälle kom Stina, jag och Helen Rasmussen in på en diskussion kring informationskompetens. Stina började då prata om begreppet MIK och jag satt som ett frågetecken och försökte tänka så det knakade om jag visste vad denna förkortning stod för? Under vårt fortsatta samtal fick jag lära mig att det är ett samlingsbegrepp som vuxit fram under Unescos arbete med ett ramverk och en undervisningsmodell för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers.

Nordicom vid Göteborgs universitet har, i samverkan med Svenska Unescorådet och andra aktörer, gjort en svensk översättning av Unescos undervisningsmodell som översatt heter, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf

MIK är alltså en förkortning för Media och InformationsKunnighet. I den svenska översättningen av Unescos ramverk beskrivs begreppet på detta sätt: ”För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).” Det finns två aktuella skrifter som behandlar begreppet och en kort sammanfattning och diskussion av begreppet kan ni se här: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/11/Folder-Medie-och-informationskunnighet-i-skolan-och-lärarutbildningen.pdf

Kanske känner alla utom jag till detta begrepp och kanske är detta något som redan diskuteras och appliceras på LS? I så fall är jag intresserad av att ta del av dessa diskussioner. Jag har inte själv hunnit läsa genom hela ramverket men tänkte att det skulle bli ett sommarprojekt! När jag bad min kollega Jenny Magnusson läsa genom mitt inlägg så fick jag även reda på att hon redan skrivit ett inlägg om detta begrepp så kanske vi och andra nyfikna kan ha ett sommarprojekt kring MIK tillsammans?

Publicerat

Flipped Classroom forts.

Några fler tankar kring det ”flippade” klassrummet!

Precis som min kollega Jenny deltog jag vid några av de workshoptillfällen på temat ”Flipped classroom” som Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL) erbjöd under våren. Dessa tillfällen var väldigt givande och gjorde även mig nyfiken på hur vi som bibliotekarier skulle kunna arbeta och möta studenterna på ett mer ”flippat” sätt.

I min jakt på konkreta exempel på hur detta skulle kunna göras i informationskompetenssammanhang (kanske bloggens längsta ord?) hittade jag ett inlägg på en blogg av en lärare och bibliotekarie som handlar om detta ”Re-Thinking the Flipped Classroom/Library”. Hen tar upp en intressant tanke kring hur man skulle kunna göra ett ”flippat” upplägg i form av en självvärdering samt en digital checklista på nätet inför varje uppgift där man behöver söka information. Kanske är detta upplägg något för oss att testa? http://bib20.blogspot.se/2012/07/re-thinking-flipped-classroomlibrary.html

Publicerat

Spanarverkstad för att komma i kontakt med vetenskapliga texter?

Spanarverkstad är en metod för granskning och analys av litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur som vi på Bibliotek och IT har använt i fortbildningssyfte under flera år. Arbetsformen är utvecklad på BIT med inspiration från bland annat Karolinska institutets ”journal club”. http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2009/01/tidskriftsklubben1.pdf

Kan spanarverkstad som arbetsform även vara ett sätt för studenter att komma i kontakt med, konsumera och diskutera vetenskapliga artiklar?

När jag och min kollega Helen Rasmussen föreslog spanarverkstad, som en del av en vetenskaplig strimma, för ett lärarlag på SOL nappade de på idén. Under höstterminen 2012 introducerades därför spanarverkstad i termin 1 på de specialpedagogiska programmen. Studenterna sökte basgruppsvis upp och valde ut en relevant artikel att spana på, det fanns inga krav på varken vetenskaplighet eller omfång och valet av artiklar varierade. Tanken med detta var att studenterna själva skulle få reflektera över sitt val av artikel under spaningen. Under denna första spanarverkstad satt en lärare eller bibliotekarie med basgruppen som observatör, för att kunna svara på frågor om metoden och se hur gruppen fungerade.

Under tillfället och i utvärderingarna visade det sig att spanarverkstaden uppskattades mycket av studenterna och att de såg möjligheter med arbetsformen i olika sammanhang. Observatörerna mötte väl förberedda studenter som hade valt relevanta texter och som diskuterade och reflekterade kring innehåll, aktualitet, vetenskaplighet och sammanhang.

Vad skiljer då en spanarverkstad från ett ”vanligt” litteraturseminarium? En skillnad är att det är en mer systematiserad seminarieform där alla i gruppen vet exakt vad som ska hända och detta skapar en trygghet. Det är en demokratisk diskussionsform där strukturen gör att alla kommer till tals vid minst tre tillfällen. Det är en form för fördjupad läsning och kritisk granskning som fungerar även i heterogena grupper.

Vill du veta mer? Vill du testa med din studentgrupp? Välkommen att kontakta oss!