Först ut i vår nya serie om institutionens forskare och deras pågående forskning möter vi en av bloggens redaktörer Peter Eriksson som är doktorand i historia och historiedidaktik. Nedan följer en intervju som genomfördes i februari 2021.
Berätta lite om dig själv och dina arbetsuppgifter:
Jag är uppväxt i Skåne och läste historia i Lund upp till magisternivå. Därefter läste jag en yrkesexamen i arkivvetenskap och arbetade en period som arkivarie innan jag hösten 2018 antogs som doktorand i historia och historiedidaktik där jag forskar om skol- och integrationspolitik. Utöver detta har jag även haft möjlighet att skriva en artikel om mitt andra intressefält som kretsar kring hur politiska grupper som inte är partier bildas och agerar politiskt. Som de flesta andra doktorander har jag även en del undervisning och andra uppdrag på upptill 20 procent av min tjänst.
Vad handlar din avhandling om mer specifikt:
Min forskning handlar om hur politiker och tjänstemän inom svenska staten respektive Malmö Stad betraktade personer som invandrat till Sverige samt hur detta synsätt påverkade skolpolitiken från slutet av 1960-talet till idag. Ett annat sätt att uttrycka det på är att jag inte enbart studerar lanseringen av exempelvis hemspråksundervisningen utan även undersöker hur denna åtgärd blev en logisk följd av personer som invandrat till Sveriges levnadssituation. Det kan också vara värt att betona att avhandlingen behandlar en viktig period i Sveriges politiska historia när det socialdemokratiska samhällsbygget inledningsvis nått sin höjdpunkt för att därefter ersättas av en mer liberal styrningsmodell.
Varför valde du att intressera dig för just invandrings- och skolpolitik?
För min del har det här intresset kommit från två håll. När jag var student läste jag en kurs i arbetarhistoria som väckte mitt intresse för att skriva om grupper var historia ofta inte får plats i den breda berättelsen om Sverige vilket ligger i linje med migrationshistoria. Ett bra komplement till att studera den breda politiken är att studera skolpolitiken eftersom den utgör åtgärder som påverkar stora delar av befolkningen. Att det blev just Malmö som case beror på att staden har lång historia av invandring och dessutom är tillräckligt stor för att ha bevarat en rik mängd material.
Vad kan din forskning bidra med?
Jag hoppas givetvis att min forskning kan bli ett bidrag till 1900-talets historieskrivning både kring politisk historia och migrationshistoria i stort. Samtidigt hade det även varit väldigt roligt om den hade bidragit till det politiska samtalet om migration i Sverige och det hade också varit väldigt kul om den hade väckt utrymme för reflektion kring hur våra föreställningar påverkar utbildningspolicy!
Avslutningsvis – vad är det roligaste med att vara doktorand?
Förutom att jag fått möjligheten att fördjupa mig i ämnen som intresserar mig tycker jag att mötet med andra forskare och studenter är extremt givande. Det roligaste med att vara doktorand är att man ständigt utvecklas både som forskare och person genom att delta i ett utbyte av idéer och har möjlighet att tänka med andra.