Forskarporträtt: Ivar Morgan

Näst ut i serien om pågående historieforskning är Ivar Morgan som forskar på proggrörelsen. Intervjun genomfördes i mars 2021.

Berätta lite kort om dig själv:

Mitt namn är Ivar Morgan och jag är doktorand i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet sedan hösten 2020. Jag bedrev mina studier på grund och avancerad nivå på Göteborgs universitet vilket resulterade i en fil.kand i idé- och lärdomshistoria och en fil.kand i historia 2016 samt en master i historia 2020. Innan jag fick tjänsten på Malmö universitet varvade jag studier för att bli gymnasielärare med att arbeta som guide på Gunnebo slott. Jag hann dock aldrig genomföra lärarstudierna då jag efter en termin blev antagen i Malmö.

Vad handlar ditt avhandlingsarbete om?

I min forskning ser jag närmare på den svenska progressiva musikrörelsen med ett särskilt fokus på dess inneboende maktrelationer. Den progressiva musikrörelsen, som ibland kallas progg, hade sin storhetstid under 1970-talet och är på många sätt ett intressant studieobjekt. I rörelsen kan man se bland annat hur en kulturpolitisk manifestation fungerar, hur vissa aktörer får makt och inflytande, de trätoämnen som uppstod men kanske framförallt en inblick i den vänsterradikalisering som delar av ungdomen genomgick under den aktuella tiden.

Exempel på material till Ivars avhandling.

Hur kommer det sig att du valde att fokusera på just proggrörelsen?

Musikhistoria generellt, och 60- och 70-talens populärmusikhistoria i synnerhet, har nästan så länge jag kan minnas varit något som intresserat mig. Jag skrev en kandidatuppsats med fokus på 1960-talets folkmusikscen i New York samt en masteruppsats som handlade om den svenska marxism-leninismen på 1970-talet så man kan säga att den studie jag just nu arbetar med är resultatet av de tankar som föddes i de två tidigare projekten.

Hur tänker du dig att denna forskning kan användas i framtiden?

Då min studie främst kretsar kring maktrelationer inom rörelsen hoppas jag kunna bidra med en ökad förståelse för hur olika musikaliska rörelser är uppbyggda hierarkiskt. Min förhoppning är även att min forskning kommer fördjupa kunskapen om den fascinerande tid som 1970-talet var, och då kanske främst förhållandet kultur vis-à-vis politik.

Avslutningsvis – finns det någon progglåt eller proggband du tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet?

I egenskap av historiker tycker jag att det är intressant att se hur historia förmedlas i olika låtar. Det finns en mängd olika exempel på detta men ett tidstypiskt är ”Aldrig mera krig” som spelades under teaterföreställningen Tältprojektet 1977. Låten behandlar världskrigen ur ett marxistiskt perspektiv. Ett annat exempel är ”Murarhantlangerskorna” från skivan Tjejclown, 1974, som behandlar mursmäckornas strejk 1888.