Forskarporträtt: Malin Jonsson

Den andra forskaren som presenteras i vår serie om instutionens forskning är Malin Jonsson. Nedan följer en intervju som genomfördes i februari 2021.

Vad arbetar du med och vad gjorde du innan du påbörjade din nuvarande tjänst?

Jag heter Malin Jonsson och jag arbetar som doktorand i historia och historiedidaktik vid Malmö Universitet sedan ungefär ett år tillbaka. Mitt intresse för historia väcktes tidigt i livet och när chansen att på gymnasiet läsa en spetsutbildning i historia tog jag den. Jag fortsatte sedan att studera historia på Lunds universitet där jag tog en masterexamen i historiska studier. Utöver historia har jag även studerat konsthistoria, psykologi och pedagogik. Tidigare har jag arbetat som museipedagog vid Historiska museet vid Lunds universitet.

Vad handlar ditt avhandlingsarbete om?

Jag forskar om muntlig historia och migration. Min tidsperiod är modern, och jag är främst intresserad av migration till Sverige under de senaste 50 åren. I mitt projekt samtalar jag med personer som immigrerat till Sverige om deras upplevelser och möten med arbetsliv och utbildningsinsatser. Några av dessa personer har precis kommit till Sverige men andra har levt i Sverige under en längre tid. Jag är intresserad av deras berättelser men även av vilka olika versioner av Sverige som personerna har mött.

Vad fick dig att börja forska om just migration?

Mina intressen inom historia har ofta rört sig vid någorlunda nutida frågor. Jag har dessutom alltid tyckt att muntlig historia och livsberättelser är ett spännande sätt att närma sig det förflutna. Idén till just denna studie kom till viss del från utlysningen av tjänsten, som var formad efter en arbetsmarknadssatsning kallad Snabbspåret för lärare och förskollärare. I detta snabbspår deltar personer som nyligen immigrerat till Sverige. Muntlig historia och migrationshistorisk forskning lämpar sig väl då det mer sällan finns arkivmaterial lämnat av migranterna själva. För att vidga perspektivet något tillkom fler migrantgrupper för att jämföra upplevelser med. Jag är nyfiken på de alternativa berättelserna om Sverige.

Hur kan den här forskningen bidra till att öka vår förståelse för migration och vad bidrar den med till vårt ämne i stort?

Min forskning bidrar till en ökad förståelse av Sverige under olika tidsperioder sett ur andra ögon än de som vanligtvis skriver historia. På så sätt hoppas jag kunna hjälpa till att bredda bilden av Sverige som invandringsland. Genom detta hoppas jag att min forskning kommer kunna bidra till svensk historieforskning, muntlig historia samt migrationshistorisk forskning.

Avslutningsvis – vad är det roligaste med att vara doktorand?

Det finns mycket som är roligt med att arbeta som doktorand! Att få syssla med ett ämne man brinner för, möta forskare och kollegor att utbyta tankar med men även att utmanas av, är några av de saker som jag tycker mest om.

Forskarporträtt: Peter Eriksson

Först ut i vår nya serie om institutionens forskare och deras pågående forskning möter vi en av bloggens redaktörer Peter Eriksson som är doktorand i historia och historiedidaktik. Nedan följer en intervju som genomfördes i februari 2021.   

Peter Eriksson

Berätta lite om dig själv och dina arbetsuppgifter:

Jag är uppväxt i Skåne och läste historia i Lund upp till magisternivå. Därefter läste jag en yrkesexamen i arkivvetenskap och arbetade en period som arkivarie innan jag hösten 2018 antogs som doktorand i historia och historiedidaktik där jag forskar om skol- och integrationspolitik. Utöver detta har jag även haft möjlighet att skriva en artikel om mitt andra intressefält som kretsar kring hur politiska grupper som inte är partier bildas och agerar politiskt. Som de flesta andra doktorander har jag även en del undervisning och andra uppdrag på upptill 20 procent av min tjänst.  

Vad handlar din avhandling om mer specifikt:

Min forskning handlar om hur politiker och tjänstemän inom svenska staten respektive Malmö Stad betraktade personer som invandrat till Sverige samt hur detta synsätt påverkade skolpolitiken från slutet av 1960-talet till idag.  Ett annat sätt att uttrycka det på är att jag inte enbart studerar lanseringen av exempelvis hemspråksundervisningen utan även undersöker hur denna åtgärd blev en logisk följd av personer som invandrat till Sveriges levnadssituation. Det kan också vara värt att betona att avhandlingen behandlar en viktig period i Sveriges politiska historia när det socialdemokratiska samhällsbygget inledningsvis nått sin höjdpunkt för att därefter ersättas av en mer liberal styrningsmodell.

Varför valde du att intressera dig för just invandrings- och skolpolitik?

För min del har det här intresset kommit från två håll. När jag var student läste jag en kurs i arbetarhistoria som väckte mitt intresse för att skriva om grupper var historia ofta inte får plats i den breda berättelsen om Sverige vilket ligger i linje med migrationshistoria. Ett bra komplement till att studera den breda politiken är att studera skolpolitiken eftersom den utgör åtgärder som påverkar stora delar av befolkningen. Att det blev just Malmö som case beror på att staden har lång historia av invandring och dessutom är tillräckligt stor för att ha bevarat en rik mängd material.

Vad kan din forskning bidra med?

Jag hoppas givetvis att min forskning kan bli ett bidrag till 1900-talets historieskrivning både kring politisk historia och migrationshistoria i stort. Samtidigt hade det även varit väldigt roligt om den hade bidragit till det politiska samtalet om migration i Sverige och det hade också varit väldigt kul om den hade väckt utrymme för reflektion kring hur våra föreställningar påverkar utbildningspolicy!

Avslutningsvis – vad är det roligaste med att vara doktorand?

Förutom att jag fått möjligheten att fördjupa mig i ämnen som intresserar mig tycker jag att mötet med andra forskare och studenter är extremt givande. Det roligaste med att vara doktorand är att man ständigt utvecklas både som forskare och person genom att delta i ett utbyte av idéer och har möjlighet att tänka med andra.