Kulturarvsprogrammet deltog i panelsamtal

Sedan några år tillbaka bedriver institutionen för samhälle, kultur och identitet ett arbete med kulturarvsfrågor. Detta arbete har under åren utmynnat i såväl forskning och konferenser om kulturarv som vårt kandidatprogram historia: inriktning mot kulturarv. En viktig del i institutionens arbete med kulturarvsfrågor är bland annat att delta i samarbete med olika organisationer och aktörer där ett exempel är nätverket SKUTT som syftar till att skapa samverkan mellan akademi, kulturarvsinstitutioner och utbildningsorganisationer i Skåne och öresundsregionen. Denna organisation presenteras i videon på länken nedan nedan i ett panelsamtal från museernas vårmöte 2021 där institutionen var representerad av bitr. professor Stefan Nyzell som tillika är programkoordinator för kulturarvsstudier.

Länk till samtalet och information om SKUTT

Genrebild – ett exempel på kulturarv, i detta fall Akropolis i Lindos på den grekiska ön Rhodos

Forskarporträtt: Mikael Bruér

Näst ut på listan över forskare vi intervjuar är Mikael Bruér som intervjuades i juni 2021.

Berätta lite kort om dig själv:

Jag heter Mikael Bruér och är doktorand i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet sedan hösten 2020. Före min doktorandanställning har jag dels arbetat med digitaliseringen av det nationella provet i historia och dessa hunnit med att arbeta 15 år som lärare i SO-ämnen i såväl grundskola som gymnasiet samt hunnit skriva några läromedel i historia och samhällskunskap.

Mina egna studier ligger förhållandevis långt bak i tiden och bedrevs ursprungligen vid Växjö universitet, sedermera Linnéuniversitet och var då i första hand inriktade mot den svenska arbetarrörelsens historia och framförallt mot det socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Som historielärare är det naturligt att intressera sig för didaktiska frågor och det historiedidaktiska fältet har därför varit intressant för mig länge, om än i första hand utifrån yrkespraktikerns perspektiv.

Vad forskar du om?

I grova drag går det att säga att min forskning kommer att handla om historieundervisning och digitalisering. Mer specifikt kommer projektet att handla om vad som händer med historielärarens undervisning när det tillförs en digital komponent.

För att inte gå i fällan där det mest handlar om teknik och mindre om didaktik tänker jag försöka fokusera på den kvalitativa aspekten av undervisningen och hur de historiedidaktiska aspekterna påverkas. 

Hur kommer det sig att du valde att fokusera på just de här bitarna av historieundervisning?

Som lärare arbetade jag mycket med digitala verktyg i min undervisning. Det var en ständigt pågående diskussion mellan kollegor om vad det faktiskt innebar, varför jag valde att jobba som jag gjorde och liknande.

Frågan om vad digitalisering de facto innebär för historieundervisningen har därmed legat och malt i mig under en längre tid och när jag väl, kom till att formulera en forskningsansökan var det ganska självklart att det på något sätt skulle handla om historieundervisning och digitalisering. Dessutom ligger läraryrket mig varmt om hjärtat så på sätt och vis var det självklart att jag skulle rikta in mig på det. Så jag antar att ämnet på sätt och vis valde sig självt.

Du har tidigare varit inne på det men hur tänker du dig att din forskning kan användas i skolan?

Min förhoppning är att den så småningom ska bidra med kunskap som gör det enklare för lärare att välja hur de kan arbeta. Jag är dock inte ute efter att skriva en regelbok kring hur man ska eller får arbeta med digitala redskap, utan snarare visa vad och hur det sker och vad som förändras. Kanske kan det inspirera och vara till hjälp till såväl lärare som skolledare, förvaltningar och företag som jobbar med skolan.

Vad är det roligaste med att vara doktorand?Allt nytt man lär sig! Det är lätt skrämmande att komma in från ett förhållandevis långt yrkesliv och hantera allt nytt, men det är också givande. Att verkligen få gräva ned sig i något som man är intresserad av är mycket tilltalande, och utvecklande

Forskarporträtt: Ivar Morgan

Näst ut i serien om pågående historieforskning är Ivar Morgan som forskar på proggrörelsen. Intervjun genomfördes i mars 2021.

Berätta lite kort om dig själv:

Mitt namn är Ivar Morgan och jag är doktorand i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet sedan hösten 2020. Jag bedrev mina studier på grund och avancerad nivå på Göteborgs universitet vilket resulterade i en fil.kand i idé- och lärdomshistoria och en fil.kand i historia 2016 samt en master i historia 2020. Innan jag fick tjänsten på Malmö universitet varvade jag studier för att bli gymnasielärare med att arbeta som guide på Gunnebo slott. Jag hann dock aldrig genomföra lärarstudierna då jag efter en termin blev antagen i Malmö.

Vad handlar ditt avhandlingsarbete om?

I min forskning ser jag närmare på den svenska progressiva musikrörelsen med ett särskilt fokus på dess inneboende maktrelationer. Den progressiva musikrörelsen, som ibland kallas progg, hade sin storhetstid under 1970-talet och är på många sätt ett intressant studieobjekt. I rörelsen kan man se bland annat hur en kulturpolitisk manifestation fungerar, hur vissa aktörer får makt och inflytande, de trätoämnen som uppstod men kanske framförallt en inblick i den vänsterradikalisering som delar av ungdomen genomgick under den aktuella tiden.

Exempel på material till Ivars avhandling.

Hur kommer det sig att du valde att fokusera på just proggrörelsen?

Musikhistoria generellt, och 60- och 70-talens populärmusikhistoria i synnerhet, har nästan så länge jag kan minnas varit något som intresserat mig. Jag skrev en kandidatuppsats med fokus på 1960-talets folkmusikscen i New York samt en masteruppsats som handlade om den svenska marxism-leninismen på 1970-talet så man kan säga att den studie jag just nu arbetar med är resultatet av de tankar som föddes i de två tidigare projekten.

Hur tänker du dig att denna forskning kan användas i framtiden?

Då min studie främst kretsar kring maktrelationer inom rörelsen hoppas jag kunna bidra med en ökad förståelse för hur olika musikaliska rörelser är uppbyggda hierarkiskt. Min förhoppning är även att min forskning kommer fördjupa kunskapen om den fascinerande tid som 1970-talet var, och då kanske främst förhållandet kultur vis-à-vis politik.

Avslutningsvis – finns det någon progglåt eller proggband du tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet?

I egenskap av historiker tycker jag att det är intressant att se hur historia förmedlas i olika låtar. Det finns en mängd olika exempel på detta men ett tidstypiskt är ”Aldrig mera krig” som spelades under teaterföreställningen Tältprojektet 1977. Låten behandlar världskrigen ur ett marxistiskt perspektiv. Ett annat exempel är ”Murarhantlangerskorna” från skivan Tjejclown, 1974, som behandlar mursmäckornas strejk 1888.

Forskarporträtt: Malin Jonsson

Den andra forskaren som presenteras i vår serie om instutionens forskning är Malin Jonsson. Nedan följer en intervju som genomfördes i februari 2021.

Vad arbetar du med och vad gjorde du innan du påbörjade din nuvarande tjänst?

Jag heter Malin Jonsson och jag arbetar som doktorand i historia och historiedidaktik vid Malmö Universitet sedan ungefär ett år tillbaka. Mitt intresse för historia väcktes tidigt i livet och när chansen att på gymnasiet läsa en spetsutbildning i historia tog jag den. Jag fortsatte sedan att studera historia på Lunds universitet där jag tog en masterexamen i historiska studier. Utöver historia har jag även studerat konsthistoria, psykologi och pedagogik. Tidigare har jag arbetat som museipedagog vid Historiska museet vid Lunds universitet.

Vad handlar ditt avhandlingsarbete om?

Jag forskar om muntlig historia och migration. Min tidsperiod är modern, och jag är främst intresserad av migration till Sverige under de senaste 50 åren. I mitt projekt samtalar jag med personer som immigrerat till Sverige om deras upplevelser och möten med arbetsliv och utbildningsinsatser. Några av dessa personer har precis kommit till Sverige men andra har levt i Sverige under en längre tid. Jag är intresserad av deras berättelser men även av vilka olika versioner av Sverige som personerna har mött.

Vad fick dig att börja forska om just migration?

Mina intressen inom historia har ofta rört sig vid någorlunda nutida frågor. Jag har dessutom alltid tyckt att muntlig historia och livsberättelser är ett spännande sätt att närma sig det förflutna. Idén till just denna studie kom till viss del från utlysningen av tjänsten, som var formad efter en arbetsmarknadssatsning kallad Snabbspåret för lärare och förskollärare. I detta snabbspår deltar personer som nyligen immigrerat till Sverige. Muntlig historia och migrationshistorisk forskning lämpar sig väl då det mer sällan finns arkivmaterial lämnat av migranterna själva. För att vidga perspektivet något tillkom fler migrantgrupper för att jämföra upplevelser med. Jag är nyfiken på de alternativa berättelserna om Sverige.

Hur kan den här forskningen bidra till att öka vår förståelse för migration och vad bidrar den med till vårt ämne i stort?

Min forskning bidrar till en ökad förståelse av Sverige under olika tidsperioder sett ur andra ögon än de som vanligtvis skriver historia. På så sätt hoppas jag kunna hjälpa till att bredda bilden av Sverige som invandringsland. Genom detta hoppas jag att min forskning kommer kunna bidra till svensk historieforskning, muntlig historia samt migrationshistorisk forskning.

Avslutningsvis – vad är det roligaste med att vara doktorand?

Det finns mycket som är roligt med att arbeta som doktorand! Att få syssla med ett ämne man brinner för, möta forskare och kollegor att utbyta tankar med men även att utmanas av, är några av de saker som jag tycker mest om.

Forskarporträtt: Peter Eriksson

Först ut i vår nya serie om institutionens forskare och deras pågående forskning möter vi en av bloggens redaktörer Peter Eriksson som är doktorand i historia och historiedidaktik. Nedan följer en intervju som genomfördes i februari 2021.   

Peter Eriksson

Berätta lite om dig själv och dina arbetsuppgifter:

Jag är uppväxt i Skåne och läste historia i Lund upp till magisternivå. Därefter läste jag en yrkesexamen i arkivvetenskap och arbetade en period som arkivarie innan jag hösten 2018 antogs som doktorand i historia och historiedidaktik där jag forskar om skol- och integrationspolitik. Utöver detta har jag även haft möjlighet att skriva en artikel om mitt andra intressefält som kretsar kring hur politiska grupper som inte är partier bildas och agerar politiskt. Som de flesta andra doktorander har jag även en del undervisning och andra uppdrag på upptill 20 procent av min tjänst.  

Vad handlar din avhandling om mer specifikt:

Min forskning handlar om hur politiker och tjänstemän inom svenska staten respektive Malmö Stad betraktade personer som invandrat till Sverige samt hur detta synsätt påverkade skolpolitiken från slutet av 1960-talet till idag.  Ett annat sätt att uttrycka det på är att jag inte enbart studerar lanseringen av exempelvis hemspråksundervisningen utan även undersöker hur denna åtgärd blev en logisk följd av personer som invandrat till Sveriges levnadssituation. Det kan också vara värt att betona att avhandlingen behandlar en viktig period i Sveriges politiska historia när det socialdemokratiska samhällsbygget inledningsvis nått sin höjdpunkt för att därefter ersättas av en mer liberal styrningsmodell.

Varför valde du att intressera dig för just invandrings- och skolpolitik?

För min del har det här intresset kommit från två håll. När jag var student läste jag en kurs i arbetarhistoria som väckte mitt intresse för att skriva om grupper var historia ofta inte får plats i den breda berättelsen om Sverige vilket ligger i linje med migrationshistoria. Ett bra komplement till att studera den breda politiken är att studera skolpolitiken eftersom den utgör åtgärder som påverkar stora delar av befolkningen. Att det blev just Malmö som case beror på att staden har lång historia av invandring och dessutom är tillräckligt stor för att ha bevarat en rik mängd material.

Vad kan din forskning bidra med?

Jag hoppas givetvis att min forskning kan bli ett bidrag till 1900-talets historieskrivning både kring politisk historia och migrationshistoria i stort. Samtidigt hade det även varit väldigt roligt om den hade bidragit till det politiska samtalet om migration i Sverige och det hade också varit väldigt kul om den hade väckt utrymme för reflektion kring hur våra föreställningar påverkar utbildningspolicy!

Avslutningsvis – vad är det roligaste med att vara doktorand?

Förutom att jag fått möjligheten att fördjupa mig i ämnen som intresserar mig tycker jag att mötet med andra forskare och studenter är extremt givande. Det roligaste med att vara doktorand är att man ständigt utvecklas både som forskare och person genom att delta i ett utbyte av idéer och har möjlighet att tänka med andra.