I september 2021 påbörjade Tobias Birgersson sina forskar-studier på SKI med en avhandling riktad mot framställningen av konflikten på Nordirland. Efter att Tobias under hösten 2021 lade fram sitt forsknings-PM om projektet passade vi på att intervjua honom.
Berätta lite kort om hur du hamnade på SKI:
Att gå i skolan var ingenting jag uppskattade när jag växte upp. Men sedan blev jag äldre och kom fram till att jag var ännu sämre lämpad för att arbeta. Därför började jag läsa sociologi i Göteborg i slutet av 90-talet. Sedan följde studier i Edinburgh, Lund, Chile och Bolivia innan jag slutligen hamnade i Malmö på lärarutbildningen runt millennieskiftet. Efter studierna följde några år med arbete på rättspsyk innan jag halkade in på gymnasiesärskolan. De sista dryga tio åren har jag arbetat på Malmö idrottsgymnasium. Har dock aldrig undervisat i historia. Jag påbörjade min anställning som doktorand i september 2021.
Vad forskar du om?
Mitt forskningsintresse rör olika gränsländer och hur dessa framställs i populärkulturen. Jag har tidigare skrivit om hur en mexikansk balladtradition kunde spåras i nordamerikanska filmer och litteratur. Nu ämnar jag skriva om Nordirland, hur kampen om historien förs inom den republikanska sidan med hjälp av sånger och filmer, samt hur ett urval aktörer tolkar och förstår dessa kulturyttringar. Framförallt kommer jag att intressera mig för perioden efter 1969, fram tills i dag.
Varifrån kommer ditt intresse för kopplingen mellan historieförmedling och populärkultur?
Det finns flera svar på denna fråga. Men något som jag tror spelar stor roll är hur jag ser på både historia och kultur. För mig är gråskalorna intressanta, området som finns mellan två kategorier. Som barn läste far Trägudars land för mig, jag minns hur konstigt det kändes att känna så starkt för trälen Holme, samtidigt som han gjorde en del högst tveksamma handlingar (som att kasta sten på hövdingens barn). Intresset för Irland kom på gymnasiet när jag började lyssna på The Pogues, resor till Irland fördjupade mitt intresse för detta lands historia och kultur. Nyckeln här tror jag inte bara är hur musiken och litteraturen marineras i historia, utan hur denna historia gestaltas och förmedlas. Och detta hur ska jag nu försöka skriva fram åtminstone ett litet fragment av.
För att anknyta till tidigare fråga – hur kommer det sig att det blev just Nordirland?
Som alla människor bär jag på en mängd idéer. Jag har inte direkt några problem att hitta nya intressanta områden som jag vill försöka förstå. I mitten på 90-talet skrev jag mitt gymnasiearbete om hur IRA skildrades i spelfilmer. Så en får väl säga att jag har burit på just denna idé sedan dess. När Mats Greiff många år senare introducerade mig för Américo Paredes texter om Mexikos och USA:s gränsland så föll bitarna på plats. Detta resulterade slutligen i en mastersuppsats, som i sin tur mynnar ut i det jag nu ämnar göra.
Hur tänker du dig att denna forskning kan användas i framtiden?
Oerhört lite av all forskning som görs får någon större inverkan på vare sig forskningen i sig eller det omgivande samhället. Så jag när inga illusioner. Men min förhoppning är att skriva fram en beskrivning och en tolkning av mitt område och min empiri som framstår som trovärdig för dem som läser min text. Slutligen hoppas jag också kunna också skriva fram mina perspektiv för hur en kan tolka och analysera populärkultur, framförallt spelfilm, som källhistoriskt material. Kanske någon kan ha hjälp av det i framtiden.
Finns det något särskilt intressant film/låt/bok med koppling till nordirlands konflikten du vill dela med dig av?
Att här inte skriva en lång lista, med utförliga motiveringar, är svårt. Men dessa poppade snabbt upp i mitt huvud, och det måste ju betyda någonting:
Derry Girls av Lisa McGee. Det är inte likt mig att rekommendera något från den här sidan av millennieskiftet, men denna tv-serie är en pärla, framförallt när det gäller att visa på vad vi kan kalla för en irländsk mentalitet. Serien handlar om några unga tjejers liv i Derry under 90-talet. Den är delvis baserad på Lisa McGees egen uppväxt. Serien finns på Netflix (är en samproduktion mellan Chanel 4 och Netflix).
Den trettionde i första sjuttiotvå av Fred Åkerström. Kanske den enda irländska rebellsången som är skriven i detta land. Och en av de få sånger som Fred själv skrev. Utgiven på hans album Två Tungor från 1973 (Metronome) och på Proletärkulturs Hör maskinernas sång, också den utgiven 1973. På patosskalan går denna sång genom taket.
Borstalpojken av Brendan Behan. Numera klassisk skildring av författarens år i ungdomsfängelse under 40-talet. Som 16 åring gick han med i IRA, men hamnar ganska omgående i fängelse. Fängelsetillvaron skildras med sedvanlig humor och en otrolig mängd ordstäv (den enda bok som jag har läst med fler ordstäv är Don Quijote). Brendan, liksom hans sångskrivande lillebror Dominic, är portalfigurer inom den republikanska kulturen. Boken gav ut på svenska redan 1959 (Forum). Lättast att få tag på är den via Bokbörsen, där otaliga exemplar från Wahlström & Widstrands stora pocketutgåvor från 1964 och 1976 finns att köpa för så lite som 30 kronor.