Doctoral Education News

Author: Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

As spring arrives, there are various developments in doctoral education which I would like to share with you in this week’s KS Fakultetsnytt.

Photo by Malin Palm

This afternoon, the university’s Advisory Committee for Research Education (Kommittén för forskarutbildning, KFU) will take the next step in developing the evaluation process for our doctoral subjects.  As previously noted, KS doctoral subjects (except our newest, Global Politics) will be evaluated in the coming 2021-22 study year.  The process should be useful, both for enhancing our own quality, and also benchmarking our doctoral training against best practice.  A strong emphasis will be on collegial participation in the evaluation.  There will be further news about this in the coming weeks, as the consultation process moves on. 

In the autumn, we hope to build on existing departmental support for supervisors through a new faculty-wide mentoring programme for supervisors.  Several new doctoral students will be starting in September. The following term, it is our intention to start a new series of ‘Hands-On Teaching’ seminars for them and other doctoral students who have not previously had the chance to participate.

Another subject high on the agenda is the KFU’s recent memo regarding special circumstances relating to doctoral education and Coronavirus.  Unfortunately, there have so far been no indications that additional central government resources will be become available for standardised extensions of doctoral scholarships.  This means that the only resources available are within existing pre-planned departmental budgets.  Many research projects across the university – both at doctoral level and in other funded research – have had to adapt to the changed circumstances through revised research methods and scaled-back fieldwork.  Supervisors and departments will continue to provide as much assistance as possible to doctoral students to advise them on how best to minimise delays. Cases will need to be approached on individual basis, but at the moment there is no additional funding available for extensions.  As the vaccinations roll out, we can also hope that the situation may improve in the coming months and that delayed plans may finally reach fruition.

The second round of digital Individual Study Plan (ISPs) reviews is now in full swing.  The new system has advantages over the old paper-based system, including more secure archiving, clearer approval chains, and better documentation of the alignments of doctoral projects with intended learning outcomes.  At the same time, we are aware that acclimatising to the new system has been time-consuming and at times frustrating for supervisors and doctoral students.  There are two main improvements for this semester:

  • Administrative routines have been improved in each department.  Hopefully this will make the process of filling in the parts that relate to study time and resources easier.
  • Malmö University is part of a wider consortium that uses the new ISP system.  Many of you gave feedback on your experiences of using it autumn 2020, which we passed to our colleagues who participate in consortium development meetings.  I received news last week that some improvements to the layout of the form been made for this semester.  Other changes will follow (and in some cases depend on agreement with other institutions).

We should also remember that ISPs are one of our key tools for structuring reflection about the progress and plans of doctoral students.  Only the authors of the ISP documents (doctoral students and their supervisors) can input information; those at the end of the chain of approval cannot edit them, only accept or reject.  The ISPs form a vital part of the legal agreements surrounding each individual doctoral project, and are subject to external quality review.  It is therefore important that ISPs are as complete as possible before being sent for approval, and are only approved once they are finalised accurately.  We know that it is matter that people take seriously, and are grateful to colleagues for their detailed engagement in the process.

In the background, work also continues on modernising our Doctoral Study Handbook and other regulatory documents to give better administrative support and procedural advice. We have now completed the review of the existing documentation, and will be consulting with supervisory committees and doctoral students next month on the new draft texts.  The aim is to have a new Study Handbook in place for the new academic year in September.  I am grateful to our new Research Liaison Officer, Dr Ewa Lantz, and to my fellow KFKS members, for their work with me on it.

I end – as is now traditional – with a topical poem from Scotland’s national bard, Robert Burns (1759-1796).  After a grim winter with the Coronavirus pandemic lockdowns, and with the gradual reopening of society beginning, these words from 1791 will hopefully cheer us as the days get longer and the air gets warmer…

The smiling Spring comes in rejoicing,

And surly Winter grimly flies;

Now crystal clear are the falling waters,

And bonie blue are the sunny skies.

Autumn planning, future learning environments, merit system for skilled teachers and fickle April weather

Author: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

I know that we are now at a very busy time of the term. At the same time as spring term is running ahead at full speed, we also need to start planning for the autumn term. I hope that we can still find some time in the midst of all this to go outside and enjoy the light that has returned and the signs of spring that are all around us at this time.

Photo: Håkan Röjder

As you all know, we have a decision about the planning conditions for the autumn term. On March 15, the Vice-Chancellor decided that the University will open up for more campus teaching than during the spring, on condition that we can keep a distance in our buildings. The Deputy Vice-Chancellor (prorektor) established guidelines to ensure this, and established priorities for activities in our buildings. More specific information about planning conditions for KS, including information about the faculty process and details about departmental deadlines etc. has been sent out by each department. As usual timetabling deadlines always appear to come too early, and I know it is a struggle to get everything together in time. I hope you have access to all relevant information and that the work with the autumn planning is progressing well.

In an earlier post, I mentioned that an investigation into our future learning environments has been ongoing. The investigation was requested by the Vice-Chancellor and the aim was to investigate how our experiences of digitalization during the pandemic can inform decisions about the kinds of learning environments we need for the future. The work also included surveying relevant research into different kinds of learning forms, both in general and during the pandemic, and both from within Malmo university and from other parts of the world. As part of the process, different possible future scenarios for learning have also been discussed in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning) as well as in focus groups of teachers and students at Malmö university. In a preliminary report from this investigation, the overall conclusion is that Malmö university should continue to develop learning environments both for campus teaching and for digital teaching. And that both pedagogy and infrastructure (including new types of teaching rooms) need to be developed to allow for more digital forms in different types of educations in the future.

As stated above future learning environments is one theme that has been discussed this spring in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning). The Educational Advisory Board is a university level advisory board for issues related to education at undergraduate and advanced level. In our last meeting on April 6, we discussed pedagogical competence and development from the perspective of academic career paths. Clear and transparent academic career paths are identified in Strategy 2022 as vital for recruiting and retaining staff with a high level of competence. Work in this area has already resulted in the new Appointment Rules at Malmö University (Anställningsordning) which set the foundation for academic career paths at Malmö University. The new Guidelines for the appointment of associate professors (Riktlinjer för antagning av docent) specify the qualifications for the title of associate professor (docent). But more work is under way to complete the system of academic career paths. An updated Qualifications portfolio (Meritportfölj) is being developed to better support transparency in evaluating relevant experiences and skills. And in order to promote pedagogical skills a new model for recognizing pedagogical competence is being developed. The suggestion is to introduce a merit system where skilled teachers can apply to have their teaching qualifications evaluated and be awarded a level of pedagogical distinction. The work is still in progress but the suggestion has good potential to raise the status of staff with a strong pedagogical portfolio, and this is of course also positive from the perspective of quality in education.

Take care, and do try to find some time to enjoy spring. Even though the unreliable April weather makes it difficult to know whether to wear sun glasses, a rain coat or your winter boots.

Om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer

I regeringens forskningsproposition, som publicerades strax före jul och som nu nagelfars i flera olika organ vid vårt lärosäte, understryks vikten av den grundlagsskyddade akademiska friheten, som bland annat består i att forskare fritt ska få välja forskningsämnen och forskningsmetoder samt att de fritt ska få publicera sina resultat, och som också inbegriper den akademiska undervisningens integritet. Det är inte svårt att räkna ut varför man betonar denna frihet. I flera länder i Europa är nämligen den fria forskningen under angrepp, inte minst från högernationalistiskt håll. Ungern utgör än så länge det kanske värsta exemplet. I andra delar av världen ser det ännu värre ut.

Även på hemmaplan finns det dock anledning att påminna om den akademiska friheten. Ingen har väl kunnat missa att moderaternas utbildningspolitiska talesperson, Kristina Axén Olin – som dessutom är andra vice ordförande i utbildningsutskottet – kritiserat en kurs vid Malmö universitet som utmanade hennes syn på hur skolmarknaden fungerar. Mindre känt är kanske att Vänsterpartiet i Malmö riktat kritik mot en kurs i sexologi och rent av begärt att vi ska ”be om ursäkt” för hur den bedrivits (se artikel i Sydsvenskan 15 mars).

För ett par år sedan riktade företrädare för Moderata ungdomsförbundet kritik mot en kurs som jag var ansvarig för. Vår dåvarande rektor gick omedelbart ut och förklarade att vi inte förhandlar med politiker om det akademiska innehållet i undervisningen. Även Axén Olins framstöt, liksom de klagomål som riktats mot sexologiundervisningen, har bemötts på ett klart och tydligt sätt av vår nuvarande rektor. Att Malmö universitets ledning på detta sätt står upp för den akademiska friheten är naturligtvis utmärkt, liksom att vårt lärosäte är i medlem i nätverket Scholars at Risk som arbetar för att skydda hotade akademiker.

Men, om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer. Därför bör vi ställa oss frågan vad vi på Fakulteten för kultur och samhälle kan göra.

Jag tror att vi kan göra en hel del. Det viktigaste är kanske att fortsätta utveckla en kultur i vilken den akademiska friheten har en central ställning. Men, det finns också några mer handfasta åtgärder vi kan vidta. En sådan är att stärka kollegialiteten och se till att de centrala akademiska frågorna behandlas i organ som är djupt förankrade bland våra lärare och forskare. Ett sådant arbete har inletts, men intensiteten i det kan nog höjas ytterligare. En annan åtgärd skulle kunna vara att utveckla strategier för att stimulera och stödja forskningsinitiativ som kommer från forskarna själva, och inte från olika externa finansiärer. Inrättandet av fakultetens forskningsplattformar – Medea, RUCARR, CFM och REDEM – är ett exempel på hur det kan gå till, men mer kan säkert göras. Ytterligare en möjlig åtgärd kan vara att se över våra samarbeten med externa partners. Är det exempelvis oproblematiskt att politiker sitter med i organ som bereder eller rent av beslutar i forskningsfrågor? Kan vi garantera att den akademiska integriteten upprätthålls när vi samarbetar med kommersiella aktörer? Dessutom kan och ska vi naturligtvis forska om dessa frågor. Och det gör vi. I juni anordnar exempelvis våra forskningsplattformar RUCARR och REDEM, i samarbete med Center for Baltic and East European Studies symposiet ”Modern Authoritarian Hybrid Regimes and the Threat to Academic Freedom”.Den som har fler förslag på vad vi kan göra för att stärka och utveckla den akademiska friheten får gärna höra av sig. Detta är en angelägenhet för oss alla.För övrigt vill jag passa på att gratulera Karin Grundström och Rebecka Lettevall som befordrats till professorer i arkitektur respektive idéhistoria, samt Carina Listerborn som tillsammans med Irene Molina vid Uppsala universitet av Sveriges Arkitekter tilldelats årets Kritikerpris för sin kritik av stadsutvecklingen och bostadssituationen i Sverige.

Pandemi, plattformar och kollegialitet

Det är nu över ett år sedan rektorsbeslutet fattades om att vi huvudsakligen ska jobba hemifrån. Det har påverkat oss alla på olika sätt och det undantagstillstånd som vi trodde endast skulle vara några veckor har nu påverkat vår vardag och våra festligheter och annat firande under mer än ett år.

Som ni säkert har sett så fattades i förra veckan rektorsbeslutet om inriktningen för undervisningen inför höstterminen. Malmö universitet kommer att ha undervisning både på campus och digitalt. För den undervisning som bedrivs på campus kommer de gällande riktlinjerna att följas. Vi måste se till att såväl studenter som medarbetare kan hålla avstånd och det innebär att vi inom fakulteten måste prioritera vilka kurser eller moment som i första hand kan vara i våra lokaler. Mer information om det kommer senare i veckan. När vi är vaccinerade och smittspridningen har minskat så kan vi träffas igen och arbeta lite smidigare – och även njuta av den extra glädjen som det medför att träffa kolleger varje dag!

En av fakultetsledningens uppgifter är att ha formella dialoger med institutioner och forskningsplattformar. I veckan inleds institutionernas dialoger, och där diskuterar vi de viktigaste utvecklingsfrågorna inom fakulteten och dess olika delar och försöker se hur det stämmer överens med strategier och andra riktlinjer. Många brännande frågor just nu handlar så klart om konsekvenser av pandemin, på kort och lång sikt.

Med forskningsplattformarna har vi redan haft de flesta dialogerna. (Detta ”vi” består i allmänhet av dekan som ordförande, plattformens föreståndare, ofta prodekan, controller och forskningshandläggaren som sekreterare.) Plattformarna är fakultetens treåriga miljösatsningar med syfte att stödja en forskargrupp eller en forskningsinriktning för att ge en extra möjlighet att utvecklas och etableras som forskningsmiljö. KS har fyra plattformar: Medea – research lab for collaborative media, design and public engagement, RUCARR – Russia and Caucasus Regional Studies, Redem – Rethinking democracy och CFM – Collaborative Future Making. De dialoger vi genomfört hittills har gjort mig imponerad över vilken kreativitet vi har inom fakulteten – att vi trots pandemin lyckats genomföra så pass mycket forskning, seminarier och konferenser med hög kvalitet, internationellt och nationellt. Nu har plattformarna dessutom fått egna webbplatser och vi kommer att fortsätta utveckla synligheten där.

Som jag skrivit tidigare så är det en viktig fråga för oss som ungt universitet att utveckla kollegialiteten och det förhållande den har till det som brukar kallas linjen. Enligt universitetets arbetsordning delegerar rektor en stor del av sitt ansvar till dels fakultetsstyrelsen, dels dekan. Fakultetsstyrelsen delegerar sedan vidare till Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och utbildningsnämnden, medan dekan delegerar vidare till prodekan, vicedekaner och prefekter. Men det är inte fruktbart att se delegationerna som två åtskilda system. Dekan liksom pro- och vicedekaner ingår i styrelser och nämnder, ofta som ordförande. På så vis kan flera olika perspektiv och kompetenser komma till uttryck när vi möts inom vår fakultet. Inom såväl kollegialiteten som den delegation som utgår från dekan är den höga akademiska kompetensen central, vilket är en viktig kvalitet. Verksamheten får stöd från det gemensamma verksamhetsstödet, så att vi ska leva upp till även den formen av hög kvalitet.

Apropå akademisk kompetens så vill jag passa på att gratulera fakultetens nya professor, Karin Grundström, professor i arkitektur på Urbana studier.

Om ni vill veta mer om vad som tas upp i fakultetens olika organ, till exempel genom att läsa minnesanteckningar och protokoll, titta på länklistan till vänster på denna sida.

Jag vill också påminna om möjligheten att nominera kandidater till fakultetens hedersdoktor 2021!

Tycker ni liksom jag att det är något som fattas? Jag saknar att komma till Niagara på morgonen och höra samtal vid kaffemaskinen, skratt på 7:an och småpratet vid postfacken. Jag hoppas att vi snart kommer att kunna återgå till ett liv med mänskliga möten – och att vi kan dra lärdom av de erfarenheter vi har gjort det senaste året.   

Rebecka Lettevall

Dekan KS

Political Innovation is Needed to Reclaim Our Societies from Covid-19

Author: Michael Strange, Redem. Senior lecturer, Department of Global Political Studies.

We have all become amateur virologists, having now spent over a year following the global pandemic through its various waves as it has caused still ongoing human suffering on a scale that is hard to comprehend. Throughout much of 2020, we waited anxiously for the first news of hope that a vaccine would soon be on its way. At that point, medical research and a belief in ongoing human innovation were our torch bearers. Fast-forward to the present, we see that to beat Covid-19, medical research is vital, but far from the only form of innovation we sorely need at this time.

Photo by Erik Mclean on Unsplash

Since last semester, in the STINT-funded Precision Health & Everyday Democracy (PHED) project, we have been holding a ’Commission’ on the future of healthcare post Covid-19, with a series of oral and written submissions from health practitioners, activists, and researchers. Focused at first on Sweden, we included comparison with France and the UK. What stood out in the evidence presented was that Covid-19 has been felt by different sectors of society in very different ways, and the part played in that by vulnerabilisation – political processes that undermine the living standards and rights of particular groups and individuals. Amongst all actors we spoke to was a general consensus that, to better manage Covid-19 and protect us all from future pandemics, there is a desperate need for political innovation to reconnect a society that feels increasingly fragmented. Our first report will be published in the next month.

Starting next Tuesday, we continue the Commission with a focus on how to achieve good healthcare for all. If the pandemic is to teach us anything, it has to be that a failure to provide healthcare for any minority is not only a moral bad, but threatens the security and economic welfare of all. We have a list of speakers including high-profile experts from the WHO, Chatham House, and CHAIN, that is representative of a much wider geographic spread.

What we see with Covid-19 is the need for new transdisciplinary research to support the types of political innovation required to reclaim our societies from Covid-19. Please feel welcome to join us this Spring for the first of our online events focused on Researching Global Health Inequality, taking place on Tuesday 16th March 14-16:00 CET.

For more information, please see the PHED website:

Doctoral Education News

Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, 8 March 2021

Almost exactly a year ago (5-6 March 2020), we held a residential course for doctoral students and their supervisors at Margretetorp, near Hjärnarp.  The aim was to improve communication, reflect on the development of our doctoral education, discuss our doctoral courses, and provide mentoring and support for doctoral students and supervisors.

Though we did not realise it, it would turn out to be the last time all the faculty’s doctoral students and supervisors could be gathered together for some time.  The previous week, news had reached us of the second case of Covid-19 in Sweden.  But even at that stage, nobody expected the sudden transformation that would take place so quickly in the days following.  A year on, most of our activities remain online, as we seek to minimise the spread of the pandemic.  But the university’s life has continued apace despite the restrictions – and doctoral education is no exception. 

Screenshot from the live streamed doctoral defense on October 1, 2020 in Orkanen.
From right to left: The doctoral candidate Anuradha Reddy, now Postdoc at K3, Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education and Bo Reimer, Professor at K3.

Photo: Derek Hutcheson

Since we gathered in Margretetorp, six doctoral students have publicly defended their dissertations, as have the authors of two licentiate theses.  Although the number of people present on-site has had to be reduced to a minimum, live online streaming has showcased our doctoral students’ research to the world.  External opponents and examiners have joined us, albeit not in person, to participate in high-level scientific dialogues. The meaning of a ‘public defence’ has been redefined, with audience questions coming in from other countries and continents.  This week, the Vice Chancellor passed a new decision concerning digital defence arrangements, which can be seen on the university’s homepage. 

Recommendations regarding the coronavirus and COVID-19 | Staff (

As with many other research activities in the university, many doctoral research projects have been hit by restrictions to planned fieldwork or lab work.  Recently the university’s Advisory Committee for Research Education (KFU, in Swedish) published guidelines about how to minimise delays as a result of this.  Now that the pandemic has gone on so long, it is important to adapt research designs to the new reality, to ensure that all our doctoral projects remain viable and still stand a good chance of being finished on time.  For this reason, frequent dialogues between doctoral students, supervisors and the advisory committees of supervisors are crucial.  It also remains important that doctoral students and supervisors ensure that changes to individual study plans are accurately documented.

We are now entering our second wave of ISP reviews under the new digital system.  One crucial change this year is the greater degree of self-reflection required on the connection between doctoral study and the intended learning comes of the General Study Plans.  Last autumn, many who were part of the first wave of digital ISPs found this a useful tool for better identifying and planning their needs in areas such as career development and conference participation.  Individual study plans are part of the contractual framework of doctoral students’ work, as well as important tools for charting progression and structuring dialogue.  Combined with collegial discussion, the process of ISP review should lead to improved quality in doctoral students’ outcomes and training.

On the subject of quality: next year the doctoral subjects in KS are scheduled to be among the first to be evaluated in the university’s doctoral quality evaluation.  The evaluation process should allow us to reflect on and learn from each other’s experiences, as well as those of other faculties and universities.  ‘Quality assurance’ is often seen as simply a bureaucratic process, but only if it is not used properly.  Ultimately, we have to ensure things are done thoroughly, systematically, and consistently.  Even in advance of a formal evaluation, these aims must be central to everything we do.  In the coming months we will also be working to update and clarify our formal regulatory frameworks, to take account of changes in the structure of doctoral education.

My last entry on the KS blog was published on 25 January, the anniversary of the birth of Scotland’s national poet, Robert Burns (1759-1796).  Burns once wrote, ‘Amid this mighty fuss just let me mention, The Rights of Woman merit some attention’.  Today is 8 March, and the occasion of International Women’s Day thus gives me the perfect opportunity to continue the tradition of ending the doctoral education news with some Scottish poetry!

Read more about the Vice Chancellor’s new decision concerning digital defence arrangements.
Link to the document in Box.
Link to the information on the university’s homepage

Erfarenheter från digitaliseringen tas tillvara i utredning om framtidens lärandemiljöer

Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Trots mitt skånska ursprung (är född i Malmö) har jag faktiskt njutit av denna vinter med snö, halka och kyla – en ganska uppfriskande kontrast mot de lervällningsvintrar vi brukar uppleva. Kanske hemarbete och allmän karantäntillvaro – som inneburit att jag inte behövt cykla på de isiga vägarna – har bidragit till denna positiva attityd. Men mest njuter jag just nu av det faktum att solen emellanåt lyser och att den ibland utstrålar viss märkbar värme (om det råkar vara mitt på dagen och totalt vindstilla). Hoppet om en vår är väckt!

Hoppet om en vår är väckt!

Tyvärr har smittspridningsläget för covid-19 inte förändrats i en takt som ger ändrade förutsättningar för vår verksamhet under våren. Rektor tog därför den 15 februari beslut om att fortsatt minska den campusförlagda utbildningen och examinationen under resterande del av terminen. För KS innebär detta (enligt dekanbeslut 19 feb) att omprövning av tidigare avsteg från digitalt läge ska ske genom att berörda kursansvariga och examinatorer, i samråd med prefekt och utbildningskoordinator, återigen överväger om digitala alternativ kan ersätta undervisning och/eller examination på campus. Ändringar till digitala alternativ ska anmälas till, med cc till prefekt, utbildningskoordinator och i förekommande fall programansvarig så snart som möjligt. Jag hoppas att alla berörda har fått relevant information och att arbetet med ytterligare omställningar löper på bra. Vad gäller förutsättningarna för hösten så väntas rektorsbeslut om detta senare i mars.

Som vice-dekan för utbildning är jag fakultetens representant i Beredning för utbildning (BU). BU hanterar universitetsgemensamma frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är ett beredande organ till rektor inför rektorsbeslut, t.ex. gällande centrala anvisningar för kursvärderingar, kurs- och utbildningsplaner, etc. men även inför beslut om inrättande av utbildningsprogram och huvudområden. BU arbetar också tematiskt med olika prioriterade frågor, och har denna vår följande på agendan: lärandemiljöer, pedagogisk kompetens/meritportfölj och framtidens utbildningsutbud. Det senaste tematiska mötet (23 feb) handlade om våra framtida lärandemiljöer. BU tog del av aktuell forskning om vilka effekter digitaliseringen under pandemin haft på högre utbildning från Marie Leijon (lärandemiljöforskare vid Malmö universitet) och diskuterade möjliga lärdomar att dra från det senaste året för vilka lärandemiljöer vi ska ha i framtiden. Det pågår en utredning om lärandemiljöer, och just i dagarna hålls fokusgruppsdiskussioner med lärare och studenter kring olika scenarier för framtida miljöer. Jag hoppas att inbjudan om att delta i dessa diskussioner har nått er – de kom i medarbetarnyheterna 19 januari.

Något annat som är på gång är återrapporteringen från Malmö universitet till UKÄ efter lärosätesgranskningen 2019 av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete inom utbildning. Malmö universitet fick det övergripande omdömet Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll, vilket innebär att återrapportering krävs avseende de områden som befanns bristande, bl. a. vår återkoppling till studenterna av resultat från kursvärderingar. Slutversionen av rapporteringen bereddes av BU i förra veckan och texten går nu vidare till rektorsbeslut inför inskick till UKÄ den 19 mars. Därefter kommer en bedömargrupp tillsatt av UKÄ bedöma om de åtgärder som lärosätet vidtagit är rimliga och ändamålsenliga, i relation till de brister som påtalats i det föregående yttrandet. För oss är det såklart fortsatt viktigt att arbeta med våra kursrapporter och att återkoppla dessa till studenterna.

Medea: Looking back and looking ahead

Author: Bo Reimer, Director of Medea

Medea has now entered its sixth year as a research platform at the faculty. The work we do – me, Bojana Romic, Erin Cory, Karolina Rosenqvist and Richard Topgaard – consists primarily of conducting research on media and design, and on communicating with the general public by arranging talks and symposia, and by producing podcasts.

Last year looked for obvious reasons different than earlier years. We had to cancel the Medea Talks we had planned for the spring, and we took a break also with our podcast serie Medea Vox.

Our main public event last year consisted of a two day symposium with the title Artificial Creativity, with my colleague Bojana Romic as main organizer. Even though we originally had conceived of the event as a physical event in Malmö, luckily enough we were able to remake it into an online event before we sent out our call for papers. This meant that we were able to attract participants from five continents. We also put in effort in making the symposium into more than just zoom talks, creating (together with Maria Engberg, TS, and guest professor Jay Bolter) an interactive three-dimensional space where participants could meet and chat as avatars.

The Medea crew at the Artificial Creativity conference.
Photo: Bo Reimer

In order to have the symposium run as smoothly as possible, all participants had to prerecord a 12 minute video with their presentation, which was shown before a discussion. The videos were also subtitled. A lot of work, but worthwhile. You can find many of the presentations on our webpage,

We are now planning this year’s main event, which will be a symposium on Women and Music together with the City of Malmö and Malmö Live. It is part of the celebration of the 100 year anniversary of women getting the right to vote. There will be talks and discussions and live music with both academics, musicians and actors from the music industry involved. We are working on the program right now, but save the date: Thursday, November 18.

Bo Reimer, Director of Medea

Med forskningsstrategiska prioriteringar når vi längre

Jag har just påbörjat min andra treårsperiod som prodekan. Det är ett uppdrag på 50% som bland annat inbegriper att vara dekans ställföreträdare. Under min första period var jag dessutom ordförande i lärarförslagsnämnden. Nu ska jag istället arbeta mer med forskningsstrategiska frågor, till exempel som ordförande i fakultetens forsknings- och forskarutbildningsnämnd och som vår representant i universitetets beredning för forskning. Detta är något som jag ser fram mot. Just på forskningsområdet är det nämligen mycket på gång, såväl på fakulteten som på lärosätet i stort.

Under de senaste åren har vi på KS tagit fram forskningsstrategiska prioriteringar som ska fungera som stöd i vårt arbete med att förverkliga lärosätets visioner på forskningsområdet (vill man läsa dem kan man klicka här). Vi har också genomgått den stora forskningsutvärderingen ERA 19, som visade att en stor del av vår forskning håller mycket hög kvalitet, men också pekade ut några områden där vi behöver göra mer.

Ett sådant område gäller analys och dokumentation av hur vår forskning får genomslag i samhället (det som på engelska kallas ”societal impact”). Det är ett viktigt område. De flesta av oss vill ju nå ut med vår forskning även utanför universitetsvärlden och gärna också påverka samhällsutvecklingen på olika sätt. Men att analysera sådant är inte lätt, inte minst när det gäller den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskning som dominerar vid vår fakultet. Därför är det viktigt att vi utarbetar arbetssätt som passar just oss.

Några andra saker som är på gång just nu är ett nytt system för hur universitetets forskningsanslag ska fördelas internt, analyser av vad regeringens forskningsproposition innebär för oss och ett omfattande arbete för att försöka se till att våra doktorander kan genomföra sina studier trots att vi drabbas av en pandemi.

Just pandemins påverkan på vår forskning har kanske hamnat litet i skymundan av de stora effekter den haft på undervisningen. Så där kan det nog finnas anledning att vara extra uppmärksam. Inte minst bör vi nog diskutera hur vi framöver kan göra våra forskningsprojekt mer flexibla och möjliga att genomföra även när omständigheterna blir besvärliga.

För mig personligen har pandemin mest inneburit att det blivit svårare att komma åt material i olika arkiv. Men jag har faktiskt också upplevt åtminstone en positiv sak, nämligen att det faktum att vi tvingat bli bättre på att träffats digitalt möjliggjort en massa intressanta konferenser och seminarier på nätet. På torsdag ska jag exempelvis delta via Zoom i en konferens vid ett universitet i Texas som jag nog aldrig skulle ha besökt ”på riktigt”. Visserligen måste jag på grund av tidsskillnaden sitta uppe ganska sent, men samtidigt slipper jag sådant som långa flygresor och jet lag.

Just när snödropparna började titta fram så kommer också den första snön, till mångas glädje och fröjd.

Sedan vi blev universitet har vi utvecklat forskningen inom fakulteten: forskningsseminarierna, ansökningsstrategier, strategiska prioriteringar och kollegiala system för att förbättra ansökningar, närmare samarbete med Grants Office, medvetenhet om vikten att vara med vid lanseringar av forskningsfinansiärernas nya program för att bara nämna några exempel.

Vi försöker ständigt att utveckla och förändra fakulteten till det bättre och den här veckan finns flera roliga nyheter att presentera:

Prodekan Magnus Nilsson har fått förlängt uppdrag med ytterligare tre år och i samband med det så förändras hans uppdrag något. Han är fortfarande dekans ställföreträdare, men tar nu över även ansvaret för fakultetens forskningsfrågor efter mig. Nu kommer det att ingå i uppdraget att vara ordförande i Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och fortsätta driva dessa viktiga frågor framåt. Magnus kommer också att vara fakultetens representant i Beredningen för forskning, tillsammans med övriga prodekaner vid universitetet.

I samband med detta lämnar professor Per-Markku Ristilammi uppdraget som fakultetens representant, men fortsätter som fakultetens ERA19-samordnare under 2021. Stort tack Per-Markku för ditt betydelsefulla arbete!

Ytterligare en nyhet är att professor Bo Petersson tar över ordförandeskapet i lärarförslagsnämnden. Vid årsskiftet lämnade Bo sitt uppdrag som rektorsråd och med sin breda och djupa erfarenhet kommer han nu att fortsätta arbeta tillsammans med ledamöterna och fortsätta leda nämndens essentiella arbete. Välkommen, Bo!

Docent Tina Askanius vid K3 har beviljats medel från EU, vilket är värt att uppmärksamma! Tack för ditt engagemang och en spännande ansökan.  

Grattis Derek Stanford Hutcheson till din befordran till professor i statsvetenskap – så roligt!

Jag vill även säga välkommen till vår nya professor i urbana studier, Caroline Wigren Kristoferson, som börjar sin anställning i vår.

Vi välkomnar även våra nya doktorander i global politik som började den 1 februari. Välkomna Rachel Doherty och Valon Junuzi och lycka till med forskarutbildningen!

KS har även fått en ny docent i internationell migration och etniska relationer på GPS – Grattis Brigitte Suter! – och en i utvecklingsstudier på K3 – Grattis Tobias Denskus!

Och sist men absolut inte minst vill jag berätta att prefekt och professor Kerstin Sandell fått förnyat förtroende som prefekt på Urbana studier under ytterligare tre år – Grattis! Jag ser fram emot ett fortsatt utmärkt samarbete och att följa utvecklingen på institutionen.

Jag hoppas ni noterat att det finns en ny friskvårdssatsning med aktivitetsutmaning – om det passar dig så anmäl dig – du kan också bilda lag med några kollegor.

Det är lättare att hitta arbetsglädjen när positiva saker händer runt omkring. Tidigare kunde arbetsglädje vara ett effektivt möte med bra diskussioner, en fika-paus på 7:an eller den där lunchen som vi har väntat på hela veckan. Nu när vi inte kan träffas på samma sätt får vi försöka hitta arbetsglädjen i andra saker. Det kan vara ett uppskattande mail eller de där stunderna på Zoom innan mötet börjar, där vi får möjlighet att vara lite mer personliga med efterlängtade kollegor. Ring upp en kollega och ta en gemensam promenad – det gör gott för både kropp och knopp!

Vänliga hälsningar

Rebecka Lettevall