Akademiskt ledarskapsprogram överträffar förväntningarna

Det två-åriga programmet Ledarskapsprogram för framtida forskningsledare avslutas om ett par veckor. Programmet inrättades efter ett rektorsbeslut i december 2019 och har drivits av Malmö universitet i egen regi. Brigitte Suter, docent och enhetschef på GPS, är en av dem som har gått utbildningen.

Brigitte Suter (t.v.) är en av fyra medarbetare från KS som har deltagit i programmet tillsammans med
Karin Grundström, Sayaka Osanami Törngren och Tina Askanius.

Hej Brigitte! Vad tyckte du om ledarskapsutbildningen?

– Jag tycker att den har täckt in ett brett spektrum av ämnen, allt ifrån övergripande information om hur fungerar ett universitet och universitetets roll i samhället till mer specifikt om forskning, till exempel samverkan och forskningsfinansiering. Den innehöll även teoretiska inslag om ledarskap. Extra uppskattat var tiden för reflektion kring den egna rollen, agerandet i en kontext, där vi fick möjlighet att diskutera med varandra. Det var väldigt givande då alla har liknande erfarenheter och utmaningar.

Syftet med programmet har varit att ”ge forskare kunskaper och färdigheter att leda sig själv, individer och grupper i en föränderlig och dynamisk forskningsmiljö, att utveckla universitetets forskning och arbetssätt, samt att bidra till nya samarbeten och nätverk inom och utom universitetet”. Programmet har arrangerats av Universitetskansliet och ledarna Caroline Jonsson Malm (programansvarig) och Josefine Uppgården, Chef- och ledarutvecklare på HR-avdelningen.

Totalt har sexton personer från fem fakulteter deltagit, där samtliga arbetar med forskning och har någon form av ledarskapserfarenhet. Kunskapspass och mentorsprogram har varvats med inspirationsföreläsningar. 

– Det har varit otroligt bra och uppskattat av alla att få träffas över fakultetsgränserna. Vi trodde kanske inte att vi hade så mycket gemensamt – men nu vet vi att vi har det. Nätverkandet på universitetsnivå har bidragit till en bättre förståelse för hela universitetet.


Hur kommer dina nya kunskaper bidra till fakulteten som helhet?

– Det är kompetensutveckling som kommer både institutionen och fakulteten till godo. Jag kan fatta bättre och snabbare beslut då jag är mer informerad och har haft tid att reflektera kring situationer, konflikter och dilemman. Det kommer vara till nytta både i den officiella ledarrollen och i den informella, till exempel i vanliga samtal med kollegor. Jag tycker att kursen har varit enormt väl genomförd och planerad.

Doctoral Education News

Author: Prof. Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

Again rejoicing Nature sees
Her robe assume its vernal hues:
Her leafy locks wave in the breeze,
All freshly steep’d in morning dews.

Robert Burns (1759-96)

As the words of Scotland’s national bard remind us, spring has sprung – and it is time to update you on what is happening with the faculty’s doctoral studies.

As you will almost certainly have noticed, the external evaluation of doctoral studies is now in full swing. Our faculty is the first to be evaluated in the university’s 2021-25 external evaluation cycle. Four of our five subjects (IMER, Interaction Design, Media and Communication Studies, and Urban Studies) are currently under review.  We have been fortunate in attracting the engagement of several of the Nordic states’ leading academic experts as external evaluators (joined by an internal professorial evaluator from another faculty, and a doctoral student representative). The committee, headed by Dr Eva Brodin of Lund University, will visit the university next month for a site visit (on 17-18 May).

Shortly before Easter, we submitted the self-evaluation reports. These were the result of discussions and consultations held across all three departments over the last half-year, and they will form the basis for next month’s site visit. We are immensely grateful to the advisory committees of supervisors – and in particular, to the doctoral studies co-ordinators in each department (Professors Maja Povrzanović Frykman, Pille Pruulmann-Vengerfeldt and Per-Markku Ristilammi) – for their intense engagement with this process.

We have made a great deal of progress in developing doctoral studies since the change to university status in 2018. But it is not just the thoughts written down in the self-evaluation documents (all 39,000 words of them!) that are important in this respect. The process is designed to be (and already has been) quality-improving, allowing us to reflect on what we do well, and what can be done better. After the site visit has taken place, we will receive a report from the evaluation committee with recommendations. Thereafter, we should present a follow-up plan to the university’s Advisory Committee on Doctoral Education (KFU) in the next academic session. So there remains much to do after the formal external part of the evaluation is completed. But first, we look forward to the evaluation committee’s visit in May with anticipation.

The evaluation is not the only item on the agenda. Despite strenuous efforts to mitigate its effect, the pandemic has hit many doctoral students hard. Dealing with the pandemic’s impact has been a major focus of our activity this year. So far, 14 doctoral students in KS – nearly half of the current doctoral students who were registered at the start of the pandemic (and by far the highest proportion of any faculty in the university) – have received extra time in respect of delays caused directly by the Covid-19. Formal extension decisions by the heads of department have been informed by a cross-departmental committee. The committee has discussed each application individually, and its recommendations have been focused on ensuring equal treatment of doctoral students’ applications regardless of subject. There will be one further round of applications in August 2022. On the positive side, since most restrictions have finally been removed, it has been pleasing to see more and more people returning to campus this semester. Several doctoral students have finally managed to embark upon much-delayed fieldwork.

We continue to develop our support structures for doctoral students and supervisors.  We are aware of the need for career and pedagogical support to doctoral students, and will soon be announcing a call for expressions of interest in a hands-on teaching programme to be held in 2022-23. We instituted a new regular supervisor training seminar series this session, at the request of the departmental advisory committees of supervisors. The last such seminar of the academic year – on creativity in doctoral education – will take place on Tuesday, 26 April, and we hope for a good turnout. Participation in these seminars should be seen as a key part of supervisors’ competence development, as we seek to build excellence in doctoral education. 

It is pleasing to see our doctoral student numbers expand on the basis of new externally-funded positions. We welcome two new doctoral students who started on 1 February: Jessica Haynie-Lavelle and Dennis Munetsi (both studying for PhDs in Global Politics).  Their positions are linked to an all-Swedish graduate research school primarily funded by Wallenberg (WASP-AI) and co-financed by the university, the Malmö co-ordinator of which is Dr Michael Strange (GPS). Congratulations are also due to Dr Kristian Steiner (GPS), who is part of a Horizon Europe project of almost €2.7 million for a creating a doctoral network, VORTEX (Coping with Varieties of Radicalization into Terrorism and Extremism). It is a four-year project that will employ 10 PhD students across seven countries, with GPS receiving funding for 2 PhD students. It is pleasing to see efforts to build up and link into graduate schools beginning to bear fruit – especially in such a competitive field.  

Ny ordförande för fakultetsstyrelsen på Fakulteten för kultur och samhälle

Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, är vald till ny ordförande för KS fakultetsstyrelse. − Som ordförande gäller det att hålla huvudet kallt och skapa balans mellan fakulteter och institutioner så att alla olika intressen kan komma till tals, säger Lisa Strömbom.

Hej Lisa, du har nyligen blivit vald till ordförande för fakultetsstyrelsen på Fakulteten för kultur och samhälle. Hur känns det? 
– Det känns roligt och utmanande på samma gång. Jag har haft många olika ledarskapsroller, men har inte varit ordförande för en fakultetsstyrelse tidigare. Jag har varit ledamot i fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och har en bra bakgrund och erfarenhet när det gäller forskning, utbildning och ledarskap, det som är universitets huvudverksamheter.

Berätta lite kort om din bakgrund? 
– Jag är docent, forskare och lärare i statsvetenskap på Lunds universitet. Jag har varit föreståndare på avdelningen för freds- och konfliktvetenskap, samt ställföreträdande prefekt för statsvetenskapliga institutionen. Min forskning handlar om freds- och konfliktforskning med fokus på Israel-Palestina.

Vad ser du som det viktigaste uppdraget för fakultetsstyrelsen? 
– Bra fråga, men svår. På kort sikt handlar det om att göra kommunikationen tydlig, fakultetsstyrelsen är en viktig kommunikationshubb uppåt och nedåt i organisationen.

På lång sikt handlar det om att utveckla verksamheten. Malmö universitet har en önskan om att bli en mer kollegialt styrd organisation och fakultetsstyrelsen är ett viktigt nav i det arbetet. Det gäller att hitta en balans och kommunicera hur olika verksamhetsgrenar hänger ihop, att stärka forskningen och samtidigt stärka utbildningen.

Vilka perspektiv tar du med dig in som ordförande för fakultetsstyrelsen – vad tror du är viktigt för att föra arbetet framåt?
– Jag tycker att det är viktigt att prata om kollegialitet som princip. Kollegialitet är ingen egen sfär utan responderar på behov som finns i verksamheten. Det handlar om att samla upp tankar från organisationen, lyssna på lärarrepresentanter och försöka plocka upp det som görs, både från centralt håll och på fakulteten. Detta är något som universitet ständigt måste påminna sig om. Det är en särskild utmaning för Malmö som inte varit universitet så länge. Där finns en skillnad om vi jämför till exempel med Lunds universitet som har en lång tradition av kollegialitet. Men även där måste kollegialitetens princip hållas levande – den blir inte mer än vad man gör den till.

Det är viktigt att alla kan förstå och acceptera den kollegiala processen. Om vi tycker att beslutsgången är legitim och rättvis, kan det göra att det blir lättare att fördra även beslut vi kanske inte sympatiserar med. Vi behöver förankra kollegialiteten i styrelsen – så här lyssnar vi på varandra, så här skapas konstruktiva dialoger. Som ordförande gäller det att hålla huvudet kallt och skapa balans mellan fakulteter och institutioner så att alla olika intressen kan komma till tals innan vi går till beslut.

Fakulteten för Kultur och samhälle önskar Lisa Strömbom varmt välkommen.

Om Lisa Strömbom

Om Fakultetsstyrelsen på KS

Utbildningsverksamheten är i full gång

Författare: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Jag hoppas att vi nu har gått in i – eller är på väg in i – en period där vi kan träffa våra studenter mer på campus igen. Som alla nog vet lyfte regeringen de flesta restriktioner som införts p.g.a. Covid-19 den 9 februari. Malmö universitets rektor beslutade samma dag att vi successivt skulle återgå till mer verksamhet på campus och gav dekanerna i uppdrag att planera de olika verksamheternas gradvisa återgång.

Den 15 februari beslutade KS dekan att vi, efter den första tidens mer digitala läge, fr.o.m. den 28 februari återgår till den grundplanering som tidigare gjorts för vårens undervisning och examination. Även om vi kanske fortfarande har vissa moment i digital form så bör alltså majoriteten av de studenter som antagits till en campusutbildning hos oss i nuläget faktiskt ha möjlighet att befinna sig på campus. Jag vet att alla har arbetat extremt hårt under hela pandemin med att se till att våra olika utbildningar har kunnat bedrivas med hög kvalitet oavsett undervisningsform. Men jag tror inte att jag är ensam om att njuta av att se studenter myllra runt i lokalerna och ta del av studentgemenskapen på plats. 

Programutveckling 

I Utbildningsnämnden har vi bland annat granskat en s.k. steg-2-ansökan om att starta ett nytt program på Institutionen för urbana studier. Det gäller programmet Hållbar arkitektur och urban gestaltning som utvecklas för att ersätta programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation. Kvalitetsgranskning av nya programförslag sker enligt en gemensam process på Malmö universitet vilken innefattar analyser av förutsättningarna att bedriva utbildningen, granskning av det planerade innehållet utifrån nationella och interna kvalitetskriterier, och strategiska hänsynstagande. Efter fakultetens interna arbete (se även KS rutiner inom detta område), och vidare beredning av Programkommittén och Beredningen för utbildning, är det rektor som slutligen beslutar om ett program kan inrättas. 

Externa kvalitetsgranskningar av utbildningar 

De universitetsutbildningar som inte granskas av UKÄ, ska enligt Malmö universitets kvalitetsramverk istället bedömas inom ramen för egeninitierade externa granskningar. De senaste tre åren har 15 utbildningsprogram vid KS granskats på detta sätt, med övervägande positiva utfall. Under hösten 2021 granskades det engelskspråkiga kandidatprogrammet Peace and Conflict Studies vid GPS. Övergripande gavs utbildningen omdömet ’hög kvalitet’ och granskarna lyfte fram den höga och jämna kvaliteten i examensarbetena som en av styrkorna och gav även förslag på möjliga utvecklingsområden, till exempel inom studentinflytande och delaktighet. Under våren 2022 kommer två svenskspråkiga kandidatprogram vid US att granskas: Fastighetsförmedling och Fastighetsföretagande. Externa granskare är utsedda av fakultetsstyrelsen och planeringen av dialogmöten etc. under våren är i full gång. 

Beredning för utbildning 

Beredning för utbildning har regelbundna temamöten kring prioriterade frågor och hittills under terminen har vi bland annat diskuterat studenters arbetsmiljö och framtidens utbildningsutbud. Frågan om studenters arbetsmiljö är aktualiserad genom rapporter om ökande psykisk ohälsa hos studenter, både före och under pandemin. En regeringssatsning inom området har vid Malmö universitet lett till att vi nu har en arbetsmiljöspecialist med fokus på studenters arbetsmiljö. Frågan om framtidens utbildningsutbud är kopplad till arbetet med den förnyade universitetsstrategin och handlar om vilken roll Malmö universitet ska ha i samhället och vilka typer och former av utbildningar vi ska bedriva.  

Aktuellt på KS

Grattis till Annika Olsson, prefekt på K3, som valts till ny styrelseledamot i institutet för hållbar stadsutveckling (ISU)

Seminarier och event
2 mars, 10:15 – 12:00
Dealing with Ethics in Design and Action Research

2 mars, 11:00 – 12:00
Urbana samtal: Hur påverkas våra stadskärnor av förändrade handelsmönster?

Gå till medarbetarkalendern för mer information och anmälan.


International Advisory for Global Engagement at KS

We need to be strategic, pragmatic and organic in our way of thinking and make visible what we do, where we are going and how to get there, says Annika Olsson, head of department at K3 and the new chairperson of the International Advisory for Global Engagement at KS.

Annika Olsson, head of department at K3
Photo: Håkan Röjder

Hi Annika! What is the role of the International Advisory for Global Engagement at KS?

We promote and support internationalisation activities in research and education that are sustainable from a GPS, K3 and US perspective but also in line with the University’s strategy, the agenda for global engagement and the strategic priorities of the faculty. We act as a node where we coordinate efforts at the faculty and make ongoing collaborations in the organisation visible.

What kind of questions are you handling in the advisory board?

We have recurrent questions that concern different exchanges in education and research and for incoming and outgoing students. Then there are questions about research and how we work internationally with research exchange, both established collaborations with departments and with other universities around the world. Finally, we have questions regarding the individual researchers and their networks, both at the departmental and individual level.

What will be the main focus this year?

This spring, we have been asked by the dean to develop the strategic priorities of KS for internationalisation. We need to promote internationalisation activities in research and education which are in line with the University’s strategy, the agenda for global engagement and the strategic priorities of the faculty. The new strategy should be ready by summer 2022.

We have also defined three key words for our future work: we should work strategically, pragmatically and organically. Strategic means identifying areas or universities that are important to us as a faculty or department, educationally and in research and collaboration. We should work pragmatically in terms of; where does our funding come from, where are the decisions made, what decisions can be made by the University, what is controlled by the EU, and what does the world situation look like? We also need to be organic in our way of collaborating. Some researchers start with small networks of contacts, which eventually become an institutional exchange.

For more information about the International Advisory for Global engagement, contact Annika Olsson or any other member of the advisory (see the list below).


FACTS

The International advisory board at KS will:

  • promote internationalisation activities in research and education in line with the University’s strategy, the agenda for global engagement and the strategic priorities of the faculty
  • commission cases related to internationalisation to the dean
  • provide consultation in matters regarding internationalisation at the faculty
  • act as a link between the Advisory Board for Global Engagement and the faculty
  • have an ongoing dialogue with the dean, the Faculty Board and the departments.

International Advisory for Global Engagement at KS consists of:

  • Chairperson – Annika Olsson (K3)
  • International officer – Niklas Nannskog

International Academic Coordinators for each department:

  • K3 – Daniel Gaffner
  • GPS – Lena Karlbrink
  • US – Helena Bohman

International Administrative Coordinators for each department:

  • GPS – Maria Wennerberg
  • K3/US – Sofia Johansson
  • GPS/K3/US – Åsa Ulemark
  • GPS/K3/US/IO – Ioanna Karageorgou

Student representatives:

  • Doctoral Union – Michel Anderlini
  • Student Union – Arinzechukwu Onwurah

Kommunikatörerna på KS – vi finns här för dig

Kommunikationsavdelningen erbjuder stöd och service för fakulteter och institutioner inom följande ansvarsområden: forskning, press och samverkan, studentrekrytering och utbildningskommunikation samt internkommunikation. Fakulteten för kultur och samhälle har fyra kommunikatörer knutna till sig. Vi har idag fått möjlighet att presentera oss här på KS Fakultetsnytt.

KS kommunikatör för forskning, press och samverkan

Jag heter Ellen Albertsdóttir och jag jobbar med forskningskommunikation och pressfrågor för KS. Det betyder att jag jobbar med att synliggöra forskningen vid KS för externa målgrupper. Jag jobbar bland annat med nyheter, debattartiklar och webb. Det är både roligt och utmanande!

Kontakta mig gärna om du är nyfiken på hur du kan jobba med forskningskommunikation. Några gånger passar det bäst med en debattartikel och andra gånger blir det en nyhet på webben eller ett pressmeddelande. Ibland är det bästa ett inlägg från ditt eget konto på Linkedin eller Twitter.

Detta är några vanliga kriterier som bidrar till högt nyhetsvärde:

  • Nya rön eller nya forskningsbaserade perspektiv på en aktuell och angelägen fråga. 
  • Ovanliga, oväntade eller till och med dramatiska resultat eller slutsatser. Om du har ett stort material eller långa tidsserier ger det extra tyngd.
  • Allmänintresse. Om din forskning har stort allmänintresse och berör många höjer det nyhetsvärdet.
  • Bildmässigt. Inkluderar din studie bra bilder eller berör din forskning ett område som är bildmässigt? Om du har unika bilder från fältet eller från miljöer som inte kan återskapas så kan det bli extra intressant för medier att rapportera.
  • Exklusivitet. Om du har nya intressanta resultat kan vi erbjuda en redaktion att få publicera först.

Här hittar du fler tips om media, bland annat vad du gör om du blir kontaktad av en journalist eller vad du kan tänka på när du vill skriva debattartikel: https://medarbetare.mau.se/for-ditt-arbete/forskarstod/publicera-kommunicera-och-nyttiggora/#press-och-media

Här hittar du tips om vad du kan tänka på när du vill vässa din egen forskarsida: https://medarbetare.mau.se/for-ditt-arbete/forskarstod/publicera-kommunicera-och-nyttiggora/#din-forskningssida

Hoppas vi hörs!

ellen.albertsdottir@mau.se

KS kommunikatör för studentrekrytering och utbildningskommunikation

Jag heter Maria Crona och är enhetschef med huvudansvar för studentrekrytering och utbildningskommunikation. Jag är också tf fakultetsrepresentant för KS för frågor som gäller studentrekrytering. Ny person kommer att presenteras i början av nästa år.

Vårt uppdrag är att synliggöra Malmö universitet och dess utbildningar gentemot presumtiva studenter och bidra till ökat söktryck. Vi ansvarar också att förmedla relevant information till innevarande studenter.

Detta är några av de kanaler som vi använder för att fullfölja vårt uppdrag.

  • Huvudredaktörer för Studentwebben, utbildningsingången och utbildningssidor på både sv och eng
  • Ansvarar för innehållsproduktion Facebook, Instagram, Snapchat
  • Studentnyhetsbrev och veckoanslag i Canvas
  • Studentrekryterande mässor och events som t ex Öppet hus, Malmöfestivalen och Teknikdagen
  • Kampanj – koncept, produktion och mediaplanering I dialog med fakultets/institutionsledningar görs prioriteringar av vilka program som behöver särskilda satsningar
  • Internationella studenter adresserar vi genom en uppdaterad webb och i sociala medier. När det gäller studentrekrytering så samarbetar med kollegor på International Office som har huvuduppdraget för internationell studentrekrytering.

Varje år har vi dialog med fakultetsledning om vilka program som behöver extra stöd för att öka studentrekrytering. Utifrån de behoven gör vi sedan en kampanjplanering.   Vi hjälper till med att ta fram redaktionellt innehåll på enskilda programsidor. Det kan vara i textformat eller med en film där student, alumn eller programansvarig lyfter fram programmets inriktning. Har du behov av stöd i frågor kring studentrekrytering börja gärna med att kontakta mig.

maria.crona@mau.se

KS kommunikatör för internkommunikation

Jag heter Annica Zetterlind och är KS fakultetskommunikatör. Jag bistår fakultet och institutioner i er interna kommunikation. Min ambition är att arbeta nära verksamheten för att kunna fånga upp frågor där det behövs kommunikativt stöd.

I samarbete med chefer och medarbetare arbetar jag för att:

  • Öka kännedomen om det som händer i verksamheten i olika interna kanaler såsom det centrala nyhetsbrevet, KS Fakultetsnytt och medarbetarwebben.
  • Öka kännedomen om olika projekt och plattformar internt.
  • Vid behov genomföra olika typer av kommunikationsinsatser som bidrar till bättre intern kommunikation.
  • Stödja och ge rådgivning i olika interna kommunikationsfrågor såsom  
    • kommunikativt ledarskap 
    • förändringskommunikation 
    • kriskommunikation  
    • internt varumärkesarbete. 

Kontakta gärna mig om du har en fråga eller är i behov av stöd inom något av ovanstående områden. Du kan även kontakta mig om du har en kommunikationsfråga och inte vet vem du ska vända dig till, då kan jag lotsa dig till rätt person.

annica.zetterlind@mau.se

KS kommunikatör för internkommunikation språkstöd

My name is Anna Jaakonaho, and I am here to support you in your internal communication with a particular focus on English language matters. In practice, this can mean:

  • increasing information availability and accessibility in the faculty’s channels 
  • when needed, assisting in the efforts to create an inclusive, equal, and attractive workplace for all employees 
  • when needed, mapping out and spreading awareness of the communication needs within the international staff 
  • providing general language support to the faculty’s staff. 

I am happy to discuss and answer any questions regarding how we can support KS in these issues.

anna.jaakonaho@mau.se

Mer information

medarbetarwebben hittar du mer information och stöd för din kommunikation. Här finns bland annat mallar och presentationer, instruktioner, information om översättning, webb-shop och kontaktpersoner.

Har du en fråga kan du alltid kontakta kommunikationssupporten: kommunikation@mau.se

Fakultetsstyrelsens ordförande: viktigt att stanna upp och blicka framåt

Ulf Zander har varit ordförande för KS Fakultetsstyrelse sedan 2016. Snart påbörjas perioden för val till fakultetsstyrelserna och i april kan det vara dags att lämna över taktpinnen till någon annan.

Ulf Zander, professor i historia. Foto: Kennet Rouna.

Hur skulle du vilja summera de senaste sex åren som Fakultetsstyrelsens ordförande?

− Den största förändringen är att det har blivit en mycket mer kollegial verksamhet i Fakultetsstyrelsen. När jag tillträdde var det ganska få ärenden som var sådana som vi fattade beslut om. Efter hand har de blivit allt fler och det har ju också förändrat både det konkreta arbetet och sättet som Fakultetsstyrelsens ledamöter behöver tänka på. Till exempel så har vi fått ett allt större budgetansvar och då måste man sätta sig in i de större frågorna som inte bara handlar om pengar utan om vad vi ska satsa på inom utbildning och forskning. Hur hittar vi avvägningar? Hur många program och kurser ska vi ge? Vilka andra prioriteringar behöver göras vid ett universitet jämfört med en högskola?


Vilka frågor har varit viktiga att driva?

− En viktig fråga initialt handlade om Niagara, om arbetsplatsen, ombyggnationen och hur det skulle fungera. Den har klingat av efter hand men återkommit lite då och då under pandemin. Övergången från högskola till universitet och de förändringar det innebär har varit en annan stor fråga. En tredje återkommande fråga har varit fördelningen av studentpengen. Inte alla utbildningar på KS har låg studentpeng men ganska många så då blir det en uppgift för Fakultetsstyrelsen att försöka hantera på bästa sätt.


Vad är viktigt att tänka på framöver?

− Det är viktigt att komma ihåg att stanna upp och titta framåt, att inte fastna i ärenden som kommer på varje möte, speciellt i det här skedet då Malmö universitet håller på att formas till ett framgångsrikt universitet.  Annars tror jag att det är viktigt att hitta balansen mellan undervisning och forskning, men också att skapa en sund ekonomi. Som på så många andra fakulteteter så innebar pandemin tuffa utmaningar och jag kunde se hur personal på alla nivåer slet oerhört hårt för att få den dagliga verksamheten att fungera. Det är en utmaning att kunna gå från en pärs och ändå komma ut i något positivt. Vi behöver hitta en välfungerande ekonomi för att kunna våga ta vissa steg framåt.

Du har ju haft en kanske lite ovanlig roll som extern ordförande i Fakultetsstyrelsen, hur tycker du att det har fungerat?

− Nackdelen är att det tar längre tid för en extern ordförande att sätta sig in i arbetet. Man behöver skaffa sig kunskap om fakultetens olika verksamheter och hur de fungerar, och det tar tid. Fördelen är att man inte är inblandad i den dagliga verksamheten. Som extern kan jag vara den personen som står utanför och säger, nu tror jag att vi har flera olika förslag här. Hur hanterar vi det på bästa sätt? Jag upplever att det är nyttigt med blicken utifrån och vi har ju även andra ledamöter som kommer från branscher som inte är universitetet. Det har varit väldigt välgörande för arbetet i Fakultetsstyrelsen.

Vilket är ditt råd till en framtida ordförande?

− En av de viktigaste uppgifterna är att hitta vägen framåt när man sitter i de här ibland väldigt akuta situationerna som måste hanteras, men samtidigt försöka vara den som kan rikta blicken uppåt och framåt. Vi måste hantera allt som ska vara klart helst i förrgår men även det som ska hända om fem år, det är jätteviktigt. Och det är det bästa rådet tror jag, att orka ha båda de synsätten och också kunna hjälpa ledamöterna i fakultetsstyrelsen att tänka framåt och emellanåt påminna om att man inte bara är representant för sitt ämne eller sin institution utan för hela fakulteten. Där tror jag det är viktigt att en ordförande kan gå in och just klargöra – jag förstår att ni från olika institutioner ser det så här eller så här, men om vi försöker lyfta blicken, hur blir det bästa möjliga för fakulteten.

Perioden för val till fakultetsstyrelserna infaller mellan 16 december 2021 och 16 januari 2022.

Collaborative Future-Making

Author: Per-Anders Hillgren, professor and researcher within the platform Collaborative Future-Making.

To stimulate and develop new research, the Faculty of Culture and Society supports four research platforms. Collaborative Future-Making (CFM) is one of them and it has been funded by the faculty for three years now. CFM explores how to envision inclusive and sustainable ways of living and thriving together. This is done through prototypes and discussions where people from all sectors of society are involved. CFM is a multidisciplinary group of researchers with backgrounds in the humanities, design, and social sciences.

During the pandemic we noticed a paradox – despite being forced to be physically distant, many of our research activities in the CFM became much more intimate, engaged, and personal. For example, within the “Grief and Hope in Transition” project people living in rural Skåne were invited to online workshops where they painted things that they might miss, wanted to remember, or were ready to let go of in the transition to a post carbon society. They were requested to pick things that concerned them and that were rooted within their own lived everyday experience. The particular format allowed the participants to zoom in and out between more concentrated painting activities, engaged reflections on potential losses, and collective attempts to carry loss into more hopeful engagements. Whereas different studies have shown that people find it hard to engage in longer discussions about the negative effects of climate change, this was not the case here.  These sessions felt alive, intimate, vivid, and sparked elaborate conversations on difficult and troublesome questions of climate change and grief and hope. Many of the participants expressed that they had been missing a forum like this.

Professor Per-Anders Hillgren. Photo: Håkan Röjder.

Another example of research activities that came “alive”, despite the online format, was the “Co-becoming in the Pluriverse” seminar series where Lizette Reitsma and our guest PhD student Nicholas Toretta played a major role. The series was enriched from their long engagements with decolonial scholars and community members from both Sapmi and the Penan community of Long Lamai in Borneo who generously shared experiences and reflections of oppression, complex dilemmas and more successful cases of decolonization. For example, how an art exhibition at Umeå University centering around the eight Sami seasons worked as an eye opener for people that have not previously engaged in Sami culture. Or how the people in Long Lamai struggle to find a way forward for their community without being caught in Western understandings of progress and development. This seminar series was also accompanied by “the River”, an online learning process for people interested in deepening their knowledge about how to decolonize their own projects. The River gathered researchers and activists who set out on a very emotionally demanding, but also rewarding journey, where the participants had to understand their own complex and multiple identities and how to carry their power and privileges. During the process many small things we take for granted in everyday life surfaced with new meanings. For example, how to understand the entanglement of the professional and the private? How to root yourself and your work in diverse settings? Or how to engage in a conversation with others to learn? The latter might be considered as a basic skill for academics, but within the River it rather emerged as something in need of much more attention, reconsideration, and care.

The online activities within CFM have also engaged public organisations and civil society.

For example the research project on “Transitioning towards sustainable water and waste management in a Swedish public organization” adapted to the format by co-developing an innovation and learning lab focused on digitalization. The aim of this lab was to engage cross-organizational innovation in relation to waste and water management in a Swedish public organization. One interesting and unexpected outcome, was an engaged discussion about creating a new narrative for innovation in the public sector as it applies to sustainability and other complex challenges. During the Autumn and Spring we also managed to hold a couple of workshops specifically focused around the concept of ‘integration’ – something that is complex and politically problematic for many, but through engaging people from the County Administrative Board, as well as civil society, and researchers, we were able to open up the concept as a means to consider new ways to imagine this policy area. Those online workshops, along with other seminars we organised, became the beginning of what we’re – for want of perhaps a better name right now – calling the ‘Future-Making Academy, where we use a collaborative focus on an imagined future as a starting point to help policy folk, civil society, and others to think outside the limitations of the present so as to perceive more sustainable ways of living and organising society.

Anna Lindh Academy – utveckling av kunskaper inom mänskliga rättigheter och ledarskap

Nu planeras en ny omgång kurser inom uppdragsutbildningen Anna Lindh Academy med start i mars 2022. Deltagare den här gången är ledare, chefer och sakkunniga som arbetar i organisationer inom offentlig sektor.

Malmö universitet har sedan 2014, tillsammans med stiftelsen Anna Lindh Academy, erbjudit ett unikt ledarskapsprogram med fokus på mänskliga rättigheter. Sedan december 2020 vidareutvecklar Malmö universitet det framgångsrika utbildningskonceptet helt i egen regi. Viktigt för Malmö universitet är att med samma höga vetenskapliga förankring och i samma anda driva projektet vidare, till värnande av mänskliga rättigheter och demokrati i en allt mer komplex värld.

– Vi är otroligt stolta säger Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy,    
vi planerar att starta fler kurser under det kommande året och även fortsättningsvis, som riktar sig till deltagare från näringsliv, offentlig- och idéburen sektor.

Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy

Målet med Anna Lindh Academy är att skapa hållbara attraktiva utbildningar kring värdebaserat ledarskap med fokus på mänskliga rättigheter och ett vetenskapligt förankrat innehåll. Anna Lindh Academy drivs på Fakulteten på uppdrag av rektor Kerstin Tham under ledning av dekan och ordförande Rebecka Lettevall. Utöver projektledare Anna Nilsson arbetar även en projektgrupp av lärare och administratörer med att utforma uppdragsutbildningen till en unik kurs.  Precis som tidigare och även fortsättningsvis kommer utbildningen innefatta examination med möjlighet till poäng på universitetsnivå.

– Ett övergripande mål är att stärka Malmö universitets värdegrund med stöd av de värden som Anna Lindh och därmed Anna Lindh Academy står för, säger Anna Nilsson.

Just nu utvecklas också parallellt en ansökan som utlyses av Svenska Institutet, VINNOVA och SIDA om att bedriva ett globalt ledarprogram i världsklass. Även om konkurrensen sägs vara mycket hård, har en skrivargrupp av forskare och lärare från Fakulteten utformat en bra första ansökan, som de hoppas går vidare till nästa steg. Om ansökan kommer vidare skulle detta betyda att Malmö universitet får möjligheter att utarbeta ytterligare ansökningar om medel för att vidareutveckla arbetet med Anna Lindh Academy.

– Förhoppningsvis kan vi med hjälp av dessa projektmedel ta det globala arbetet till nästa nivå – men för tillfället har alla medarbetare som jobbar inom Anna Lindh Academy fullt upp, då både projekt, uppdragsutbildning och ansökan arbetas fram i en rasande fart, säger Anna Nilsson.  

Läs mer om Anna Lindh Academy:
https://mau.se/utbildning/uppdragsutbildning/anna-lindh-academy/

Installationsföreläsningar på KS

KS gläds åt att kunna installera tio professorer på Fakulteten under årshögtiden 2021. Eftersom det är fler än de föregående åren har KS i år valt att ändra upplägget på installationsföreläsningarna. Vi kommer att samla alla installationsföreläsningar till tre förmiddagar där varje professor intervjuas, föreläser och svarar på frågor under totalt 30 minuters tid. Alla professorer har dessutom möjlighet att hålla en längre föreläsning längre fram på läsåret. 

Ladda ner dokumentet nedan för att se hela veckans föreläsningar och en länk till kalenderhändelsen.

Moderator är prodekan Magnus Nilsson. Alla åskådare har under föreläsningen möjlighet att ställa frågor till professorn via moderatorn, som du skickar in till magnus.nilsson@mau.se

Alla installationsföreläsningar hålls i hörsal B1 på Niagara som max får ta in hälften av platserna, dvs totalt 45 personer, p.g.a smittrisken. Ingen föranmälan krävs, men observera gärna att antal platser är begränsat.

Under högtidsveckan och under KS föreläsningar kommer även en stor internationell konferens att äga rum i Malmö. Den svenska regeringen och statsminister Stefan Löfvén har bjudit in internationella stats- och regeringschefer från 50 olika länder till Malmö. Detta unika arrangemang kring Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism gör att stora delar av Malmös gator kommer att spärras av. Tänk gärna på att åka lite tidigare om du vill ta dig till Niagara. Här hittar du mer information om avspärrningarna https://polisen.se/malmoforumet   

Vi ser fram emot KS installationsföreläsningar och hoppas att många har möjlighet att delta – antingen fysiskt på plats eller digitalt. 

Välkommen!

Information in English:

KS is delighted to be able to install ten new professors at the Faculty during the Annual Academic Celebration 2021. Because there are more professors to install than previous years, KS will change the format of the inaugural lectures this year. All lectures will be scheduled on three days, where every professor get an interview, gives a lecture and answers questions during 30 minutes. Additionally all professors have to possibility to give a longer lecture later during this autumn semester.

Download the document below to see the whole week’s lectures and a link to the calendar event. (In Swedish only)

The moderator is pro dean Magnus Nilsson. During the lecture all viewers can send questions to the professor through the moderator to magnus.nilsson@mau.se

All lectures will be in auditorium B1 in Niagara which can take half of the places at the moment, which is 45 people because of the risk of infection. There is no registration required, but please observe that we just have the possibility to welcome 45 people. 

During this week and also during the lectures there will be a big internationell Konferens in Malmö. The Swedish government and the prime minister Stefan Löfvén have invited international heads of states and governments from 50 different countries to Malmö. This unic arrangement around the Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism (international forum to remember the holocaust and against anti-semitism) causes that many streets of Malmö will be shut off. Please leave a bit earlier if you want to visit the lectures live on Niagara. Here you can find more information about the restricted areas https://polisen.se/malmoforumet    

We are looking forward to all inaugural lectures at KS and hope that many of you take the possibility to join – either physically on Niagara or digital via link.

Welcome!