Kategoriarkiv: Forskning

En utmaning framåt blir att hitta en bra balans i byggandet av våra kunskapsmiljöer

Publicerat av
Svara

Marie Öhman är sedan augusti i år ny prefekt på institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).

Hej Marie! Hur har din första tid som prefekt varit?

Det har framför allt varit roligt! Det är alltid intressant och lite hälsosamt prövande sådär att lära känna en ny organisation med allt vad det innebär av nytt innehåll, nya rutiner, roller, akronymer osv. Och jag är mycket glad över mina nya kollegor vid K3 och fakulteten! Jag är imponerad över allt engagemang och all kreativitet som finns här och det är mycket roligt att vara tillbaka i en verksamhet med tyngdpunkt på hum/sam, efter en lång period med ansvar för lärarutbildningsfrågor.

Vilka frågor är i fokus just nu på institutionen?

K3 firar 25 år i år och visst fokus de gångna veckorna har legat på planering för att fira det. I övrigt håller vi på med programutveckling inom humaniora och har precis lämnat in en programidé till Fakultetsstyrelsen. Vi ägnar också en del uppmärksamhet åt frågan hur vi ska arbeta inom våra sammanhållna kunskapsmiljöer och hur dessa förhåller sig till pågående initiativ till centrumansökningar. Lokalfrågorna är viktiga för K3 därför håller vi också på med en översyn av hur vi kan skapa de bästa förutsättningarna för våra utbildningar som förutsätter tillgång till verkstäder och ateljéer och som har en helt annat behov av fysisk tillhörighet än många andra utbildningar. Jag som är relativt ny som ansvarig för organisationen försöker också kasta en blick över befintliga mötesformer och arbetssätt för att säkerställa att de möjliggör kollegialt inflytande och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Var är ni i arbetet med sammanhållna och gränsöverskridande kunskapsmiljöer?

K3 har en stor bredd i verksamheten och en utmaning framåt blir att hitta en bra balans för att ta tillvara den bredden och samtidigt stärka den gemensamma miljökärnan/miljöidentiteten. Den långa erfarenhet och stora kunskap som våra professorer har kommer att bli centrala i det arbetet och i nuläget pågår under deras ledning ett planeringsarbete, för att ta fram aktiviteter för nästa år som kan bidra till just detta. Vi har i verksamhetsplanen för kommande år plockat upp många av de utvecklingsmöjligheter som uttrycks i KS agenda för sammanhållna gränsöverskridande akademiska kunskapsmiljöer och skapat processer för att på kort och lång sikt ro dessa i hamn. På en övergripande strategisk nivå ser jag att vi kan systematisera den goda samverkan som finns mellan K3 och det omgivande samhället. Och jag ser att vi behöver arbeta för att på lång sikt utöka vår forskarutbildning.

Fakta:

Var bor du?
Jag har min utgångspunkt i Eskilstuna och veckopendlar till Malmö. I Malmö bor jag precis bredvid Pildammsparken.

Har du familj?
Jag det har jag: en man, två vuxna barn och två katter

Har du något fritidsintresse/hobby/dold talang e.d.

Jag reser en hel del och väljer gärna resmål efter berömda hotell och restauranger som jag vill besöka. Jag är bra på att laga desserter och kan recitera orimligt många repliker ur Sjöwall och Wahlöös serie Roman om ett brott.

Händer i december

Migration seminar: Kids in action promoting health equity in socially deprived areas
Thursday 7 December, 14:15 – 16:00
Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, or Zoom

Re-Imaginatorium 1: Samskapande Malmö 2040
Fredag 8 december, 09:00 – 16:00
Media Evolution, Stora Varvsgatan 6a

Human rights festival
Lördagen den 9 december 2023
Lund, Stadshallen

Frukostmöte om mänskliga rättigheter
Måndag 11 december, 08:30 – 10:00
Nereus, Representationsrummet, plan 3

Virtuell UNIC-konferens: Tillvägagångssätt i ‘superdiversa’ städer: religion, samhälle och kultur
Måndag 11 december, 10:00 – Tisdag 12 december, 13:30

Please note that the listed events are only a selection of all events taking place at Malmö University. Go to the full list of events and register..

Do you also want your event to appear in the calendar? Here are instructions on how to publish in the calendar.

Doctoral Education: new era, new faces, new routines

Publicerat av
Svara

Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education/Pro Dean

Over the last two years we have undergone an extensive review of our doctoral education, which came in three stages:

• self-evaluations of all subjects in winter 2021-22;
• the external reviewers’ report in late 2022; and a separate evaluation of administrative practices by Malin Ideland, now Pro Vice Chancellor for Research and Doctoral Education.
• Reflection on these findings in the first half of this year, which resulted in the Doctoral Education Action Plan passed in summer 2023.

The external review was generally extremely positive about the foundation we had built in doctoral education. But, of course, there is always room for improvement, and as the next stage of the Action Plan, a series of changes will take effect from 1 January 2024 that should set our doctoral education up for the years to come. There are three principles underlying these changes:

• Decision-making chains should be shorter, if possible.
• Ultimately responsibility for decisions must be clear, and decisions should be taken as locally as possible.
• In line with the general decentralisation that has taken place in doctoral education, departmental collegial structures should be given more responsibility for quality assurance.

Many of the changes relate to the decision-making processes, rather than the academic content. They should hopefully mean that decisions can be taken more quickly, and that certain aspects of the doctoral experience – such as admission, progression and preparations for defences – go more smoothly. In practice, they will mean that the heads of department will play a greater role than hitherto, and that certain committee processes are speeded up. On 21 November, the Dean formally decided on changes to the Delegation Ordinance from 1 January 2024. Between now and the end of the year, it is intended that the steering documents relating to doctoral education will be updated to reflect the new rules. But – as always – working to the highest quality remains a priority, and departments will now have even more direct responsibility for ensuring that their doctoral educations run as smoothly as possible.

Another significant step forward in our doctoral education came with the Vice Chancellor’s decision on 23 October 2023 to approve the new Organisation Studies subject. It will have its formal home in the Department of Urban Studies, but also involve a wide range of other actors across the university, building a strong new environment in that area. The November FFN approved its General Study Plan, and new doctoral positions will shortly be advertised. Also worth noting is that on 15 December, Calle Håkansson will defend his PhD – the first to be defended in Global Politics, which was hitherto the newest subject in the faculty. (Before, that, however, don’t miss Zahra Hamidi’s defence in Urban Studies on 1 December!)

This will be my last blog post in my current capacity as Vice Dean for Doctoral Education. During slightly more than four years in the role, I have been privileged to see seventeen people defend their PhDs in the faculty (not including Calle and Zahra, who will defend before the end of the year), and witnessed a significant growth in the number of doctoral students, especially externally-funded ones. Four years ago we were the only faculty that did not have doctoral students in so-called ‘graduate schools’; now, we have several in all three departments, not least due to colleagues’ growing success in attracting external funding for cross-university collaboration as well as research projects that involve doctoral students.

I will remain in the faculty management group as Pro Dean, but am delighted to be able to announce that the Dean decided last week to appoint Dr Magnus Andersson as vice dean for doctoral education from 1 January 2024. Magnus is associate professor in the Department of Urban Studies. I thank you all for your cooperation since 2019, and am sure that Magnus will benefit – as I have – from the valuable advice and support the doctoral education coordinators; the research administrators and research liaison officers; members of the faculty’s FFN committee; and not least, all the supervisors and doctoral students themselves. I look forward to watching KS doctoral education flourish in your collective hands, as it enters the next chapter of its development!

COMING UP

Seriestaden Malmö 25 år: Från digital eufori till det analogas återkomst
Torsdag 30 november, 14:00 – 16:00
Malmö konsthall, C-salen

Migration seminar: Tourism in Multicultural Societies
Thursday 30 November, 14:15 – 16:00
Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, or Zoom

Disputation – Zahra Hamidi
Fredag 1 december, 13:15 – 17:00
Niagara, hörsal B (NI:B0E15), Nordenskiöldsgatan 1

From urban grievance to urban struggle: On the history of urban social movements
Monday 4 December, 15:15 – 17:00
Niagara, Lecture Hall Ni:A0606, Nordenskiöldsgatan 1

Docentföreläsning med Gustav Hägg
Tisdag 5 december, 15:15 – 16:00
Niagara, NI:A0507, Nordenskiöldsgatan 1

Migration seminar: Kids in action promoting health equity in socially deprived areas
Thursday 7 December, 14:15 – 16:00
Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, or Zoom

Re-Imaginatorium 1: Samskapande Malmö 2040
Fredag 8 december, 09:00 – 16:00
Media Evolution, Stora Varvsgatan 6a

Frukostmöte om mänskliga rättigheter
Måndag 11 december, 08:30 – 10:00
Nereus, Representationsrummet, plan 3

Virtuell UNIC-konferens: Tillvägagångssätt i ‘superdiversa’ städer: religion, samhälle och kultur
Måndag 11 december, 10:00 – Tisdag 12 december, 13:30

Please note that the listed events are only a selection of all events taking place at Malmö University. Go to the full list of events and register..

Do you also want your event to appear in the calendar? Here are instructions on how to publish in the calendar.

Lots of activity at the Faculty of Culture and Society

Publicerat av
Svara

Dear all,

The last couple of weeks have been filled with exciting and important events and news related to KS and what we do, as well as horrible and tragic news reaching us from different parts of the world. Our times are hard and challenging in many ways, and now more than ever it is important for us to continue the work we do and remember to respect each other.

Högtidsveckan was a really great experience in many ways. We had a fantastic KS-dag with inspiring lecture by new professors, visiting and adjungerade professor – thank you all speakers!!! And thank you Therese Hjort who organized everything – celebrations and a relaunch of Anna Lindh Academy and finally a festive årshögtid! Congratulations again to our new doctors and professors!

November 8, we had our first KS-dag focusing on our kunskapsmiljöer and with a guest lecture by Professor Eva Hemmungs-Wirtén on her way to an ERC-advanced grant, but also on her experiences of managing and finishing it successfully. Thank you for contributing and making our first day such a good day! From what I heard, many of you got new knowledge on what is going on at KS in the different miljöer, but also inspiration from your colleagues and from the talk given by Eva Hemmungs-Wirtén. (Next KS-dag is on November 6, 2024 – save the date will be in your calendar very soon!)

Writing this newsletter, I have just come back from our seminar on Humanities that KS Malmö University arranged together with HumTank, Lund University and Vetenskap & Allmänhet (Nov 15). We had the opportunity to take part of important knowledge on what the public think about humanities (most of them have either low trust in humanities and research from humanities, or have no opinion at all) and also discuss why we have this rather challenging situation and what we can do to change it. There were many good suggestions and food for thought, and since it was filmed everybody will be able to watch it, but what I want to stress is that we need to continue to make visible 1) that what we do is valuable for our societies in many ways which also means that we need to be part of many different rooms and use different languages and genres to talk about what we do – not least that we are important for the STEM strategies; 2) that it is important for us not to separate collaboration and dissemination from our research and teaching, but that we continue to see that they are all connected and part of the same process; 3) that it is not only academia that have become more “professionalized” in the last 20 years, but also all other spheres, which also means that there are not as many people who have one foot in different spheres anymore and that can function as mediators. (If you are interested in the reports made by Humtank and Vetenskap & allmänhet, just visit their websites.)

Yesterday (November 14) we had KS verksamhetsdialog  with the Vice Chancellor where the focus was on planning and a sustainable economy. It was a really constructive and positive dialogue where Kerstin Tham underlined that what we are doing at KS has high quality, not only in relation to our research and education, but also when it comes to how we organize ourselves and how we use our resources. The fact that we have high quality in our program and courses, that we now have a new doctoral subject (Organisation Studies), that so many students apply to our courses and programs, that we apply for and also have been very successful in external funding (congratulations!), that we are doing research and also publish, (do not forget to register in Diva – since your publications also is important for our funding) collaborate and innovate in different forms are also related to the fact that we do these things together, that we have a clear Agenda and work strategically and systematically. So be proud of what you do! Keep up the good work and continue to recognize, respect and help each other! And do not forget to celebrate and also to take a break!

We also of course talked about the challenging times that we are part of right now and how it is even more important to think about how we use our resources, at the same time that it is also more difficult than ever to plan .The discussion related to finances continued in the afternoon yesterday, since our Chief Financial Officer at Malmö university, Ingrid Bengtsson-Rijavec, was a guest at Fakultetsstyrelsen. We were very happy to have her as a guest and hope to make this a yearly standing invitation.

Next week Malmö university is part of Förbjuden kulturvecka organized by Malmö stad. Vice Chancellor Kerstin Tham and adjungerad professor I konst Maria Lantz, K3, will be part of a panel together with Henric Höijer talking about academic freedom and artistic freedom moderated by Lars Mogensen. Most welcome! https://mau.se/kalender/forbjuden-kultur/

Annika

OTHER NEWS

CEMES NEWS
Latest updates and upcoming events

CEMES GRANTS – Spring 2024
Call for applications for research activities planned for 2024

COMING UP

Tuesday 21 November, 16:30 – 18:00
Förbjuden kultur och Mau After Work c/o Kultursamverkan

Wednesday 22 November, 17:15 – 18:30
Malmö snackar #8: Hur skapar vi en vi-känsla i Malmö?

Friday 24 November, 13:15 – 13:30
Nailing of thesis – Calle Håkansson

Tuesday 28 November, 15:00 – 17:00
Expert on Russia gives lecture

See all calendar events for the month of November

Do you also want your event to appear in the calendar? Here are instructions on how to publish in the calendar.

Och så var det juni och nästan midsommar…

Publicerat av
Svara

Och jag sitter på Pågatåget från Simrishamn (flyttade hit från Stockholm i februari – stortrivs) och funderar på vad vi sysslat med under våren och mina första månader som dekan. Vi på KS har bland annat

  • Färdigställt och fastställt KS Agenda för sammanhållna och gränsöverskridande miljöer, vilket innebär att vi har både en karta över vad KS erbjuder i dag, en målbild för vad vi vill vara om några år och en färdplan för hur vi ska ta oss dit. Det är inspirerande att ta del av allt vi gör på KS. Läs och var stolt! (Agendan är lämnad till engelsk översättning och så fort vi får in den sprider vi även den engelska versionen.)
  • Rekryterat en ny prodekan och satt igång rekryteringsprocessen av ny prefekt för Urbana studier. Annons ska enligt plan gå ut ”runt” midsommar och deadline för att söka tjänsten blir förmodligen sista augusti. Sök och/eller uppmuntra andra att söka – sprid informationen!
  • Tagit fram och fastställt åtgärdsplan för uppföljning av utvärdering av forskarutbildning. Och i höst blir det också omtag kring hur vi arbetar med våra olika forskarutbildningsprocesser för att skapa ökad tydlighet och mindre frustration i beredning och hantering. Att vi har en forskarutbildning av hög kvalitet fick vi konstaterat i utvärderingen, men nu ska vi ta nästa steg i utvecklingen. Glädjande nog fick jag rapporter från doktoranderna att det gemensamma skrivinternatet för KS doktorander i veckan varit en succé – 10 av 10 poäng. Bra jobbat alla ni som ordnat!

Vår fakultet och Malmö universitet har många viktiga funktioner genom det vi utbildar i och forskar kring. Men vi ska också komma ihåg att en av våra viktigaste roller i vår apokalyptiska samtid är att visa på betydelsen av vetenskaplig kunskap och vår – och studenternas – förmåga att både självständigt och tillsammans ta oss an och utforska och hantera komplexa och svåra utmaningar systematiskt och metodiskt. När vi i höst firar att vi varit universitet i 5 år, lärosäte i 25 och odontologi i 75, kommer detta att synas i programmet bland annat på högtidsveckan och genom våra nya professorer (Stort grattis till KS nyaste professor Kristin Järvstad) och doktorer, men också på vår gemensamma KS-dag och i evenemang vi är med och arrangerar som tar sig an frågor som förbjuden kultur, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och akademisk frihet.

Slutligen vill jag också rikta ett stort och extra varmt tack till prodekan Magnus Nilsson som nu i höst lämnar sitt uppdrag och som bidragit stort under de år han varit verksam i sin roll. Magnus Nilsson har under sina år som prodekan varit med om att ta KS från högskola till universitet med allt vad det innebär: ευχαριστώ!

Hoppas ni alla nu får vilsamma dagar. Vi ses igen i augusti!

Foto: Christel Brost

Reflections on research ethics

Publicerat av
Svara

Author: Johan Brännmark, Associate Professor/Senior lecturer, Department of Global Political Studies.

Summer is coming. For me personally, it means not just the end of a semester but also a move to Stockholm University, where I will start a new position on June 1st. One set of assignments that will now end all have to do with research ethics, making this a good time to reflect on this much-discussed topic.

More specifically, I have been the faculty’s representative on the University’s Advisory Board for Research Ethics and a contact person for research ethics at the faculty. But I have also worked as a reviewer for The Swedish Ethical Review Authority. Especially the last year has seen an intense debate about the system for ethical review, culminating with a call for change signed by almost 2.500 researchers, and the Swedish education minster signaling that there will be an overview of the system. Some reflections, mainly from the perspective of having worked with ethical review:

Johan Brännmark. Photo:Håkan Röjder

It is often said that the Swedish system is unique, and it is. But mainly in how centralized it is. What is otherwise more common is that ethical review is handled locally at universities. This does not necessarily mean that it is an easier process, but rather that it will vary much more depending on which university one is at. Universities can be bureaucratic too. And there can be idiosyncratic ethics board members there too. One benefit with a centralized system is also that it can make it easier to handle problems with bias and conflicts of interest – locally at a university there will always be personal ties between researchers and a variety of vested interests. This is not to say that the current Swedish system is optimal in how it functions, but it is not wholly without its advantages.

A typical meeting at one of the Authority’s boards for ethical review is at least 4 hours and covers about 25 applications, with one board member preparing the discussion for each application. A system where there was a fast-track procedure for less complicated applications would make life easier both for a lot of researchers and for the reviewers. For many types of research that involve handling limited amounts of sensitive personal data, the relevant issues are mainly about having solid data management and good consent procedures – securing this should not need complicated applications. Somewhat ironically, while applications are often quite long, they can often also be quite skimpy on the details about especially data management. Knowing your university’s data management practices goes a long way in getting an application approved without delay.

Uses of certain types of sensitive data could and probably should be exempt from review. The political opinions of politicians are an especially clear example of this (although what is often missing from the debate is that political opinions have been cause for review for twenty years; this was however just mostly ignored until stronger oversight was added to the system). The Swedish Ethical Review Act requires review for all research that handles sensitive personal data, whereas the GDPR has certain exceptions allowing for the use of sensitive personal data. One of them is when data processing relates to data which have been manifestly made public by the data subject. Some such provision could probably be included in the Ethical Review Act as well. But this could also leave researchers with a tricky gray area to navigate on their own (just when has something manifestly been made public?), so exactly how such an exemption should work needs some thought. But hopefully this will be part of the revisions to the system that are now on the horizon.

Johan Brännmark

What’s up?

Publicerat av
Svara

Nu är vi tillbaka igen efter en lång påskledighet med sol – det var välbehövligt! Hoppas ni alla haft möjlighet att ta en promenad, läsa en bok, äta något gott. Själv känner jag mig alltid rätt trög efter att ha varit helt ledig några dagar, så nu håller jag som bäst på att starta igång arbetshjärnan igen. En koll på kalendern ingår i detta: vad har vi gjort och vad ligger framför oss?

En bild av en staty i Västra Hamnen, universitetsbyggnaden Orkanen syns i bakgrunden.
Foto: Annika Olsson.

Halvvägs in i terminen innebär att vi haft alla kvalitetsdialoger med institutionerna (mycket bra framåtsyftande samtal) och att vi förbereder oss för KS dialog med universitetsledningen. Det pågår väldigt mycket strategiskt arbete på alla institutioner, inte minst i relation till kunskapsmiljöerna: nya kurser; flera rekryteringar på gång; nya doktorander på ingång, massor av ansökningar. Full fart på ett positivt vis. Nu har också Mona Lilja börjat sitt uppdrag som prefekt vid GPS 1 april – välkommen Mona och tack Gunnhildur Magnusdottir för ett bra jobb som tf prefekt!

Vi är också mitt i processen med att rekrytera ny prodekan efter Magnus Nilsson, som fick ett stort bidrag från VR för att bygga miljö och ska ägna sig mer åt forskning från och med i höst.  Vi har nu intervjuer med tre kandidater, och händer ingenting oförutsett hoppas vi vara helt färdiga med processen i början av maj.

Ett annat arbete vi är mitt i är en uppföljning av fjolårets utvärdering av forskarutbildningarna (alla utom ett ämne) vid KS. Utvärderingen, som generellt var positiv, konstaterade bland annat att vår organisering av forskarutbildningen behövde ses över för att bli tydligare (beslutsvägar och processer upplevdes som något snåriga och otydliga) och mer resurseffektiv. Som ett led i detta arbete fick professor Malin Ideland (LS), med stor erfarenhet av och kunskap kring forskarutbildning, i uppdrag att se över just rutiner och processer. Hennes rapport har precis landat i mailkorgen (och diariet: LED 2023/151) och innebär att vi nu ska analysera hennes slutsatser och fundera över hur vi går vidare. (Det kommer också en åtgärdsplan som tar fasta på andra slutsatser i utvärderingen.)

Nästa vecka ska jag, prefekt Kerstin Sandell och Helene Waldeck på nationellt dekanmöte för samhällsvetenskapliga fakulteter i Uppsala. Temat är forskning, samverkan och finansiering. Medverkar gör bland annat representanter från flera forskningsfinansiärer och även statssekreterare Maria Nilsson. Vi ser till att ni får information när vi varit där. Detta är ju extremt viktiga frågor för oss att bevaka.

2023 är ju också stora jubileumsåret: Malmö Universitet 25 år, K3 25 år och US och GPS 15 år!

Vi firar hela året, men extra mycket:

  • 31 augusti 2023: 15.00-18.00. Save the date och gör firandet till en del av undervisningen!
  • Måndag 9 oktober är KS-dag i högtidsveckan då våra nya professorer av olika slag kommer att hålla föreläsningar för både kollegor och studenter, och fredagen 13 oktober samlas vi till årshögtid för att fira alla Malmö Universitets nya doktorer och professorer tillsammans
  • 8 november är vår första gemensamma KS-dag om våra gemensamma kunskapsmiljöer. Mer information följer, men detta är ett viktigt steg i vårt arbete att synliggöra oss själva för varandra! Så boka in dagen – den kommer att bli både spännande och mycket viktig för oss (jag vet att några redan har annat inbokat, men vi ska se om vi kan hitta en lösning).

Det är viktigt att förstå vilka vi är och vad vi kan göra

Publicerat av
Svara

Per Linde har varit på institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)
lika länge som den funnits, det vill säga i 25 år.

– Jag började som student när K3 öppnade sina dörrar 1998, därefter blev jag doktorand. Idag är jag universitetslektor i interaktionsdesign och tillförordnad prefekt.

Per Linde, universitetslektor i interaktionsdesign



Vilka är dina största utmaningar i rollen som prefekt? 

– Att komma in på kort varsel som prefekt är utmanande. Även om jag varit här länge är det mycket nytt att lära sig. Det är också mycket som förändrats sedan vi blev universitet.
I dessa ansträngda tider är också ekonomin en utmaning, att få kvalitet i utbildning och forskning.

Vad händer på institutionen just nu?

– Det händer mycket som vanligt. Framför allt arbetar vi med uppdraget om att utveckla sammanhållna och gränsöverskridande internationella miljöer. Vi identifierar vilka teman vi ser som är starka på institutionen och hur vi kan formera oss runt det på ett konstruktivt sätt. Frågan är hur vi på ett starkare sätt kan integrera forskning i utbildningen.

Berätta lite om ditt forskningsområde?

– Ämnet interaktionsdesign är en ung akademisk disciplin med endast fyrtio år på nacken. Det handlar om människans förhållande till teknologin, vilken roll teknologin spelar i människors liv och dess påverkan på samhället – hur den berikar eller försvårar.
Min forskning handlar om deltagande design – hur människan som ska använda en viss teknologi kan vara med och utveckla den, inte bara vara passiva konsumenter.

Vad är mest intressant inom ditt forskningsområde just nu?

– Just nu pågår väldigt starka digitaliseringsprocesser i samhället – här är det viktigt att inte bara utveckla det teknologiska perspektivet, det är viktigt att ha en kritisk blick. Ett intressant exempel är Explainable AI som handlar om beslut som fattas med automatiska beslutsprocesser, och på vilka grunder de fattas.

Du är inte ”bara” forskare, du är också poet, hur ser du på AI-chatbottarnas möjligheter att lära sig skriva riktigt bra poesi?  

– Det beror så klart på vad man räknar som god poesi. Men tänker man sig poesi som något som har en sådan verkan på en läsare/lyssnare att det skapar en poetisk upplevelse så är ju det ett förhållande som inte nödvändigtvis privilegierar en mänsklig författare. Så ja, jag tror nog att en AI kan skapa vad vi kalla god poesi ur det perspektivet. Men sedan är det ju också en fråga hur den kreativa processen fungerar. Där tror jag att det, ska vi kalla det det mänskliga, skapandet fungerar på ett särskilt vis som dagens AI inte kan replikera, inte just nu i alla fall.

Per Linde inledde sitt uppdrag som tf prefekt i januari 2023 i samband med att Annika Olsson, tidigare prefekt på K3, påbörjade det övergripande uppdraget som dekan på KS.

Doctoral education news

Publicerat av
Svara

Author: Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education

The days are getting longer, and it is time once again to update you on developments in the area of doctoral education.

You will recall that we overall received a very positive external evaluation last year, with some recommendations and suggestions for further quality improvements. The next stage of that process has been in full swing over the winter. The various faculty (FFN, KFKS) and department (HK/FHK) committees have been evaluating these suggestions. In the next few weeks we will be drawing up an ‘action plan’ based on the outcome of these discussions that I will present to the university’s Advisory Committee on Doctoral Education in early May. Thanks are due to all colleagues and doctoral students who have been involved in these discussions and will continue to give input as we move forward with it.

Spring is always a busy time of year, and it is pleasing to hear of so many colleagues who are planning to apply for external research funding with doctoral positions included. As the evaluation highlighted, a balance of internal and external funding allows us to maintain a critical mass of doctoral students while also leaving resources for the wider range of departmental research activity. We wish you good fortune in the forthcoming application rounds. A short reminder that (as per the dean’s e-mail of 13 February), external applications that involve the potential employment of doctoral students must be signed off by the dean in good time before the submission of the application. And also, that since we are obliged by law to ensure that the recruitment process for doctoral students is fair, open and transparent, the procedures for externally-financed doctoral positions should follow the same timelines and routines as for any other post.

Talking of recruitment, we are pleased to welcome three new doctoral students who started on 1 February: Fernanda Favaro and Jullietta Stoencheva in Media and Communication Studies (MKV), and Anne Marie Schröder in Interaction Design (ID). As we welcome new members of the doctoral community, we also wish success to those coming to the end of their studies. On 3 March, Marika Hedemyr will ‘nail’ her thesis (spikning) in K3, prior to defending it a public defence on 24 March.

Over the next two years we expect between 20 and 25 public thesis defences – the busiest such period in the faculty since Malmö University was founded. This will place a special responsibility on us all to ensure that the final seminars and thesis reviews – as well as the preparations for public defences – are done in a smooth and timely manner. The reward will hopefully be a generation of new Malmö doctors, and a series of exciting and stimulating theses and intellectual discussions around them.

There are also many interesting things happening in the background. The ‘Hands-On Teaching’ seminars – which started last semester – will take place at regular intervals over the next few months and discuss challenge-based learning and the roles of supervisors, examiners and students in undergraduate thesis writing. Doctoral students will also have help in writing their pedagogical porfolios, a subject we discussed in last week’s seminar with a guest seminar by Stefan Larsson of CAKL/Kristianstads Högskola There will also be a writing workshop in the summer (19-21 June) for all doctoral students. At the university level, an external assessment is currently being carried out of the faculty’s application for a new PhD subject in Organisation Studies, initiated by the Department of Urban Studies and incorporating researchers from across the university. We await further developments with interest.

Together with the Dean and the rest of the faculty leadership, I wish all doctoral students and supervisors a happy and productive spring.

Vi behöver stärka samspelet mellan forskning och utbildning

Publicerat av
Svara

Att Malmö högskola blivit Malmö universitet har förändrat förutsättningarna för vår forskning. Exempelvis har vårt basanslag från staten ökat rejält. Därför behöver vi hitta nya sätt att organisera forskningsverksamheten.

Foto: Håkan Röjder

När vi fortfarande var en högskola var det många som ville lyfta ut forskningen från institutionerna, för att den inte skulle ”drunkna” i en verksamhet som främst var inriktad på grundutbildning. Det fanns rent av idéer om att all forskning skulle utföras i centra, och att institutionerna enbart skulle fokusera på att bedriva utbildning.

Att forskningen nu utgör en större del av vår verksamhet – både på grund av det ökade statsanslaget och för att vi blivit bättre på att få extern finansiering – innebär dock att de idéerna är överspelade. Istället kan och bör vi fokusera på att stärka samspelet mellan forskning och utbildning. Detta är också en central uppgift i arbetet med att ta fram en färdplan för sammanhållna och gränsöverskridande akademiska kunskapsmiljöer som just nu pågår vid fakulteten.

Dock handlar det inte om något totalt paradigmskifte. Vi kommer även framöver att behöva ha särskilda organisationer för forskning. Det kan bland annat handla om att skapa plattformar för sådant som är utspritt över hela lärosätet, eller om att göra riktade satsningar mot forskning som ännu inte är särskilt välutvecklad men som har stor potential att utvecklas.

Emellertid är det viktigt att vi hittar bra former för detta. Därför förs det just nu diskussioner i många olika fora – inklusive universitetets Forum för forskning och forskarutbildning (FFN) – om hur vi på bästa sätt ska organisera vår forskning. Ett resultat av dem är ett förslag att fakulteter och institutioner ska kunna skapa skräddarsydda ”forskargrupper” med olika livslängd, olika stor finansiering, olika mål, olika modeller för utvärdering etc.

Detta förslag kommer att vara väldigt viktigt för oss på KS när vi framöver ska hitta bättre former både för de grupperingar som tidigare varit ”plattformar” (Medea, Collaborative Future-Making, Rethinking Democracy och RUCARR) och för de olika konstellationer som börjat växa fram på senare tid (exempelvis Malmö University Comics Hub).

Det pågår också en diskussion om universitetets forskningscentra. Hur många sådana är det exempelvis rimligt att ett universitet av vår storlek ska ha? Vilka typer av verksamheter är bäst betjänta av att organiseras i den formen? Ska alla centra fungera på samma sätt? Vilket är det enklast och bästa sättet för utvärdering? Hur skapar man rotation bland våra centra?

Det ska bli spännande att se var dessa diskussioner landar. Det ska också bli spännande att se om vi på KS får några nya centra framöver, antingen i samband med att forskningsprogrammen utvärderas och eventuellt ”uppgraderas” eller om det kanske blir möjligt att föreslå helt nya centra…

Oavsett vad som händer på den fronten är det emellertid viktigt att vi ser till att inte skapa organisatoriska gränser mellan utbildning och forskning, eller mellan olika forskningsmiljöer. Våra akademiska miljöer ska ju vara både sammanhållna (vilket bland annat innebär att forskning och utbildning ska hänga samman) och gränsöverskridande (vilket till exempel bör förstås som att det ska vara lätt att samarbeta mellan olika delar av organisationen).

En annan sak som fått stor uppmärksamhet i BFF på senare tid är frågan om forskningsledarskap. I en utredning som snart är klar föreslås exempelvis att vi istället för att se det som en särskild roll bör fokusera på att forskningsledarskap utövas inom ramen för många olika roller, uppdrag och befattningar. Såväl rektor och centrumföreståndare som professorer, projektledare, enhetschefer och många, många andra utövar forskningsledarkap av olika slag.

För att stärka och utveckla detta ledarskap kommer BFF att bjuda in till olika aktiviteter, exempelvis workshops och seminarier. Hålla gärna ögonen öppna. För hur viktigt det än är att vi organiserar forskningen på ett ändamålsenligt sätt är det ännu viktigare att vi utvecklar en god forskningskultur. Och att diskutera vad vi menar med gott forskningsledarskap kan nog vara ett bra steg i den riktningen.

På gång på fakulteten

Publicerat av
Svara

Så är då den akademiska högtidsveckan avklarad. För mig innehöll den bland annat mitt första framträdande i talar, vilket var mycket intressant. Min starkaste upplevelse var emellertid promoveringen av fakultetens hedersdoktor Mariia Tyschenko – den kommer jag aldrig att glömma.

Hedersdoktor Mariia Tyshchenko, Fakulteten för kultur och samhälle.

Just nu pågår ett intensivt arbete för att göra budgetar för de kommande åren. Tydligen är det litet komplicerat att få fram alla siffror som behövs och jag har flera gånger hört prefekter och andra muttra irriterat över att budgetprocessen är litet seg.

Dessbättre finns det dock saker att glädja sig över i de siffror vi fått fram. Inte minst tycks det som att prognosen för vårt ekonomiska resultat är betydligt bättre än vad vi budgeterat och att vi kan göra överskott inom såväl undervisning som forskning. Dessutom har vi ökat omsättningen inom forskningen med hela 18%.

Men riktigt allt är inte frid och fröjd. I förra veckan hade jag ekonomidialog med rektor. Hennes budskap var tydligt: lärosätet lyckas inte utbilda tillräckligt många studenter, och den utvecklingen måste omgående vändas. På vår fakultet handlar det om en ”underproduktion” på 3,4%.

Att det blivit såhär har flera anledningar. På vissa utbildningar är söktrycket för lågt. På andra dyker de antagna studenterna inte upp. På ytterligare andra hoppar studenterna av.

Om vi inte lyckas vända utvecklingen riskerar vi att få ett minskat utbildningsuppdrag, vilket innebär att vi inte kan ge alla de program och kurser vi ger idag. Det är något vi måste göra allt vi kan för att undvika.

En sak vi bör göra är att se till att vi har ett flexibelt utbildningsutbud. Exempelvis behöver vi ha kurser som vi kan starta med relativt kort varsel om vi märker att vi snabbt måste öka antalet studenter. Självklart måste vi också göra vad vi kan för att attrahera studenter som verkligen vill gå våra utbildningar och se till att vi ger våra studenter goda möjligheter att genomföra sina studier på ett framgångsrikt sätt.

På senare tid har vi fokuserat oerhört mycket på att utveckla vår forskning. Nu är det nog tid att ägna litet mer uppmärksamhet åt våra utbildningar, som trots allt utgör den största delen av vår verksamhet.