Doctoral Education News

Author: Prof. Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

Again rejoicing Nature sees
Her robe assume its vernal hues:
Her leafy locks wave in the breeze,
All freshly steep’d in morning dews.

Robert Burns (1759-96)

As the words of Scotland’s national bard remind us, spring has sprung – and it is time to update you on what is happening with the faculty’s doctoral studies.

As you will almost certainly have noticed, the external evaluation of doctoral studies is now in full swing. Our faculty is the first to be evaluated in the university’s 2021-25 external evaluation cycle. Four of our five subjects (IMER, Interaction Design, Media and Communication Studies, and Urban Studies) are currently under review.  We have been fortunate in attracting the engagement of several of the Nordic states’ leading academic experts as external evaluators (joined by an internal professorial evaluator from another faculty, and a doctoral student representative). The committee, headed by Dr Eva Brodin of Lund University, will visit the university next month for a site visit (on 17-18 May).

Shortly before Easter, we submitted the self-evaluation reports. These were the result of discussions and consultations held across all three departments over the last half-year, and they will form the basis for next month’s site visit. We are immensely grateful to the advisory committees of supervisors – and in particular, to the doctoral studies co-ordinators in each department (Professors Maja Povrzanović Frykman, Pille Pruulmann-Vengerfeldt and Per-Markku Ristilammi) – for their intense engagement with this process.

We have made a great deal of progress in developing doctoral studies since the change to university status in 2018. But it is not just the thoughts written down in the self-evaluation documents (all 39,000 words of them!) that are important in this respect. The process is designed to be (and already has been) quality-improving, allowing us to reflect on what we do well, and what can be done better. After the site visit has taken place, we will receive a report from the evaluation committee with recommendations. Thereafter, we should present a follow-up plan to the university’s Advisory Committee on Doctoral Education (KFU) in the next academic session. So there remains much to do after the formal external part of the evaluation is completed. But first, we look forward to the evaluation committee’s visit in May with anticipation.

The evaluation is not the only item on the agenda. Despite strenuous efforts to mitigate its effect, the pandemic has hit many doctoral students hard. Dealing with the pandemic’s impact has been a major focus of our activity this year. So far, 14 doctoral students in KS – nearly half of the current doctoral students who were registered at the start of the pandemic (and by far the highest proportion of any faculty in the university) – have received extra time in respect of delays caused directly by the Covid-19. Formal extension decisions by the heads of department have been informed by a cross-departmental committee. The committee has discussed each application individually, and its recommendations have been focused on ensuring equal treatment of doctoral students’ applications regardless of subject. There will be one further round of applications in August 2022. On the positive side, since most restrictions have finally been removed, it has been pleasing to see more and more people returning to campus this semester. Several doctoral students have finally managed to embark upon much-delayed fieldwork.

We continue to develop our support structures for doctoral students and supervisors.  We are aware of the need for career and pedagogical support to doctoral students, and will soon be announcing a call for expressions of interest in a hands-on teaching programme to be held in 2022-23. We instituted a new regular supervisor training seminar series this session, at the request of the departmental advisory committees of supervisors. The last such seminar of the academic year – on creativity in doctoral education – will take place on Tuesday, 26 April, and we hope for a good turnout. Participation in these seminars should be seen as a key part of supervisors’ competence development, as we seek to build excellence in doctoral education. 

It is pleasing to see our doctoral student numbers expand on the basis of new externally-funded positions. We welcome two new doctoral students who started on 1 February: Jessica Haynie-Lavelle and Dennis Munetsi (both studying for PhDs in Global Politics).  Their positions are linked to an all-Swedish graduate research school primarily funded by Wallenberg (WASP-AI) and co-financed by the university, the Malmö co-ordinator of which is Dr Michael Strange (GPS). Congratulations are also due to Dr Kristian Steiner (GPS), who is part of a Horizon Europe project of almost €2.7 million for a creating a doctoral network, VORTEX (Coping with Varieties of Radicalization into Terrorism and Extremism). It is a four-year project that will employ 10 PhD students across seven countries, with GPS receiving funding for 2 PhD students. It is pleasing to see efforts to build up and link into graduate schools beginning to bear fruit – especially in such a competitive field.  

Ny ordförande för fakultetsstyrelsen på Fakulteten för kultur och samhälle

Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, är vald till ny ordförande för KS fakultetsstyrelse. − Som ordförande gäller det att hålla huvudet kallt och skapa balans mellan fakulteter och institutioner så att alla olika intressen kan komma till tals, säger Lisa Strömbom.

Hej Lisa, du har nyligen blivit vald till ordförande för fakultetsstyrelsen på Fakulteten för kultur och samhälle. Hur känns det? 
– Det känns roligt och utmanande på samma gång. Jag har haft många olika ledarskapsroller, men har inte varit ordförande för en fakultetsstyrelse tidigare. Jag har varit ledamot i fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och har en bra bakgrund och erfarenhet när det gäller forskning, utbildning och ledarskap, det som är universitets huvudverksamheter.

Berätta lite kort om din bakgrund? 
– Jag är docent, forskare och lärare i statsvetenskap på Lunds universitet. Jag har varit föreståndare på avdelningen för freds- och konfliktvetenskap, samt ställföreträdande prefekt för statsvetenskapliga institutionen. Min forskning handlar om freds- och konfliktforskning med fokus på Israel-Palestina.

Vad ser du som det viktigaste uppdraget för fakultetsstyrelsen? 
– Bra fråga, men svår. På kort sikt handlar det om att göra kommunikationen tydlig, fakultetsstyrelsen är en viktig kommunikationshubb uppåt och nedåt i organisationen.

På lång sikt handlar det om att utveckla verksamheten. Malmö universitet har en önskan om att bli en mer kollegialt styrd organisation och fakultetsstyrelsen är ett viktigt nav i det arbetet. Det gäller att hitta en balans och kommunicera hur olika verksamhetsgrenar hänger ihop, att stärka forskningen och samtidigt stärka utbildningen.

Vilka perspektiv tar du med dig in som ordförande för fakultetsstyrelsen – vad tror du är viktigt för att föra arbetet framåt?
– Jag tycker att det är viktigt att prata om kollegialitet som princip. Kollegialitet är ingen egen sfär utan responderar på behov som finns i verksamheten. Det handlar om att samla upp tankar från organisationen, lyssna på lärarrepresentanter och försöka plocka upp det som görs, både från centralt håll och på fakulteten. Detta är något som universitet ständigt måste påminna sig om. Det är en särskild utmaning för Malmö som inte varit universitet så länge. Där finns en skillnad om vi jämför till exempel med Lunds universitet som har en lång tradition av kollegialitet. Men även där måste kollegialitetens princip hållas levande – den blir inte mer än vad man gör den till.

Det är viktigt att alla kan förstå och acceptera den kollegiala processen. Om vi tycker att beslutsgången är legitim och rättvis, kan det göra att det blir lättare att fördra även beslut vi kanske inte sympatiserar med. Vi behöver förankra kollegialiteten i styrelsen – så här lyssnar vi på varandra, så här skapas konstruktiva dialoger. Som ordförande gäller det att hålla huvudet kallt och skapa balans mellan fakulteter och institutioner så att alla olika intressen kan komma till tals innan vi går till beslut.

Fakulteten för Kultur och samhälle önskar Lisa Strömbom varmt välkommen.

Om Lisa Strömbom

Om Fakultetsstyrelsen på KS

Vem bestämmer på Fakulteten för kultur och samhälle?

Sedan 1 april har fakulteten en ny styrelse och en ny ordförande.
Tack avgående styrelse, och välkommen nya styrelsen!

Ny fakultetsstyrelse.

Ett universitets verksamhet regleras på högsta nivå utifrån Högskolelagen och Högskoleförordningen. Inom universitetet styrs verksamheten av en arbetsordning, och när universitetsstyrelsen för några år sedan fattade beslut om hur Malmö universitet ska styras så gjordes en rad förändringar som ibland beskrevs som en ”rekollegialisering”. De innebar en övergång till en form av beslutsfattande och beredning med starka kollegiala inslag som knyter an till en flera sekler lång universitetstradition. När autonomireformen infördes för svenska högskolor 2010 var det många lärosäten, särskilt de yngre, som valde att utveckla en starkare linjestyrning på bekostnad av det kollegiala beslutsfattandet. Idag har Malmö universitet en blandmodell där rektor delegerar ansvar för utvecklingen så att det delas mellan dekan och fakultetsstyrelse. De äger tillsammans den spännande och utmanande uppgiften att ansvara för och utveckla fakultetens utbildning och forskning inom de ekonomiska ramar som fastställts och i enlighet med universitetets vision, mål och strategi.

Fakultetsstyrelsen har i uppgift att säkerställa att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete och följer upp kvaliteten i verksamheten. Den beslutar i flera frågor, exempelvis fastställer den fakultetsgemensamma prioriteringar, institutionernas verksamhetsplaner och principerna för fördelning av de statliga anslagen för utbildning och forskning.

Som dekan har jag ett akademiskt ledningsuppdrag som utgår från rektor och som gör dekan ansvarig för hela fakultetens verksamhet med undantag av de frågor som är delegerade till fakultetsstyrelsen, där ansvaret är gemensamt. Dekan, som också är ledamot i fakultetsstyrelsen, ska tillsammans med övriga ledamöter utveckla fakultetens verksamhet inom ramarna för fakultetens resurser. Utöver det akademiska ledningsansvaret ska dekan även företräda arbetsgivaren som chef för fakulteten. Den delen av dekanuppdraget sammanfaller inte med fakultetsstyrelsens uppdrag. Det är det gemensamma verksamhetsstödet som ser till att dekan får det stöd som behövs för att uppgiften ska fungera.

KS har en mångfasetterad och omfattande verksamhet med ett trettiotal program på olika nivåer, många fristående kurser och fem forskarutbildningsämnen. För att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut så har den delegerat beredningen av en del frågor till andra fakultetsgemensamma organ: utbildningsfrågor till en nämnd (UN) och forsknings- och forskarutbildningsfrågor till en annan (FFN). Dekan har också delegerat en del av ansvaret: forskningsfrågor till prodekan, utbildningsfrågor och forskarutbildningsfrågor till vicedekaner. Dekan, prodekan och vicedekanerna arbetar dock i hög grad tillsammans.

Kollegialiteten vid fakulteten går långt bortom ledamöterna i fakultetsstyrelsen. I grunden pågår den hela tiden i de olika samtal och diskussioner som förekommer på de många formella och informella arenor som finns vid ett universitet: mellan lärarna på en kurs, i seminarierummet, i programråd, vid kaffeautomaterna, för att nämna några. När frågor kommer till fakultetsstyrelsen för beslut så har de dessutom gått igenom ett antal tidigare steg – till exempel beredning i UN och FFN, eller de olika dialoger som är en del av universitetets styrmodell.

När de komplexa frågorna slutligen kommer till fakultetsstyrelsen, vanligtvis först för diskussion och sedan för beslut, så har de redan diskuterats, beretts och förankrats i den omfattande formella och informella struktur som en fakultet är. Fakultetsstyrelsens ledamöter representerar fakulteten men har med sig erfarenheter från olika delar inom den. Uppgiften är att fatta beslut som tar hänsyn till hela fakulteten och hjälper oss att fortsätta hålla vår höga kvalitet och akademiska identitet. Här har ledamöterna ett stort ansvar att lyssna in olika perspektiv från kolleger, men också att återkoppla till dem. Fakultetsstyrelsen har också tre externa ledamöter som representerar andra perspektiv som vi vill få in i diskussionerna för att kunna fatta ännu bättre beslut. Det är ett sätt att lyfta fram vårt samhällsengagemang och manifestera att vi är ett universitet mitt i staden, mitt i världen.

Mitt uppdrag som dekan tar slut vid årsskiftet, processen för att finna en ny dekan har påbörjats och jag vill påminna om att uppdraget inte bara är viktigt och utmanande utan även intressant och stimulerande!

Hur ska våra forskningsmiljöer organiseras?

Det finns idag fyra forskningsplattformar vid Fakulteten för kultur och samhälle:

Medea – A Research Lab for Collaborative Media,
Design and Public Engagement,
Russia and the Caucasus Regional Research,
Collaborative Future Making och Rethinking Democracy.

De två senare har funnits i ungefär fyra år, medan de tidigare funnits längre. Vid samtliga bedrivs spännande forskning av hög kvalitet om angelägna frågor. Dessutom har man varit mycket bra på att göra denna forskning synlig såväl inom som utanför akademin.

Plattformarnas framgångar är en av anledningarna till att fakulteten bestämt sig för att satsa mer på forskningsmiljöer framöver. Samtidigt är det långt ifrån säkert att just plattforms-formen är den bästa för att organisera vår forskning.

Denna form skapades när vi fortfarande var en högskola och vår forskningsvolym var betydligt mindre än den är idag. Då var det viktigt att skilja ut forskningen från resten av verksamheten för att göra den synlig och ge den möjlighet att utvecklas. Idag är läget ett helt annat. Bland annat bestämde vi i samband med forskningsutvärderingen ERA 19 att det är institutionerna som är våra primära forskningsmiljöer. Dessutom har forskningens andel av verksamheten ökat rejält.

Därför har det sedan i höstas pågått diskussioner i flera sammanhang om att hitta en bättre form för att organisera våra forskningsmiljöer. Efter samtal mellan plattformsföreståndarna, prefekterna och fakultetsledningen lutar det allt mer åt att de nuvarande plattformarna i framtiden kommer att få starkare kopplingar till institutionerna, och en annan organisations- och finansieringsform.

Detta skulle kunna få flera fördelar. Bland annat skulle vi kunna utvärdera verksamheterna på ett bättre sätt. En plattform utvärderas av externa granskare vart tredje år. Utvärderingen utmynnar i en rekommendation om förlängning eller avveckling. Om man överger plattforms-modellen skulle man kunna frikoppla utvärderingarna från denna existentiella fråga, och därmed ge dem en mer konstruktiv inriktning, med fokus på hur verksamheten kan utvecklas, snarare än på att avgöra om den ska finnas kvar.

En annan fördel skulle kunna vara att det blir lättare att inrätta olika typer av forskningsmiljöer (alla former är ju styrande för innehållet, och att vara en plattform är inte idealiskt för alla verksamheter) och att ändra inriktning på de som redan finns. Vi skulle helt enkelt skaffa oss nya möjligheter att bedriva forskning tillsammans.

Ännu är vi inte helt klara med diskussionerna, men förhoppningsvis kan dekan fatta beslut i frågan redan innan sommaren.

Aktuellt på KS

Seminarier och event:

Tisdag 15 mars, 15:15 – 17:00. On Zoom.
RUCARR seminar: Defending History? The Impact of Context and Speaker in Russia.

Onsdag 16 mars, 10:15 – 12:00. On Zoom.
Learning Life Itself. Risk and Resilience in Media and Communication Education.

Torsdag 17 mars, 14:15 – 16:00. Hybrid seminar: zoom and Niagara.
Migration seminar: National Integration Evaluation Mechanisms: Ways forward

Gå till medarbetarkalendern för mer information och anmälan.

Brussels office visits KS March the 18th at 10:30-12:00

Rickard Eksten has been active as Policy officer at our (Lärosäten Syd’s) Brussels office for 3,5 years now. You can meet him at the KS Faculty (or via Zoom) on Friday the 18th at 10:30.

On the agenda:

  • Short repetition about Horizon Europe and important current questions
  • What can the Brussels Office (Errin etc) offer Mau researchers
  • A personal reflection after more than 3 years in Brussels
  • Time for questions and comments

Place: NIC0826

Or Zoom: https://mau-se.zoom.us/j/67062443100

Most welcome to contact Lars Ola at Grants Office in advance with suggestions for themes to bring up at the meeting!

Welcome!


Nytt på forskningsfronten

Det händer en hel del på forskningsfronten just nu. Bland annat är det ansökningstider och dekan och jag har under de senaste veckorna skrivit under ett stort antal ansökningar om extern forskningsfinansiering.

Det är verkligen intressant att få en inblick i den mångfacetterade forskning som forskare vid KS bedriver, ofta i samarbete med kollegor vid andra lärosäten, både i Sverige och utomlands. Samtidigt är det naturligtvis litet sorgligt att en stor andel av dessa ansökningar inte kommer att beviljas.

Magnus Nilsson, Prodekan/ Professor Fakulteten för kultur och samhälle, Litteraturvetenskap

Genom att fortsätta att utveckla processer för kollegial granskning av ansökningar på institutionerna och genom att utarbeta bra ansökningsstrategier kan vi emellertid förhoppningsvis förbättra våra möjligheter att verkligen få genomföra den forskning vi lägger ned så mycket tid på att planera. Därför bör vi prioritera det arbetet framöver. 

Förra året satsade fakulteten på att stödja forskares karriärutveckling genom korttidssabbaticals. I år har vi valt att i stället ge stöd till nya forskningsmiljöer. På K3 kommer man att bygga miljöer kring konstnärlig forskning och serieforskning, på US formerar man sig kring urbana livsrum, hållbara organisationer och urban affärsutveckling och vid GPS kommer man att skapa nya forskningsmiljöer inom området global politik.

Parallellt med denna satsning håller vi som bäst på att undersöka hur vi ska kunna utveckla verksamheten vid våra plattformar (RUCARR, Medea, CFM och Redem). Kanske är just plattforms-formen – som skapades när vi fortfarande var en högskola och förutsättningarna att bedriva forskning var ganska annorlunda – inte optimal.

En sak som vi lagt ned ganska mycket kraft på under det senaste året är att utveckla vårt arbete med att analysera det samhälleliga genomslaget för vår forskning (det som brukar kallas ”social impact”). Det har inte varit helt enkelt, men vi har utan tvekan tagit ett par rejäla kliv i rätt riktning.

Man har även arbetat med dessa frågor på universitetsnivå och 16 februari ordnar Beredningen för samverkan ett seminarium om frågan som säkert kan bli väldigt intressant.

En viktig uppgift framöver är att skapa forskarskolor, som kan göra det möjligt för oss att utveckla våra forskarutbildningar. Vetenskapsrådet kommer att utlysa medel för sådana i höst och jag vet att det planeras ansökningar vid samtliga institutioner. Allra längst har man nog kommit på K3, där man redan förra året utarbetade en ansökan om en forskarskola inom ”communication for development”, men det finns intressanta initiativ också vid US och GPS.

Till sist skulle jag vilja passa på att gratulera professor Karina Vamling på GPS som nyligen belönats av Vitterhesakademin för sina “betydande insatser för att sprida kunskap om Kaukasusområdet”, sina “studier av kaukasiska språk och uppbyggnaden av forsknings- och undervisningsmiljöer inom Kaukasusstudier”.

Mer om Vitterhetsakademin

Seminarium
Impact case – hur kan vi bli bättre på att beskriva samhällsnyttan med vår forskning?

Onsdag 16 februari, 09:00 – 11:15, Online.

Gå till anmälan

International Advisory for Global Engagement at KS

We need to be strategic, pragmatic and organic in our way of thinking and make visible what we do, where we are going and how to get there, says Annika Olsson, head of department at K3 and the new chairperson of the International Advisory for Global Engagement at KS.

Annika Olsson, head of department at K3
Photo: Håkan Röjder

Hi Annika! What is the role of the International Advisory for Global Engagement at KS?

We promote and support internationalisation activities in research and education that are sustainable from a GPS, K3 and US perspective but also in line with the University’s strategy, the agenda for global engagement and the strategic priorities of the faculty. We act as a node where we coordinate efforts at the faculty and make ongoing collaborations in the organisation visible.

What kind of questions are you handling in the advisory board?

We have recurrent questions that concern different exchanges in education and research and for incoming and outgoing students. Then there are questions about research and how we work internationally with research exchange, both established collaborations with departments and with other universities around the world. Finally, we have questions regarding the individual researchers and their networks, both at the departmental and individual level.

What will be the main focus this year?

This spring, we have been asked by the dean to develop the strategic priorities of KS for internationalisation. We need to promote internationalisation activities in research and education which are in line with the University’s strategy, the agenda for global engagement and the strategic priorities of the faculty. The new strategy should be ready by summer 2022.

We have also defined three key words for our future work: we should work strategically, pragmatically and organically. Strategic means identifying areas or universities that are important to us as a faculty or department, educationally and in research and collaboration. We should work pragmatically in terms of; where does our funding come from, where are the decisions made, what decisions can be made by the University, what is controlled by the EU, and what does the world situation look like? We also need to be organic in our way of collaborating. Some researchers start with small networks of contacts, which eventually become an institutional exchange.

For more information about the International Advisory for Global engagement, contact Annika Olsson or any other member of the advisory (see the list below).


FACTS

The International advisory board at KS will:

  • promote internationalisation activities in research and education in line with the University’s strategy, the agenda for global engagement and the strategic priorities of the faculty
  • commission cases related to internationalisation to the dean
  • provide consultation in matters regarding internationalisation at the faculty
  • act as a link between the Advisory Board for Global Engagement and the faculty
  • have an ongoing dialogue with the dean, the Faculty Board and the departments.

International Advisory for Global Engagement at KS consists of:

  • Chairperson – Annika Olsson (K3)
  • International officer – Niklas Nannskog

International Academic Coordinators for each department:

  • K3 – Daniel Gaffner
  • GPS – Lena Karlbrink
  • US – Helena Bohman

International Administrative Coordinators for each department:

  • GPS – Maria Wennerberg
  • K3/US – Sofia Johansson
  • GPS/K3/US – Åsa Ulemark
  • GPS/K3/US/IO – Ioanna Karageorgou

Student representatives:

  • Doctoral Union – Michel Anderlini
  • Student Union – Arinzechukwu Onwurah

Fakultetsstyrelsens ordförande: viktigt att stanna upp och blicka framåt

Ulf Zander har varit ordförande för KS Fakultetsstyrelse sedan 2016. Snart påbörjas perioden för val till fakultetsstyrelserna och i april kan det vara dags att lämna över taktpinnen till någon annan.

Ulf Zander, professor i historia. Foto: Kennet Rouna.

Hur skulle du vilja summera de senaste sex åren som Fakultetsstyrelsens ordförande?

− Den största förändringen är att det har blivit en mycket mer kollegial verksamhet i Fakultetsstyrelsen. När jag tillträdde var det ganska få ärenden som var sådana som vi fattade beslut om. Efter hand har de blivit allt fler och det har ju också förändrat både det konkreta arbetet och sättet som Fakultetsstyrelsens ledamöter behöver tänka på. Till exempel så har vi fått ett allt större budgetansvar och då måste man sätta sig in i de större frågorna som inte bara handlar om pengar utan om vad vi ska satsa på inom utbildning och forskning. Hur hittar vi avvägningar? Hur många program och kurser ska vi ge? Vilka andra prioriteringar behöver göras vid ett universitet jämfört med en högskola?


Vilka frågor har varit viktiga att driva?

− En viktig fråga initialt handlade om Niagara, om arbetsplatsen, ombyggnationen och hur det skulle fungera. Den har klingat av efter hand men återkommit lite då och då under pandemin. Övergången från högskola till universitet och de förändringar det innebär har varit en annan stor fråga. En tredje återkommande fråga har varit fördelningen av studentpengen. Inte alla utbildningar på KS har låg studentpeng men ganska många så då blir det en uppgift för Fakultetsstyrelsen att försöka hantera på bästa sätt.


Vad är viktigt att tänka på framöver?

− Det är viktigt att komma ihåg att stanna upp och titta framåt, att inte fastna i ärenden som kommer på varje möte, speciellt i det här skedet då Malmö universitet håller på att formas till ett framgångsrikt universitet.  Annars tror jag att det är viktigt att hitta balansen mellan undervisning och forskning, men också att skapa en sund ekonomi. Som på så många andra fakulteteter så innebar pandemin tuffa utmaningar och jag kunde se hur personal på alla nivåer slet oerhört hårt för att få den dagliga verksamheten att fungera. Det är en utmaning att kunna gå från en pärs och ändå komma ut i något positivt. Vi behöver hitta en välfungerande ekonomi för att kunna våga ta vissa steg framåt.

Du har ju haft en kanske lite ovanlig roll som extern ordförande i Fakultetsstyrelsen, hur tycker du att det har fungerat?

− Nackdelen är att det tar längre tid för en extern ordförande att sätta sig in i arbetet. Man behöver skaffa sig kunskap om fakultetens olika verksamheter och hur de fungerar, och det tar tid. Fördelen är att man inte är inblandad i den dagliga verksamheten. Som extern kan jag vara den personen som står utanför och säger, nu tror jag att vi har flera olika förslag här. Hur hanterar vi det på bästa sätt? Jag upplever att det är nyttigt med blicken utifrån och vi har ju även andra ledamöter som kommer från branscher som inte är universitetet. Det har varit väldigt välgörande för arbetet i Fakultetsstyrelsen.

Vilket är ditt råd till en framtida ordförande?

− En av de viktigaste uppgifterna är att hitta vägen framåt när man sitter i de här ibland väldigt akuta situationerna som måste hanteras, men samtidigt försöka vara den som kan rikta blicken uppåt och framåt. Vi måste hantera allt som ska vara klart helst i förrgår men även det som ska hända om fem år, det är jätteviktigt. Och det är det bästa rådet tror jag, att orka ha båda de synsätten och också kunna hjälpa ledamöterna i fakultetsstyrelsen att tänka framåt och emellanåt påminna om att man inte bara är representant för sitt ämne eller sin institution utan för hela fakulteten. Där tror jag det är viktigt att en ordförande kan gå in och just klargöra – jag förstår att ni från olika institutioner ser det så här eller så här, men om vi försöker lyfta blicken, hur blir det bästa möjliga för fakulteten.

Perioden för val till fakultetsstyrelserna infaller mellan 16 december 2021 och 16 januari 2022.

Intressant och givande högtidsvecka

Vilken fantastisk intensiv högtidsvecka vi hade förra veckan!

Under högtidsveckan firar vi våra akademiska framgångar på många olika sätt! Ett exempel är installationsföreläsningar av fakultetens tio nya professorer – om du missade någon så kan du titta i efterhand här. Det var många som uppskattade den korta och rappa formen för årets föreläsningar under glimrande moderering av prodekan Magnus Nilsson.

Mycket annat hände också under veckan – exempelvis lyftes fredstanken fram i ett samtal där Humanium Metal hamnade i fokus – ni vet, den metall som tillverkad av insamlade illegala vapen som smälts ner så att den kan formas till annat än vapen, till exempel doktorsringar vid Malmö universitet! Därför var det särskilt roligt att Anders Kompass, ordförande för Individuell Människohjälp (IM), kunde vara med i ett av samtalen. Fakultetens hedersdoktor från 2020 professor Pascal Lefèvre kunde äntligen hålla sin föreläsning, och veckan avslutades med promoveringen av tio nya doktorer och installering av tio nya professorer – ovanligt många eftersom förra årets högtid sköts på framtiden. In i det sista rådde det osäkert kring hur många som skulle kunna delta i årets högtid på Malmö Live, men det blev ganska många till slut, och jag hoppas verkligen att alla som önskade kunde få plats, och att ni hade riktigt roligt!

Tio nya professorer installerades på Fakulteten för kultur och samhälle
Promovering av nya doktorer vid Fakulteten för kultur och samhälle

Förra veckan fick även vår kultursamverkan en tydlig plats och kropp, och vi presenterade en arena för samtal. Ida Börjels och Kettil Kasangs hörspel Ekonomiskan som orakel – om ensamhet, retorik och kärlek fick sin urpremiär på Malmö universitet inför en publik med såväl medarbetare som andra intresserade. Som jag ser det så är ekonomiskan ett språk som sprider sig långt utanför ekonomins domäner och som Ida Börjels språk synliggör. Det följdes av en paneldiskussion där Patrik Hall tillsammans med mig medverkade från KS, Mats Benner från Lund och Synne Myreböe från Oslo. Hörspelet gestaltar en situation som på samma gång är komisk och tragisk med absurditeten att alla väntar på något utan att veta vad det är. Hörspelet visar hur kultur kan bidra med andra perspektiv på hur vi ser på oss själva och det som är oss bekant, och att kultursamverkan är viktigt för akademin. Om du blir nyfiken på hörspelet eller diskussionen så kolla här.

För min personliga del var det en mycket givande vecka – först och främst för att det är värdefullt att se hur mycket intressant och nyskapande forskning som finns på KS. Men faktiskt också för att jag fick chans att träda fram som forskare i min installationsföreläsning, och sedan i panelsamtalet efter hörspelet, något jag inte alltid får möjlighet till som dekan.

Under högtidsveckan delades även utmärkelser ut och här visade KS framfötterna – kul! Jag vill gratulera Benedikte Borgström som tilldelades lärosätets pedagogiska utmärkelse 2021 och Inge Eriksson som i efterhand fick mottaga motsvarande pedagogiska utmärkelse för 2020. Roger Johansson fick utmärkelse för framgångsrikt samverkansnyttiggörande och innovationsarbete och Birgitta Magnusson fick utmärkelse för särskilda insatser inom stöd och service. Årets avhandling för 2020 tilldelades Christina Hansen men utdelades först i år! GRATTIS till er alla! Det känns roligt att era insatser syns och uppmärksammas!

Samtidigt med högtidsveckan galopperade vår verksamhet fram i vanlig ordning! Fakultetsstyrelsen hade möte där prefekterna presenterade institutionernas förslag kring verksamhetsplaner och fakultetens representanter i strategigruppen samlade in tankar och idéer. Apropå den, så vill jag gratulera Helena Bohman som ny ledamot i KS valberedning. Tillsammans med Bo Reimer och Patrik Hall kommer Helena bland annat att ta fram förslag till lärarrepresentanter till KS nya Fakultetsstyrelse. Glöm inte anmäla dig om du är intresserad! Alla har möjlighet att skicka in förslag på lämpliga kandidater på adressen valberedning.ks@mau.se senast den 29 oktober. Skriv en kort motivering kring varför personen ifråga skulle vara lämplig. Valbara är lärare som är anställda till minst 50 procent vid Malmö universitet och har anställning som överstiger två år räknat från mandatperiodens början. Med lärare menas i detta sammanhang professorer, biträdande professorer, universitetslektorer, biträdande universitetslektorer samt universitetsadjunkter.

Jag vill också välkomna prefekt Kerstin Sandell som ny representant från fakulteten i Rådet för samverkan. Lycka till med detta viktiga uppdrag.

Slutligen ett stort grattis till professor Pille Pruulmann Vengerfeldt, som har blivit invald i styrelsen för European Communication Research and Education Association (ECREA) under perioden 2021-2024. KS har många framgångsrika forskare som uppmärksammas långt utanför vårt universitet, och det gläds vi verkligen åt!

Jag önskar er alla en fortsatt bra vecka.

Vänliga hälsningar

Rebecka Lettevall

Dekan

Collaborative Future-Making

Author: Per-Anders Hillgren, professor and researcher within the platform Collaborative Future-Making.

To stimulate and develop new research, the Faculty of Culture and Society supports four research platforms. Collaborative Future-Making (CFM) is one of them and it has been funded by the faculty for three years now. CFM explores how to envision inclusive and sustainable ways of living and thriving together. This is done through prototypes and discussions where people from all sectors of society are involved. CFM is a multidisciplinary group of researchers with backgrounds in the humanities, design, and social sciences.

During the pandemic we noticed a paradox – despite being forced to be physically distant, many of our research activities in the CFM became much more intimate, engaged, and personal. For example, within the “Grief and Hope in Transition” project people living in rural Skåne were invited to online workshops where they painted things that they might miss, wanted to remember, or were ready to let go of in the transition to a post carbon society. They were requested to pick things that concerned them and that were rooted within their own lived everyday experience. The particular format allowed the participants to zoom in and out between more concentrated painting activities, engaged reflections on potential losses, and collective attempts to carry loss into more hopeful engagements. Whereas different studies have shown that people find it hard to engage in longer discussions about the negative effects of climate change, this was not the case here.  These sessions felt alive, intimate, vivid, and sparked elaborate conversations on difficult and troublesome questions of climate change and grief and hope. Many of the participants expressed that they had been missing a forum like this.

Professor Per-Anders Hillgren. Photo: Håkan Röjder.

Another example of research activities that came “alive”, despite the online format, was the “Co-becoming in the Pluriverse” seminar series where Lizette Reitsma and our guest PhD student Nicholas Toretta played a major role. The series was enriched from their long engagements with decolonial scholars and community members from both Sapmi and the Penan community of Long Lamai in Borneo who generously shared experiences and reflections of oppression, complex dilemmas and more successful cases of decolonization. For example, how an art exhibition at Umeå University centering around the eight Sami seasons worked as an eye opener for people that have not previously engaged in Sami culture. Or how the people in Long Lamai struggle to find a way forward for their community without being caught in Western understandings of progress and development. This seminar series was also accompanied by “the River”, an online learning process for people interested in deepening their knowledge about how to decolonize their own projects. The River gathered researchers and activists who set out on a very emotionally demanding, but also rewarding journey, where the participants had to understand their own complex and multiple identities and how to carry their power and privileges. During the process many small things we take for granted in everyday life surfaced with new meanings. For example, how to understand the entanglement of the professional and the private? How to root yourself and your work in diverse settings? Or how to engage in a conversation with others to learn? The latter might be considered as a basic skill for academics, but within the River it rather emerged as something in need of much more attention, reconsideration, and care.

The online activities within CFM have also engaged public organisations and civil society.

For example the research project on “Transitioning towards sustainable water and waste management in a Swedish public organization” adapted to the format by co-developing an innovation and learning lab focused on digitalization. The aim of this lab was to engage cross-organizational innovation in relation to waste and water management in a Swedish public organization. One interesting and unexpected outcome, was an engaged discussion about creating a new narrative for innovation in the public sector as it applies to sustainability and other complex challenges. During the Autumn and Spring we also managed to hold a couple of workshops specifically focused around the concept of ‘integration’ – something that is complex and politically problematic for many, but through engaging people from the County Administrative Board, as well as civil society, and researchers, we were able to open up the concept as a means to consider new ways to imagine this policy area. Those online workshops, along with other seminars we organised, became the beginning of what we’re – for want of perhaps a better name right now – calling the ‘Future-Making Academy, where we use a collaborative focus on an imagined future as a starting point to help policy folk, civil society, and others to think outside the limitations of the present so as to perceive more sustainable ways of living and organising society.

Installationsföreläsningar på KS

KS gläds åt att kunna installera tio professorer på Fakulteten under årshögtiden 2021. Eftersom det är fler än de föregående åren har KS i år valt att ändra upplägget på installationsföreläsningarna. Vi kommer att samla alla installationsföreläsningar till tre förmiddagar där varje professor intervjuas, föreläser och svarar på frågor under totalt 30 minuters tid. Alla professorer har dessutom möjlighet att hålla en längre föreläsning längre fram på läsåret. 

Ladda ner dokumentet nedan för att se hela veckans föreläsningar och en länk till kalenderhändelsen.

Moderator är prodekan Magnus Nilsson. Alla åskådare har under föreläsningen möjlighet att ställa frågor till professorn via moderatorn, som du skickar in till magnus.nilsson@mau.se

Alla installationsföreläsningar hålls i hörsal B1 på Niagara som max får ta in hälften av platserna, dvs totalt 45 personer, p.g.a smittrisken. Ingen föranmälan krävs, men observera gärna att antal platser är begränsat.

Under högtidsveckan och under KS föreläsningar kommer även en stor internationell konferens att äga rum i Malmö. Den svenska regeringen och statsminister Stefan Löfvén har bjudit in internationella stats- och regeringschefer från 50 olika länder till Malmö. Detta unika arrangemang kring Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism gör att stora delar av Malmös gator kommer att spärras av. Tänk gärna på att åka lite tidigare om du vill ta dig till Niagara. Här hittar du mer information om avspärrningarna https://polisen.se/malmoforumet   

Vi ser fram emot KS installationsföreläsningar och hoppas att många har möjlighet att delta – antingen fysiskt på plats eller digitalt. 

Välkommen!

Information in English:

KS is delighted to be able to install ten new professors at the Faculty during the Annual Academic Celebration 2021. Because there are more professors to install than previous years, KS will change the format of the inaugural lectures this year. All lectures will be scheduled on three days, where every professor get an interview, gives a lecture and answers questions during 30 minutes. Additionally all professors have to possibility to give a longer lecture later during this autumn semester.

Download the document below to see the whole week’s lectures and a link to the calendar event. (In Swedish only)

The moderator is pro dean Magnus Nilsson. During the lecture all viewers can send questions to the professor through the moderator to magnus.nilsson@mau.se

All lectures will be in auditorium B1 in Niagara which can take half of the places at the moment, which is 45 people because of the risk of infection. There is no registration required, but please observe that we just have the possibility to welcome 45 people. 

During this week and also during the lectures there will be a big internationell Konferens in Malmö. The Swedish government and the prime minister Stefan Löfvén have invited international heads of states and governments from 50 different countries to Malmö. This unic arrangement around the Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism (international forum to remember the holocaust and against anti-semitism) causes that many streets of Malmö will be shut off. Please leave a bit earlier if you want to visit the lectures live on Niagara. Here you can find more information about the restricted areas https://polisen.se/malmoforumet    

We are looking forward to all inaugural lectures at KS and hope that many of you take the possibility to join – either physically on Niagara or digital via link.

Welcome!