Ny energi av positiva nyheter

Jag hoppas att ni alla kunde njuta av lite extra ledighet efter flera intensiva veckor som verkar hålla i sig fram till sommaren. Det är tröttsamt med den ofrivilliga vardagen men vi måste hålla ut lite till. Positivt är att vaccineringen går framåt och varje vecka tar vi ett litet steg i rätt riktning. I samband med detta vill jag igen uppmuntra till korta pauser mellan föreläsningar, möten och mailskrivande. Det är viktigt att vi fokuserar på en hållbar vardag som vi strukturerar upp bäst vi kan.

Foto: Annica Zetterlind

Arbetet på Fakulteten går i rasande fart och även denna vecka har vi roliga nyheter att presentera. Rektor fattade beslut om nya ledamöter samt suppleanter/personliga ersättare till rådet för forskningsetik. Från 2021 och tre år framåt har docent Johan Brännmark utsetts till ledamot och universitetslektor Josepha Ivanka Wessels till personlig ersättare. Grattis till ett nytt spännande uppdrag med många intressanta och fängslande frågor.

Rektor har också fattat beslut om att utse docent Filippa Säwe till ny ordinarie ledamot i lärarförslagsnämnden vid Fakulteten för kultur och samhälle. Grattis! – och tack till er alla på Fakulteten som engagerar er i fakultetsgemensamma uppdrag på ett eller annat vis.

Jag vill även lyfta fram det mail gällande den arbetsgrupp till den förnyade universitetsstrategin som skickades ut till hela KS förra veckan. Gruppen har som huvudsaklig uppgift att förmedla verksamhetens bild i relation till nuvarande strategi samt initiera, formulera, testa och förankra idéer och förslag till den förnyade strategin. Anmäl gärna ditt intresse till KS_dekan@mau.se. Du kan även nominera en kollega, som är införstådd med nomineringen.

Regeringen har, med anledning av det förändrade läget i samhällsekonomin och på arbetsmarknaden till följd av Covid-19, föreslagit omfattande satsningar inom den högre utbildningen. En av dessa satsningar benämns ”Utbildning i hela landet” och syftar till att attrahera nya målgrupper av studenter genom att erbjuda yrkesverksamma eller arbetssökande möjligheter att kompetensutveckla sig inom områden som kan öka deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Fakulteten kommer att ge några kurser inom ramen för denna satsning hösten 2021 och i förra veckan lämnade vi in återkoppling avseende de utvecklingsmedel som vi fått under 2021 för utbildning som kan starta från och med 2022. Fakultetens förslag innehåller kurser vid samtliga tre institutioner. Det är dels kurser kopplade till starka miljöer inom fakulteten, dels till ett kommande valbart kursutbud för programstudenter inom vissa av fakultetens program. Det är också en satsning på möjligheter för studenter att designa sin egen utbildning genom att läsa fristående kurser som i progression kan leda till en generell kandidatexamen, dvs den klassiska möjligheten att få en examen och en möjlighet att påbörja en högre utbildning utan att binda upp sig för ett helt utbildningsprogram. Resurserna från Utbildning hela landet föreslås således användas strategiskt för att utveckla fakultetens kursutbud i enlighet med universitetets vägledande principer för framtidens utbildning och fakultetens utbildningsstrategiska prioriteringar.

Även två interna remisser är aktuella just nu. Förslag till ramverk för kvalitetsarbete inom forskning har diskuterats bland annat i FFN och fakultetsstyrelsen kommer att besluta om fakultetens remissvar vid sitt möte den 1 juni. Den andra remissen rör nya universitetsgemensamma riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner och har diskuterats i utbildningsnämnden. Många av de aspekter som diskuterades där handlade om den övergripande balansen mellan styrning och flexibilitet, bland annat remissens förslag att det för fakulteterna ska vara valbart om arbetsformer och kurslitteratur ska ingå i kursplaner eller hanteras separat. Även detta remissvar finns på fakultetsstyrelsens agenda den 1 juni.

Jag önskar er en bra vecka och hoppas på att solen, värmen och ljuset kan regenerera en aning energi!

Universitetsfakulteten i rektorsdialog

Den 4 maj hade fakultetsledningen den årliga kvalitetsdialogen med rektor. Utgångspunkten för dessa dialoger är de som tidigare förts på såväl institutionsnivå (exempelvis programdialoger) och fakultetsnivå. Med utgångspunkt från dem görs en sammanställning som vi skickar till universitetsledningen och som utgör underlag för dialogenSammanfattning och analys inför KS kvalitetsdialog med universitetsledningen 2021.”   

Photo: Unsplash, Element 5.

Man kan tycka att vi har många dialoger på Malmö universitet och att de tar mycket tid, men samtidigt gör de att vi kan skaffa oss överblick över verksamheten, och att vi som fakultet kan få feedback och stöd från rektor i de frågor som vi tycker är särskilt viktiga.

Den dialog vi har med universitetsledningen på våren har alltså fokus på kvalitet. Jag brukar roa mig med att kalla KS för universitetsfakulteten! Detta eftersom vi är en fakultet med utbildningar och forskning som inte är kopplade till särskilda professioner. Det ger oss en särställning på Malmö universitet, och den ska vi göra det bästa av. Om vi tittar på de utvecklingsområden som togs fram i Strategi 2022 för att förvandla oss till ett universitet så har vi på KS bidragit väldigt mycket, vilket ni kan läsa om inledningsvis i underlaget till rektorsdialogen.

En av de aktuella frågorna för KS gäller utvecklingen av kollegialiteten. Det är viktigt att vi förmedlar till rektor och universitetsledning hur ni på de olika institutionerna arbetar med att utveckla formell och informell kollegialitet i flera sammanhang på institutionsnivå.

Ett område där vi på KS verkligen är i framkant är internationaliseringen: Vi har största delen av universitetets internationella studenter. Internationaliseringen och det globala engagemanget är en profil som universitetet gärna lyfter fram i många sammanhang, och det ska vi vara stolta över! Men även om vi får en viss kompensation för det extra arbete som det innebär med studenter från många olika universitetskulturer så sliter det lite extra på oss, inte minst eftersom många av de utbildningar som lockar utländska studenter också har den lägsta studentpengen. Men hela KS är ju internationellt, och i flera av våra miljöer är vi tvåspråkiga eller engelskspråkiga. Därför hamnade även språkpolicyfrågan på agendan.

Vad gäller forskningen så har vi generellt sett utvecklat seminarieverksamhet och granskningsgrupper för att utveckla vår universitetsfakultet och kvaliteten i våra forskningsansökningar. Men, här finns något som vi verkligen vill lyfta: som många märkt alltför väl, inte minst jag och prodekan, så fattades ett rektorsbeslut i höstas som innebar att vi behövde förändra vårt välfungerande arbetssätt där vi steg för steg höjt nivån för det belopp där prefekt signerar ansökningarna. I stället sänktes det rejält, och jag tror att vi nu närmar oss tvåhundra ansökningar som har behövt tas upp på dekans beslutsmöte. Det är en modell som varken fakultetsledning eller medarbetare är särskilt tacksamma över eftersom den skapar en onödigt komplicerad process. Vi har påpekat detta tidigare men gjorde det återigen i dialogen.

En av de viktigaste frågorna för KS att lyfta med universitetsledningen är att den i praktiken kontinuerligt minskande tilldelningen för undervisningen inom humaniora och samhällsvetenskap riskerar att påverka vår kvalitet, både vad gäller lärarnas situation och arbetsmiljö och studenternas tillgång till undervisning. Nästan alla tillgängliga resurser inom utbildningen går direkt in i kärnverksamheten, och därför har vi haft svårare än andra fakulteter att finansiera de absolut nödvändiga extra anställningar vi gjort på grund av pandemin. Vi har inte heller haft möjlighet att erbjuda olika former av stöd för till exempel utveckling av pedagogik i digitala undervisningsmiljöer. Vi vill nu initiera en diskussion om omfördelning inom universitetet. Den frågan lyfte jag också i universitetsstyrelsen då jag presenterade fakulteten där tidigare under våren. Men det finns många andra åsikter och perspektiv än de från KS i denna komplexa fråga.

Läs gärna hela underlaget till dialogen!

Tydliga och attraktiva karriärvägar är av avgörande betydelse för vår förmåga att rekrytera och behålla akademisk personal

Frågor om akademiska karriärvägar har på senare tid ådragit sig allt större intresse. Från fackligt håll – men också från exempelvis de externa utvärderare som granskade vår forskning inom ERA 19 – har man betonat riskerna med att framför allt yngre forskare hamnar i projektanställningar med dåliga eller otydliga framtidsutsikter. Malmö universitet framhåller å sin sida i Strategi 2022 att tydliga och attraktiva karriärvägar är av avgörande betydelse för vår förmåga att rekrytera och behålla akademisk personal och för att vi ska kunna bedriva forskning och undervisning av hög kvalitet.

Foto: Jon Tyson-Unsplash

Vid Fakulteten för kultur och samhälle har vi genomfört flera satsningar för att förverkliga målen i strategin. Hit hör bland annat att vi utvecklat arbetet i lärarförlagsnämnden – som ju bereder såväl befordringsärenden som ansökningar om antagning som docent – så att det ska vara mer transparent, samt de satsningar på korttidssabatticals för medarbetare som närmar sig docent- eller professorskompetens som utlystes för ett tag sedan och som kommer att genomföras under hösten. Andra exempel är att man vid Institutionen för urbana studier satsat på kollegial rådgivning till dem som funderar på att ansöka om antagning som docent och att man på K3 var väldigt tidigt ute med att använda den nya anställningsformen biträdande lektorat, som ger yngre forskare och lärare möjligheter att meritera sig för tillsvidareanställning som lektor. Vid GPS har man bland annat arbetat för att se till att så många medarbetare som möjligt ska få chansen att meritera sig genom att fungera som doktorandhandledare.

Mycket talar dock för att frågan om karriärvägar kommer att vara het även framöver. Exempelvis pågår det ett projekt som syftar till att undersöka om man skulle kunna skapa tydligare pedagogiska karriärvägar vid Malmö universitet. Det finns också förslag på att en del av universitetets statsanslag för forskning ska vikas för strategiska satsningar på att stärka lektorers möjligheter till vetenskaplig meritering.

För att sådana satsningar ska bli bra krävs det en hel del organisatoriska åtgärder. Bland annat måste vi sätta karriärfrågorna i fokus i fler sammanhang, exempelvis i medarbetarsamtal och i kollegiala diskussioner. Vi måste också ha bra rutiner för bedömning av meriter inom såväl forskning som undervisning och samverkan, och säkerställa att alla medarbetare känner till vilka karriärmöjligheter som finns.

Men, det krävs också strategiska diskussioner om vad som utmärker bra karriärvägar. Hur ska man exempelvis balansera önskan om trygga anställningar mot behovet av rörlighet mellan lärosäten och länder liksom mellan akademin och andra delar av samhället? Hur ska man se på möjligheterna att befordras i relation till idealet att akademiska tjänster ska utlysas och tillsättas i konkurrens? Hur ska vi hantera det faktum att karriärframgångar inte bara är kvitton på framsteg inom forskning och undervisning utan också leder till ökade kostnader för institutionerna?

Vi måste också bli bättre på att definiera de olika rollerna på karriärstegen. Utöver att skapa goda förutsättningar för att medarbetare ska kunna bli exempelvis docent- eller professorskompetenta måste vi också diskutera vad akademisk senioritet ska innebära vid vår fakultet och vilka roller professorer och docenter ska spela inom forskning, undervisning och olika kollegiala processer.

Det är först när vi kommit igång med dessa diskussioner som våra satsningar på transparenta och goda karriärvägar på allvar kan leda till ökad kvalitet i forskning och undervisning och till att vi kan bli en ännu mer attraktiv akademisk miljö.

De digitala mötenas utmaningar

Författare: Karina Vamling och Bo Petersson, Professorer och verksamhetsledare för forskningsplattformen Russia and the Caucasus Regional Research (RUCARR)

Det har blivit en vana att ange CET (Centraleuropeisk tid) när vi annonserar våra seminarier och andra aktiviteter. Spännvidden från Ryssland & Kaukasus till amerikanska västkusten fångar det nya arbetsfältet som blivit en normalitet, där kolleger från New York, Tbilisi, Moskva eller Warszawa medverkar med presentationer vid våra seminarier. Pandemiåret har varit en spänd tid i RUCARR-regionen, som förutom Covid-19 präglats av uppblossande konflikter och stora rubriker om den politiska utvecklingen – protesterna mot valet i Belarus, kriget och konflikten kring Nagorno-Karabach, månaderna av gatuprotester efter valet i Georgien, Kremls behandling eller snarare misshandling av Alexei Navalnyj och dess konsekvenser, spänningen längs rysk-ukrainska gränsen. Dessa aktuella händelser har vi belyst i RUCARRs seminarier och rundabordssamtal.

The March of Peace and Independence, Minsk, Belarus, 30.08.2020
Bild: Andrew Keymaster, Unsplash.

Under den gångna pandemiperioden har vi provat olika former av nätburna aktiviteter, både zoomseminarier med betingelser och interaktion som mest påminner om campusseminarier men även stora webinarer. Störst räckvidd fick webinariet med rundabordssamtalet “Nagorno-Karabakh: from status quo towards final resolution?” med ett par hundra deltagare från över 30 länder. Men det nya formatet kan också medföra besvikelser, som när vi hade en världskänd Rysslandsforskare på virtuellt besök för att göra sin första presentation någonsin av sin rykande färska nya bok. 20+ deltagare slöt upp där vi hade förväntat oss det tiodubbla. Det tycks som om den virtuella seminariemarknaden snabbt blir mättad, vilket ger oss anledning att fundera ingående på hur vi bäst når ut med att marknadsföra våra programpunkter. Det är en utmaning hur vi bäst skall kunna ta till vara de vidgade globala, digitala nätverken och erfarenheterna från den här perioden. Vilka är våra målgrupper och hur kommer våra seminarier att förändras framöver?

En sida som man även måste vara beredd att hantera är att våra seminarier ofta rör ämnen med hög konfliktpotential, även krigförande länder. Ju vidare krets av deltagare vi har och ju öppnare vi är, desto större är risken att vi får in personer som kommer att försöka iscensätta konfrontationer och angripa talarna. Detta är ett reellt problem och även om vi har föranmälan till seminarierna, är detta något som kräver särskild vaksamhet och beredskap. Ännu så länge har vi varit förskonade från incidenter av den typen men troligtvis är det mest en tidsfråga innan situationen uppstår och då måste vi ha en beredskap på hur det ska hanteras. Här skulle vi välkomna en dialog med såväl IT-specialister som säkerhetsansvariga. Vi antar att många miljöer vid universitetet kan ha liknande problem.

De digitala mötena och aktiviteterna har blivit vardag inte bara hos oss i Sverige och Malmö. Även i regioner som har stått mycket långt ifrån en digitalisering i vardagen har man blivit tvungen att ta stora steg under pandemiperioden. Vi ser detta i bl a Kaukasus och Ryssland. Att hamna i ett onlineseminarium där deltagare från Nordkaukasus, Amman, New York och Tbilisi diskuterar i realtid med varandra var knappast tänkbart tidigare, även om tekniken givetvis fanns. Tekniktillvänjningen överbryggar gränser och detta öppnar möjligheter även för oss vad gäller tillgänglighet och forskningskontakter. Samtidigt är den digitala öppenheten långt ifrån oproblematisk och fritt tillgänglig för alla. Här spelar faktorer in som rädslan för övervakning, för att exponeras i vad som kan betraktas som olämpliga sammanhang, att associeras med ställningstaganden och grupperingar som av vissa inte anses vara politiskt korrekta.

Som akademiska forskare vilka är privilegierade nog att verka i en demokrati är det vår skyldighet att ta dessa högaktuella frågeställningar på största allvar. Vi är därför stolta att kunna meddela att RUCARR avslutar vårterminen med ett digitalt symposium 17-18 juni som fokuserar på hot mot och brist på akademisk frihet i länder med auktoritära system. GPS och RUCARRs gästforskare inom programmet Scholars at Risk (SAR) har varit central i att initiera och organisera evenemanget. Symposiet Academic freedom in hybrid and authoritarian systems har tonvikt på Centralasien och arrangeras gemensamt med REDEM, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola, SAR och Oxus Society for Central Asian Affairs (Washington DC). Vi hoppas på bred uppslutning!

Karina Vamling och Bo Petersson

Doctoral Education News

Author: Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education

As spring arrives, there are various developments in doctoral education which I would like to share with you in this week’s KS Fakultetsnytt.

Photo by Malin Palm

This afternoon, the university’s Advisory Committee for Research Education (Kommittén för forskarutbildning, KFU) will take the next step in developing the evaluation process for our doctoral subjects.  As previously noted, KS doctoral subjects (except our newest, Global Politics) will be evaluated in the coming 2021-22 study year.  The process should be useful, both for enhancing our own quality, and also benchmarking our doctoral training against best practice.  A strong emphasis will be on collegial participation in the evaluation.  There will be further news about this in the coming weeks, as the consultation process moves on. 

In the autumn, we hope to build on existing departmental support for supervisors through a new faculty-wide mentoring programme for supervisors.  Several new doctoral students will be starting in September. The following term, it is our intention to start a new series of ‘Hands-On Teaching’ seminars for them and other doctoral students who have not previously had the chance to participate.

Another subject high on the agenda is the KFU’s recent memo regarding special circumstances relating to doctoral education and Coronavirus.  Unfortunately, there have so far been no indications that additional central government resources will be become available for standardised extensions of doctoral scholarships.  This means that the only resources available are within existing pre-planned departmental budgets.  Many research projects across the university – both at doctoral level and in other funded research – have had to adapt to the changed circumstances through revised research methods and scaled-back fieldwork.  Supervisors and departments will continue to provide as much assistance as possible to doctoral students to advise them on how best to minimise delays. Cases will need to be approached on individual basis, but at the moment there is no additional funding available for extensions.  As the vaccinations roll out, we can also hope that the situation may improve in the coming months and that delayed plans may finally reach fruition.

The second round of digital Individual Study Plan (ISPs) reviews is now in full swing.  The new system has advantages over the old paper-based system, including more secure archiving, clearer approval chains, and better documentation of the alignments of doctoral projects with intended learning outcomes.  At the same time, we are aware that acclimatising to the new system has been time-consuming and at times frustrating for supervisors and doctoral students.  There are two main improvements for this semester:

  • Administrative routines have been improved in each department.  Hopefully this will make the process of filling in the parts that relate to study time and resources easier.
  • Malmö University is part of a wider consortium that uses the new ISP system.  Many of you gave feedback on your experiences of using it autumn 2020, which we passed to our colleagues who participate in consortium development meetings.  I received news last week that some improvements to the layout of the form been made for this semester.  Other changes will follow (and in some cases depend on agreement with other institutions).

We should also remember that ISPs are one of our key tools for structuring reflection about the progress and plans of doctoral students.  Only the authors of the ISP documents (doctoral students and their supervisors) can input information; those at the end of the chain of approval cannot edit them, only accept or reject.  The ISPs form a vital part of the legal agreements surrounding each individual doctoral project, and are subject to external quality review.  It is therefore important that ISPs are as complete as possible before being sent for approval, and are only approved once they are finalised accurately.  We know that it is matter that people take seriously, and are grateful to colleagues for their detailed engagement in the process.

In the background, work also continues on modernising our Doctoral Study Handbook and other regulatory documents to give better administrative support and procedural advice. We have now completed the review of the existing documentation, and will be consulting with supervisory committees and doctoral students next month on the new draft texts.  The aim is to have a new Study Handbook in place for the new academic year in September.  I am grateful to our new Research Liaison Officer, Dr Ewa Lantz, and to my fellow KFKS members, for their work with me on it.

I end – as is now traditional – with a topical poem from Scotland’s national bard, Robert Burns (1759-1796).  After a grim winter with the Coronavirus pandemic lockdowns, and with the gradual reopening of society beginning, these words from 1791 will hopefully cheer us as the days get longer and the air gets warmer…

The smiling Spring comes in rejoicing,

And surly Winter grimly flies;

Now crystal clear are the falling waters,

And bonie blue are the sunny skies.

Om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer

I regeringens forskningsproposition, som publicerades strax före jul och som nu nagelfars i flera olika organ vid vårt lärosäte, understryks vikten av den grundlagsskyddade akademiska friheten, som bland annat består i att forskare fritt ska få välja forskningsämnen och forskningsmetoder samt att de fritt ska få publicera sina resultat, och som också inbegriper den akademiska undervisningens integritet. Det är inte svårt att räkna ut varför man betonar denna frihet. I flera länder i Europa är nämligen den fria forskningen under angrepp, inte minst från högernationalistiskt håll. Ungern utgör än så länge det kanske värsta exemplet. I andra delar av världen ser det ännu värre ut.

Även på hemmaplan finns det dock anledning att påminna om den akademiska friheten. Ingen har väl kunnat missa att moderaternas utbildningspolitiska talesperson, Kristina Axén Olin – som dessutom är andra vice ordförande i utbildningsutskottet – kritiserat en kurs vid Malmö universitet som utmanade hennes syn på hur skolmarknaden fungerar. Mindre känt är kanske att Vänsterpartiet i Malmö riktat kritik mot en kurs i sexologi och rent av begärt att vi ska ”be om ursäkt” för hur den bedrivits (se artikel i Sydsvenskan 15 mars).

För ett par år sedan riktade företrädare för Moderata ungdomsförbundet kritik mot en kurs som jag var ansvarig för. Vår dåvarande rektor gick omedelbart ut och förklarade att vi inte förhandlar med politiker om det akademiska innehållet i undervisningen. Även Axén Olins framstöt, liksom de klagomål som riktats mot sexologiundervisningen, har bemötts på ett klart och tydligt sätt av vår nuvarande rektor. Att Malmö universitets ledning på detta sätt står upp för den akademiska friheten är naturligtvis utmärkt, liksom att vårt lärosäte är i medlem i nätverket Scholars at Risk som arbetar för att skydda hotade akademiker.

Men, om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer. Därför bör vi ställa oss frågan vad vi på Fakulteten för kultur och samhälle kan göra.

Jag tror att vi kan göra en hel del. Det viktigaste är kanske att fortsätta utveckla en kultur i vilken den akademiska friheten har en central ställning. Men, det finns också några mer handfasta åtgärder vi kan vidta. En sådan är att stärka kollegialiteten och se till att de centrala akademiska frågorna behandlas i organ som är djupt förankrade bland våra lärare och forskare. Ett sådant arbete har inletts, men intensiteten i det kan nog höjas ytterligare. En annan åtgärd skulle kunna vara att utveckla strategier för att stimulera och stödja forskningsinitiativ som kommer från forskarna själva, och inte från olika externa finansiärer. Inrättandet av fakultetens forskningsplattformar – Medea, RUCARR, CFM och REDEM – är ett exempel på hur det kan gå till, men mer kan säkert göras. Ytterligare en möjlig åtgärd kan vara att se över våra samarbeten med externa partners. Är det exempelvis oproblematiskt att politiker sitter med i organ som bereder eller rent av beslutar i forskningsfrågor? Kan vi garantera att den akademiska integriteten upprätthålls när vi samarbetar med kommersiella aktörer? Dessutom kan och ska vi naturligtvis forska om dessa frågor. Och det gör vi. I juni anordnar exempelvis våra forskningsplattformar RUCARR och REDEM, i samarbete med Center for Baltic and East European Studies symposiet ”Modern Authoritarian Hybrid Regimes and the Threat to Academic Freedom”.Den som har fler förslag på vad vi kan göra för att stärka och utveckla den akademiska friheten får gärna höra av sig. Detta är en angelägenhet för oss alla.För övrigt vill jag passa på att gratulera Karin Grundström och Rebecka Lettevall som befordrats till professorer i arkitektur respektive idéhistoria, samt Carina Listerborn som tillsammans med Irene Molina vid Uppsala universitet av Sveriges Arkitekter tilldelats årets Kritikerpris för sin kritik av stadsutvecklingen och bostadssituationen i Sverige.

Pandemi, plattformar och kollegialitet

Det är nu över ett år sedan rektorsbeslutet fattades om att vi huvudsakligen ska jobba hemifrån. Det har påverkat oss alla på olika sätt och det undantagstillstånd som vi trodde endast skulle vara några veckor har nu påverkat vår vardag och våra festligheter och annat firande under mer än ett år.

Som ni säkert har sett så fattades i förra veckan rektorsbeslutet om inriktningen för undervisningen inför höstterminen. Malmö universitet kommer att ha undervisning både på campus och digitalt. För den undervisning som bedrivs på campus kommer de gällande riktlinjerna att följas. Vi måste se till att såväl studenter som medarbetare kan hålla avstånd och det innebär att vi inom fakulteten måste prioritera vilka kurser eller moment som i första hand kan vara i våra lokaler. Mer information om det kommer senare i veckan. När vi är vaccinerade och smittspridningen har minskat så kan vi träffas igen och arbeta lite smidigare – och även njuta av den extra glädjen som det medför att träffa kolleger varje dag!

En av fakultetsledningens uppgifter är att ha formella dialoger med institutioner och forskningsplattformar. I veckan inleds institutionernas dialoger, och där diskuterar vi de viktigaste utvecklingsfrågorna inom fakulteten och dess olika delar och försöker se hur det stämmer överens med strategier och andra riktlinjer. Många brännande frågor just nu handlar så klart om konsekvenser av pandemin, på kort och lång sikt.

Med forskningsplattformarna har vi redan haft de flesta dialogerna. (Detta ”vi” består i allmänhet av dekan som ordförande, plattformens föreståndare, ofta prodekan, controller och forskningshandläggaren som sekreterare.) Plattformarna är fakultetens treåriga miljösatsningar med syfte att stödja en forskargrupp eller en forskningsinriktning för att ge en extra möjlighet att utvecklas och etableras som forskningsmiljö. KS har fyra plattformar: Medea – research lab for collaborative media, design and public engagement, RUCARR – Russia and Caucasus Regional Studies, Redem – Rethinking democracy och CFM – Collaborative Future Making. De dialoger vi genomfört hittills har gjort mig imponerad över vilken kreativitet vi har inom fakulteten – att vi trots pandemin lyckats genomföra så pass mycket forskning, seminarier och konferenser med hög kvalitet, internationellt och nationellt. Nu har plattformarna dessutom fått egna webbplatser och vi kommer att fortsätta utveckla synligheten där.

Som jag skrivit tidigare så är det en viktig fråga för oss som ungt universitet att utveckla kollegialiteten och det förhållande den har till det som brukar kallas linjen. Enligt universitetets arbetsordning delegerar rektor en stor del av sitt ansvar till dels fakultetsstyrelsen, dels dekan. Fakultetsstyrelsen delegerar sedan vidare till Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och utbildningsnämnden, medan dekan delegerar vidare till prodekan, vicedekaner och prefekter. Men det är inte fruktbart att se delegationerna som två åtskilda system. Dekan liksom pro- och vicedekaner ingår i styrelser och nämnder, ofta som ordförande. På så vis kan flera olika perspektiv och kompetenser komma till uttryck när vi möts inom vår fakultet. Inom såväl kollegialiteten som den delegation som utgår från dekan är den höga akademiska kompetensen central, vilket är en viktig kvalitet. Verksamheten får stöd från det gemensamma verksamhetsstödet, så att vi ska leva upp till även den formen av hög kvalitet.

Apropå akademisk kompetens så vill jag passa på att gratulera fakultetens nya professor, Karin Grundström, professor i arkitektur på Urbana studier.

Om ni vill veta mer om vad som tas upp i fakultetens olika organ, till exempel genom att läsa minnesanteckningar och protokoll, titta på länklistan till vänster på denna sida.

Jag vill också påminna om möjligheten att nominera kandidater till fakultetens hedersdoktor 2021!

Tycker ni liksom jag att det är något som fattas? Jag saknar att komma till Niagara på morgonen och höra samtal vid kaffemaskinen, skratt på 7:an och småpratet vid postfacken. Jag hoppas att vi snart kommer att kunna återgå till ett liv med mänskliga möten – och att vi kan dra lärdom av de erfarenheter vi har gjort det senaste året.   

Rebecka Lettevall

Dekan KS

Political Innovation is Needed to Reclaim Our Societies from Covid-19

Author: Michael Strange, Redem. Senior lecturer, Department of Global Political Studies.

We have all become amateur virologists, having now spent over a year following the global pandemic through its various waves as it has caused still ongoing human suffering on a scale that is hard to comprehend. Throughout much of 2020, we waited anxiously for the first news of hope that a vaccine would soon be on its way. At that point, medical research and a belief in ongoing human innovation were our torch bearers. Fast-forward to the present, we see that to beat Covid-19, medical research is vital, but far from the only form of innovation we sorely need at this time.

Photo by Erik Mclean on Unsplash

Since last semester, in the STINT-funded Precision Health & Everyday Democracy (PHED) project, we have been holding a ’Commission’ on the future of healthcare post Covid-19, with a series of oral and written submissions from health practitioners, activists, and researchers. Focused at first on Sweden, we included comparison with France and the UK. What stood out in the evidence presented was that Covid-19 has been felt by different sectors of society in very different ways, and the part played in that by vulnerabilisation – political processes that undermine the living standards and rights of particular groups and individuals. Amongst all actors we spoke to was a general consensus that, to better manage Covid-19 and protect us all from future pandemics, there is a desperate need for political innovation to reconnect a society that feels increasingly fragmented. Our first report will be published in the next month.

Starting next Tuesday, we continue the Commission with a focus on how to achieve good healthcare for all. If the pandemic is to teach us anything, it has to be that a failure to provide healthcare for any minority is not only a moral bad, but threatens the security and economic welfare of all. We have a list of speakers including high-profile experts from the WHO, Chatham House, and CHAIN, that is representative of a much wider geographic spread.

What we see with Covid-19 is the need for new transdisciplinary research to support the types of political innovation required to reclaim our societies from Covid-19. Please feel welcome to join us this Spring for the first of our online events focused on Researching Global Health Inequality, taking place on Tuesday 16th March 14-16:00 CET.

For more information, please see the PHED website: https://mau.se/en/research/projects/phed/

Doctoral Education News

Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, 8 March 2021

Almost exactly a year ago (5-6 March 2020), we held a residential course for doctoral students and their supervisors at Margretetorp, near Hjärnarp.  The aim was to improve communication, reflect on the development of our doctoral education, discuss our doctoral courses, and provide mentoring and support for doctoral students and supervisors.

Though we did not realise it, it would turn out to be the last time all the faculty’s doctoral students and supervisors could be gathered together for some time.  The previous week, news had reached us of the second case of Covid-19 in Sweden.  But even at that stage, nobody expected the sudden transformation that would take place so quickly in the days following.  A year on, most of our activities remain online, as we seek to minimise the spread of the pandemic.  But the university’s life has continued apace despite the restrictions – and doctoral education is no exception. 

Screenshot from the live streamed doctoral defense on October 1, 2020 in Orkanen.
From right to left: The doctoral candidate Anuradha Reddy, now Postdoc at K3, Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education and Bo Reimer, Professor at K3.

Photo: Derek Hutcheson

Since we gathered in Margretetorp, six doctoral students have publicly defended their dissertations, as have the authors of two licentiate theses.  Although the number of people present on-site has had to be reduced to a minimum, live online streaming has showcased our doctoral students’ research to the world.  External opponents and examiners have joined us, albeit not in person, to participate in high-level scientific dialogues. The meaning of a ‘public defence’ has been redefined, with audience questions coming in from other countries and continents.  This week, the Vice Chancellor passed a new decision concerning digital defence arrangements, which can be seen on the university’s homepage. 

Recommendations regarding the coronavirus and COVID-19 | Staff (mau.se)

As with many other research activities in the university, many doctoral research projects have been hit by restrictions to planned fieldwork or lab work.  Recently the university’s Advisory Committee for Research Education (KFU, in Swedish) published guidelines about how to minimise delays as a result of this.  Now that the pandemic has gone on so long, it is important to adapt research designs to the new reality, to ensure that all our doctoral projects remain viable and still stand a good chance of being finished on time.  For this reason, frequent dialogues between doctoral students, supervisors and the advisory committees of supervisors are crucial.  It also remains important that doctoral students and supervisors ensure that changes to individual study plans are accurately documented.

We are now entering our second wave of ISP reviews under the new digital system.  One crucial change this year is the greater degree of self-reflection required on the connection between doctoral study and the intended learning comes of the General Study Plans.  Last autumn, many who were part of the first wave of digital ISPs found this a useful tool for better identifying and planning their needs in areas such as career development and conference participation.  Individual study plans are part of the contractual framework of doctoral students’ work, as well as important tools for charting progression and structuring dialogue.  Combined with collegial discussion, the process of ISP review should lead to improved quality in doctoral students’ outcomes and training.

On the subject of quality: next year the doctoral subjects in KS are scheduled to be among the first to be evaluated in the university’s doctoral quality evaluation.  The evaluation process should allow us to reflect on and learn from each other’s experiences, as well as those of other faculties and universities.  ‘Quality assurance’ is often seen as simply a bureaucratic process, but only if it is not used properly.  Ultimately, we have to ensure things are done thoroughly, systematically, and consistently.  Even in advance of a formal evaluation, these aims must be central to everything we do.  In the coming months we will also be working to update and clarify our formal regulatory frameworks, to take account of changes in the structure of doctoral education.

My last entry on the KS blog was published on 25 January, the anniversary of the birth of Scotland’s national poet, Robert Burns (1759-1796).  Burns once wrote, ‘Amid this mighty fuss just let me mention, The Rights of Woman merit some attention’.  Today is 8 March, and the occasion of International Women’s Day thus gives me the perfect opportunity to continue the tradition of ending the doctoral education news with some Scottish poetry!

Read more about the Vice Chancellor’s new decision concerning digital defence arrangements.
Link to the document in Box.
Link to the information on the university’s homepage

Medea: Looking back and looking ahead

Author: Bo Reimer, Director of Medea

Medea has now entered its sixth year as a research platform at the faculty. The work we do – me, Bojana Romic, Erin Cory, Karolina Rosenqvist and Richard Topgaard – consists primarily of conducting research on media and design, and on communicating with the general public by arranging talks and symposia, and by producing podcasts.

Last year looked for obvious reasons different than earlier years. We had to cancel the Medea Talks we had planned for the spring, and we took a break also with our podcast serie Medea Vox.

Our main public event last year consisted of a two day symposium with the title Artificial Creativity, with my colleague Bojana Romic as main organizer. Even though we originally had conceived of the event as a physical event in Malmö, luckily enough we were able to remake it into an online event before we sent out our call for papers. This meant that we were able to attract participants from five continents. We also put in effort in making the symposium into more than just zoom talks, creating (together with Maria Engberg, TS, and guest professor Jay Bolter) an interactive three-dimensional space where participants could meet and chat as avatars.

The Medea crew at the Artificial Creativity conference.
Photo: Bo Reimer

In order to have the symposium run as smoothly as possible, all participants had to prerecord a 12 minute video with their presentation, which was shown before a discussion. The videos were also subtitled. A lot of work, but worthwhile. You can find many of the presentations on our webpage, https://mau.se/en/research/research-platforms/medea/conference-artificial-creativity/#accordion-56328.

We are now planning this year’s main event, which will be a symposium on Women and Music together with the City of Malmö and Malmö Live. It is part of the celebration of the 100 year anniversary of women getting the right to vote. There will be talks and discussions and live music with both academics, musicians and actors from the music industry involved. We are working on the program right now, but save the date: Thursday, November 18.

Bo Reimer, Director of Medea