Hur ska våra forskningsmiljöer organiseras?

Det finns idag fyra forskningsplattformar vid Fakulteten för kultur och samhälle:

Medea – A Research Lab for Collaborative Media,
Design and Public Engagement,
Russia and the Caucasus Regional Research,
Collaborative Future Making och Rethinking Democracy.

De två senare har funnits i ungefär fyra år, medan de tidigare funnits längre. Vid samtliga bedrivs spännande forskning av hög kvalitet om angelägna frågor. Dessutom har man varit mycket bra på att göra denna forskning synlig såväl inom som utanför akademin.

Plattformarnas framgångar är en av anledningarna till att fakulteten bestämt sig för att satsa mer på forskningsmiljöer framöver. Samtidigt är det långt ifrån säkert att just plattforms-formen är den bästa för att organisera vår forskning.

Denna form skapades när vi fortfarande var en högskola och vår forskningsvolym var betydligt mindre än den är idag. Då var det viktigt att skilja ut forskningen från resten av verksamheten för att göra den synlig och ge den möjlighet att utvecklas. Idag är läget ett helt annat. Bland annat bestämde vi i samband med forskningsutvärderingen ERA 19 att det är institutionerna som är våra primära forskningsmiljöer. Dessutom har forskningens andel av verksamheten ökat rejält.

Därför har det sedan i höstas pågått diskussioner i flera sammanhang om att hitta en bättre form för att organisera våra forskningsmiljöer. Efter samtal mellan plattformsföreståndarna, prefekterna och fakultetsledningen lutar det allt mer åt att de nuvarande plattformarna i framtiden kommer att få starkare kopplingar till institutionerna, och en annan organisations- och finansieringsform.

Detta skulle kunna få flera fördelar. Bland annat skulle vi kunna utvärdera verksamheterna på ett bättre sätt. En plattform utvärderas av externa granskare vart tredje år. Utvärderingen utmynnar i en rekommendation om förlängning eller avveckling. Om man överger plattforms-modellen skulle man kunna frikoppla utvärderingarna från denna existentiella fråga, och därmed ge dem en mer konstruktiv inriktning, med fokus på hur verksamheten kan utvecklas, snarare än på att avgöra om den ska finnas kvar.

En annan fördel skulle kunna vara att det blir lättare att inrätta olika typer av forskningsmiljöer (alla former är ju styrande för innehållet, och att vara en plattform är inte idealiskt för alla verksamheter) och att ändra inriktning på de som redan finns. Vi skulle helt enkelt skaffa oss nya möjligheter att bedriva forskning tillsammans.

Ännu är vi inte helt klara med diskussionerna, men förhoppningsvis kan dekan fatta beslut i frågan redan innan sommaren.

Aktuellt på KS

Seminarier och event:

Tisdag 15 mars, 15:15 – 17:00. On Zoom.
RUCARR seminar: Defending History? The Impact of Context and Speaker in Russia.

Onsdag 16 mars, 10:15 – 12:00. On Zoom.
Learning Life Itself. Risk and Resilience in Media and Communication Education.

Torsdag 17 mars, 14:15 – 16:00. Hybrid seminar: zoom and Niagara.
Migration seminar: National Integration Evaluation Mechanisms: Ways forward

Gå till medarbetarkalendern för mer information och anmälan.

Brussels office visits KS March the 18th at 10:30-12:00

Rickard Eksten has been active as Policy officer at our (Lärosäten Syd’s) Brussels office for 3,5 years now. You can meet him at the KS Faculty (or via Zoom) on Friday the 18th at 10:30.

On the agenda:

  • Short repetition about Horizon Europe and important current questions
  • What can the Brussels Office (Errin etc) offer Mau researchers
  • A personal reflection after more than 3 years in Brussels
  • Time for questions and comments

Place: NIC0826

Or Zoom: https://mau-se.zoom.us/j/67062443100

Most welcome to contact Lars Ola at Grants Office in advance with suggestions for themes to bring up at the meeting!

Welcome!


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.