Collaborative Future-Making

Author: Per-Anders Hillgren, professor and researcher within the platform Collaborative Future-Making.

To stimulate and develop new research, the Faculty of Culture and Society supports four research platforms. Collaborative Future-Making (CFM) is one of them and it has been funded by the faculty for three years now. CFM explores how to envision inclusive and sustainable ways of living and thriving together. This is done through prototypes and discussions where people from all sectors of society are involved. CFM is a multidisciplinary group of researchers with backgrounds in the humanities, design, and social sciences.

During the pandemic we noticed a paradox – despite being forced to be physically distant, many of our research activities in the CFM became much more intimate, engaged, and personal. For example, within the “Grief and Hope in Transition” project people living in rural Skåne were invited to online workshops where they painted things that they might miss, wanted to remember, or were ready to let go of in the transition to a post carbon society. They were requested to pick things that concerned them and that were rooted within their own lived everyday experience. The particular format allowed the participants to zoom in and out between more concentrated painting activities, engaged reflections on potential losses, and collective attempts to carry loss into more hopeful engagements. Whereas different studies have shown that people find it hard to engage in longer discussions about the negative effects of climate change, this was not the case here.  These sessions felt alive, intimate, vivid, and sparked elaborate conversations on difficult and troublesome questions of climate change and grief and hope. Many of the participants expressed that they had been missing a forum like this.

Professor Per-Anders Hillgren. Photo: Håkan Röjder.

Another example of research activities that came “alive”, despite the online format, was the “Co-becoming in the Pluriverse” seminar series where Lizette Reitsma and our guest PhD student Nicholas Toretta played a major role. The series was enriched from their long engagements with decolonial scholars and community members from both Sapmi and the Penan community of Long Lamai in Borneo who generously shared experiences and reflections of oppression, complex dilemmas and more successful cases of decolonization. For example, how an art exhibition at Umeå University centering around the eight Sami seasons worked as an eye opener for people that have not previously engaged in Sami culture. Or how the people in Long Lamai struggle to find a way forward for their community without being caught in Western understandings of progress and development. This seminar series was also accompanied by “the River”, an online learning process for people interested in deepening their knowledge about how to decolonize their own projects. The River gathered researchers and activists who set out on a very emotionally demanding, but also rewarding journey, where the participants had to understand their own complex and multiple identities and how to carry their power and privileges. During the process many small things we take for granted in everyday life surfaced with new meanings. For example, how to understand the entanglement of the professional and the private? How to root yourself and your work in diverse settings? Or how to engage in a conversation with others to learn? The latter might be considered as a basic skill for academics, but within the River it rather emerged as something in need of much more attention, reconsideration, and care.

The online activities within CFM have also engaged public organisations and civil society.

For example the research project on “Transitioning towards sustainable water and waste management in a Swedish public organization” adapted to the format by co-developing an innovation and learning lab focused on digitalization. The aim of this lab was to engage cross-organizational innovation in relation to waste and water management in a Swedish public organization. One interesting and unexpected outcome, was an engaged discussion about creating a new narrative for innovation in the public sector as it applies to sustainability and other complex challenges. During the Autumn and Spring we also managed to hold a couple of workshops specifically focused around the concept of ‘integration’ – something that is complex and politically problematic for many, but through engaging people from the County Administrative Board, as well as civil society, and researchers, we were able to open up the concept as a means to consider new ways to imagine this policy area. Those online workshops, along with other seminars we organised, became the beginning of what we’re – for want of perhaps a better name right now – calling the ‘Future-Making Academy, where we use a collaborative focus on an imagined future as a starting point to help policy folk, civil society, and others to think outside the limitations of the present so as to perceive more sustainable ways of living and organising society.

Anna Lindh Academy – utveckling av kunskaper inom mänskliga rättigheter och ledarskap

Nu planeras en ny omgång kurser inom uppdragsutbildningen Anna Lindh Academy med start i mars 2022. Deltagare den här gången är ledare, chefer och sakkunniga som arbetar i organisationer inom offentlig sektor.

Malmö universitet har sedan 2014, tillsammans med stiftelsen Anna Lindh Academy, erbjudit ett unikt ledarskapsprogram med fokus på mänskliga rättigheter. Sedan december 2020 vidareutvecklar Malmö universitet det framgångsrika utbildningskonceptet helt i egen regi. Viktigt för Malmö universitet är att med samma höga vetenskapliga förankring och i samma anda driva projektet vidare, till värnande av mänskliga rättigheter och demokrati i en allt mer komplex värld.

– Vi är otroligt stolta säger Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy,    
vi planerar att starta fler kurser under det kommande året och även fortsättningsvis, som riktar sig till deltagare från näringsliv, offentlig- och idéburen sektor.

Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy

Målet med Anna Lindh Academy är att skapa hållbara attraktiva utbildningar kring värdebaserat ledarskap med fokus på mänskliga rättigheter och ett vetenskapligt förankrat innehåll. Anna Lindh Academy drivs på Fakulteten på uppdrag av rektor Kerstin Tham under ledning av dekan och ordförande Rebecka Lettevall. Utöver projektledare Anna Nilsson arbetar även en projektgrupp av lärare och administratörer med att utforma uppdragsutbildningen till en unik kurs.  Precis som tidigare och även fortsättningsvis kommer utbildningen innefatta examination med möjlighet till poäng på universitetsnivå.

– Ett övergripande mål är att stärka Malmö universitets värdegrund med stöd av de värden som Anna Lindh och därmed Anna Lindh Academy står för, säger Anna Nilsson.

Just nu utvecklas också parallellt en ansökan som utlyses av Svenska Institutet, VINNOVA och SIDA om att bedriva ett globalt ledarprogram i världsklass. Även om konkurrensen sägs vara mycket hård, har en skrivargrupp av forskare och lärare från Fakulteten utformat en bra första ansökan, som de hoppas går vidare till nästa steg. Om ansökan kommer vidare skulle detta betyda att Malmö universitet får möjligheter att utarbeta ytterligare ansökningar om medel för att vidareutveckla arbetet med Anna Lindh Academy.

– Förhoppningsvis kan vi med hjälp av dessa projektmedel ta det globala arbetet till nästa nivå – men för tillfället har alla medarbetare som jobbar inom Anna Lindh Academy fullt upp, då både projekt, uppdragsutbildning och ansökan arbetas fram i en rasande fart, säger Anna Nilsson.  

Läs mer om Anna Lindh Academy:
https://mau.se/utbildning/uppdragsutbildning/anna-lindh-academy/

Installationsföreläsningar på KS

KS gläds åt att kunna installera tio professorer på Fakulteten under årshögtiden 2021. Eftersom det är fler än de föregående åren har KS i år valt att ändra upplägget på installationsföreläsningarna. Vi kommer att samla alla installationsföreläsningar till tre förmiddagar där varje professor intervjuas, föreläser och svarar på frågor under totalt 30 minuters tid. Alla professorer har dessutom möjlighet att hålla en längre föreläsning längre fram på läsåret. 

Ladda ner dokumentet nedan för att se hela veckans föreläsningar och en länk till kalenderhändelsen.

Moderator är prodekan Magnus Nilsson. Alla åskådare har under föreläsningen möjlighet att ställa frågor till professorn via moderatorn, som du skickar in till magnus.nilsson@mau.se

Alla installationsföreläsningar hålls i hörsal B1 på Niagara som max får ta in hälften av platserna, dvs totalt 45 personer, p.g.a smittrisken. Ingen föranmälan krävs, men observera gärna att antal platser är begränsat.

Under högtidsveckan och under KS föreläsningar kommer även en stor internationell konferens att äga rum i Malmö. Den svenska regeringen och statsminister Stefan Löfvén har bjudit in internationella stats- och regeringschefer från 50 olika länder till Malmö. Detta unika arrangemang kring Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism gör att stora delar av Malmös gator kommer att spärras av. Tänk gärna på att åka lite tidigare om du vill ta dig till Niagara. Här hittar du mer information om avspärrningarna https://polisen.se/malmoforumet   

Vi ser fram emot KS installationsföreläsningar och hoppas att många har möjlighet att delta – antingen fysiskt på plats eller digitalt. 

Välkommen!

Information in English:

KS is delighted to be able to install ten new professors at the Faculty during the Annual Academic Celebration 2021. Because there are more professors to install than previous years, KS will change the format of the inaugural lectures this year. All lectures will be scheduled on three days, where every professor get an interview, gives a lecture and answers questions during 30 minutes. Additionally all professors have to possibility to give a longer lecture later during this autumn semester.

Download the document below to see the whole week’s lectures and a link to the calendar event. (In Swedish only)

The moderator is pro dean Magnus Nilsson. During the lecture all viewers can send questions to the professor through the moderator to magnus.nilsson@mau.se

All lectures will be in auditorium B1 in Niagara which can take half of the places at the moment, which is 45 people because of the risk of infection. There is no registration required, but please observe that we just have the possibility to welcome 45 people. 

During this week and also during the lectures there will be a big internationell Konferens in Malmö. The Swedish government and the prime minister Stefan Löfvén have invited international heads of states and governments from 50 different countries to Malmö. This unic arrangement around the Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism (international forum to remember the holocaust and against anti-semitism) causes that many streets of Malmö will be shut off. Please leave a bit earlier if you want to visit the lectures live on Niagara. Here you can find more information about the restricted areas https://polisen.se/malmoforumet    

We are looking forward to all inaugural lectures at KS and hope that many of you take the possibility to join – either physically on Niagara or digital via link.

Welcome!

Doctoral Education News

Author: Prof. Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education

As the Scottish poet Robert Burns (1759-96) once noted,

The autumn leaves, like golden greaves,
Lie on my path to-day,
And in the sun the spider weaves
Her thread of silken gray.

This autumn, as the leaves fall and the sun draws in, it is a timely moment to reflect on what we have achieved over the past three-and-a-half years since becoming a university, and where we want to be in five or ten years’ time.  Many of you have taken part in the recent consultation meetings with the Vice Chancellor and the drafting committee about university’s new Strategy 2025.  Last week was also a time of reflection for the faculty leadership group, which met to discuss our medium-term visions for education, doctoral studies, and the working environment.

In the area of doctoral studies, we have made a lot of progress in three years, but must think strategically about further development.  For example:

  • Doctoral studies as part of our academic environment.  Our faculty took a conscious decision several years ago to decentralize doctoral studies to the departments, to ensure that decisions were taken as close to the doctoral environment as possible.  Through the Faculty’s Advisory Committee for Doctoral Education (KFKS, in Swedish), I meet regularly with the doctoral education co-ordinators in each department, and also with the heads of department, through the faculty’s leadership group.  Together, we strive to ensure that the structures of doctoral studies are consistent with the overall aims and visions of the university, faculty and departments, while at the same time encouraging bottom-up initiatives.  In the future, we could also focus on the pathways through undergraduate, master’s and doctoral education, and how doctoral studies can be better integrated into both the educational as well as the research environments.
  • Course development. All five subjects now have a systematic set of subject courses.  We should continue to focus on a long-term strategy to ensure that we provide systematic training in subject areas and research methodology.
  • Supervisor support.  We have approximately 60 supervisors or co-supervisors across the faculty.  There are many different styles of supervision, and challenges involved in it.  This semester – starting on 1 October – we are starting a series of mentoring seminars intended to explore different aspects of supervision, supporting supervisors in their work.  We hope to keep improving our support structures in the years to come.
  • New Study Handbook.  Many of you gave input to the new Study Handbook, which should be out for final consultation in October.  It is a much more comprehensive document than the previous version and sets out a detailed but more straightforward set of routines covering all aspects of doctoral studies.  The aim is to have a ‘one-stop’ document that is of use to doctoral students, supervisors and administrators.

A recurring theme this academic year will be the external evaluation of our doctoral subjects.  This will require a great deal of energy, particularly at the departmental level, but it will also give a good opportunity for self-reflection.  The working group of the university’s Committee for Research Education (KFU) is close to completing the guidelines, and the final process will be clear next month.  I will be working with the departmental doctoral education co-ordinators, chairs of the Advisory Committees of Supervisors, heads of department, and the faculty and departmental research liaison officers, to ensure that it is as useful as possible for us as we seek to develop our doctoral studies further.  Though the main documents will be prepared by these actors, all supervisors and doctoral students will be involved to some extent, and I hope that you will also find the evaluation process stimulating and thought-provoking.

We should also take this opportunity to welcome four new doctoral students, who commenced their studies on 1 September.  In Urban Studies, we are pleased to meet El Häkkinen, Matilda Sandberg (2021) and (jointly with Roskilde University in Denmark) Ulrik Kohl; and in International Migration and Ethnic Relations (IMER), Karen Ravn Vestergaard.

I am sure you were as pleased as the faculty leadership group to hear last week that more campus-based activities will soon be possible.  The last 18 months have been difficult for everybody, and not least for our doctoral students and supervisors.  As with much other research in the university, the pandemic has resulted in adaptations and adjustments to doctoral study plans, and we appreciate the energy and resourcefulness that this has required on the parts of doctoral students as well as their supervisors.  Hopefully, the resumption of more campus activity from 29 September will be the first step on the road back to normality!

Kvalitetsarbete inom utbildning

Författare: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Sommaren börjar redan kännas som ett diffust minne trots att vädret fortfarande mestadels håller hyfsad kvalitet. Terminen har kickat igång och med den full aktivitet även det just nu inte innebär myllrande studenter i alla våra fysiska miljöer. Men det känns som om vi är på väg åt rätt håll; regeringen lyfter fler restriktioner 29 september och enligt rektor (2021-09-09) kan vi nu inleda en successiv återgång till arbetsplatsen. Principerna för denna återgång på KS kommer att beslutas av dekan.

Lärosätegranskning av kvalitetsarbete

Jag har tidigare skrivit om att UKÄ har granskat Malmö universitets kvalitetssäkringssystem inom utbildning. I juni 2021 fick vi besked om att vårt kvalitetssäkringsarbete nu är godkänt. Denna bedömning gjordes efter återrapportering om vad som gjorts för att åtgärda tidigare utpekade brister, t.ex. avseende studenters medverkan i det utbildningsnära kvalitetsarbete via kursvärderingar och återkoppling från dessa. Tack till er alla för att ni har arbetat med kursvärderingar, återkopplingar och andra former för att integrera studenter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet! Naturligtvis måste vi fortsätta med detta viktiga arbete och jag lägger därför upp länken igen till vårt system för kursutvärderingar på fakulteten.

Externa granskningar

En viktig del av kvalitetsarbetet utgörs av egeninitierade externa granskningar av våra utbildningsprogram. Granskningarna är en del av Malmö universitets Ramverk för kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Följande program granskades i vårens omgång:

  • Media and Communication Studies
  • Ledarskap och offentlig organisation
  • Leadership for Sustainability
  • Human Rights

Nu har samtliga bedömargrupper inkommit med sina slutrapporter. Samtliga program bedömdes uppfylla kraven och de tre första fick omdömet hög kvalitet. Rapporterna lyfter både styrkeområden och utvecklingsområden för de olika programmen och ger värdefulla insikter om områden att arbeta vidare med. T.ex. nämner flera bedömargrupper vikten av att tillvarata erfarenheter från alumner och arbetslivs- eller branschkontakter.

Beredning för utbildning

Beredning för utbildning (BU) är som jag nämnt tidigare den beredning som arbetar universitetsövergripande med frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Aktuellt just nu på BU är arbete med nya anvisningar för kurs- och utbildningsplaner, och planering för det kommande årets arbete med följande prioriterade frågor: framtidens utbildningsutbud, rättssäker examination, lärandemiljöer och studentinflytande.

Kvalitetsforum

BU ansvarar också för att fastställa tema för Kvalitetsforum, vilket är Malmö universitets årliga forum för diskussion och erfarenhetsutbyte om utbildningskvalitet och kvalitetsarbete. Kvalitetsforum sker i år den 25 november och årets tema blir pedagogisk utveckling, vilket bland annat innebär att det (enligt det preliminära programmet) kommer att finnas möjlighet att ta del av programpunkter om blandat lärande och höra rapporter om pågående pedagogiska projekt. Mer detaljer kommer att skickas ut senare men lägg gärna in detta datum i kalendern redan nu. Kvalitetsforum är öppet för alla.

Jag hoppas att vi kommer att kunna ses mer på campus under hösten! Kaffemaskinen på vån 7 i Niagara kanske snart börjar bjuda möjligheter till spontana utbyten igen.

En spännande höst kickar igång

Terminsstarten är den stressigaste tiden på året för oss universitetslärare och innebär ofta att forskningen får läggas på is ett tag till förmån för undervisning (samt de många möten som av någon anledning ofta läggs just när alla kurser startar).

Över huvud taget är det svårt att inom ramen för sin läraranställning få möjlighet att utnyttja kompetensutvecklingstiden – som bland annat används till forskning – på ett ändamålsenligt sätt. Även efter terminsstart är det exempelvis besvärligt att sätta av sammanhängande tid till forskning.

Detta är ett allvarligt problem och något måste göras. Bättre arbetstidsplanering är så klart den åtgärd som kan ge störst förbättringar för de flesta. Men även satsningar på korttidssabbaticals kan nog ge goda resultat.

Som många känner till har fakulteten satsat på just det senare (parallellt med att vi tillsammans med institutionerna försöker hitta bättre rutiner för det förra) och de flesta av de sju medarbetare som beviljats extra sammanhängande tid för forskning kommer att utnyttja denna under höstterminen. Det ska bli mycket spännande att se vad det kan ge. Målet är att de som har sabbaticals ska kunna ta avgörande steg mot att antas som docenter eller att bli professorskompetenta.

En annan sak som kommer att hända under hösten är att vi arrangerar flera konferenser på KS. Först ut är Redem-konferensen ”PANDEMOCRACY: Conviviality and everyday politics in times of crisis”. Därefter följer bland annat en konferens om nordiska serier “Contemporary Nordic Comics Research Conference“. Båda genomförs på nätet, vilket har vissa nackdelar, men samtidigt gör det möjligt för många att delta.

Dessutom ska vi fira våra akademiska framgångar – bland annat genom promoveringar av nya doktorer och installationer och installationsföreläsningar av nya professorer – vid årshögtiden i oktober.

Upplägget för installationsföreläsningarna kommer att bli lite annorlunda i år. Eftersom KS har hela 10! nya professorer så hinner vi inte med de traditionella föreläsningarna rent tidsmässigt under en vecka. Därför har vi kortat ned alla föreläsningar till konferens-format (15 minuter) med en kort intervju innan och Q&A efteråt. Alla föreläsningar kommer att ske på Niagara men live-streamas och vi hoppas att detta upplägg får bra respons. Alla nya professorer kommer att få möjlighet att göra en längre version av sin installationsföreläsning längre fram.  

Schema för våra installationsföreläsningar:

Måndag, 11 oktober 2021TidNamn
 10:00Rebecka Lettevall  
 10:45Caroline Wigren-Kristoferson
 11:30Kenneth Mølbjerg Jørgensen
   
Tisdag, 12 oktober 2021TidNamn
 10:00Ulrika Sjöberg  
 10:45Gunnar Krantz  
 11:30Karin Grundström  
   
Onsdag, 13 oktober 2021TidNamn
 09:15Stig Westerdahl  
 10:00Mikael Spång  
 10:45Derek Stanford Hutcheson
 11:30Per-Anders Hillgren  

Torsdagen 14 oktober kl. 13:15 kommer KS hedersdoktor, Pascal Lefèvre, att genomföra sin hedersdoktorsföreläsning. Då han på grund av pandemin tyvärr inte kan besöka Malmö kommer hans föreläsning att ske digitalt.

Årshögtiden kommer att äga rum på fredagen, den 15 oktober. På grund av pandemin kommer även denna ceremoni att äga rum i mindre skala, men vi hoppas kunna satsa på ett större arrangemang nästa år med fler inbjudna gäster. 

Så snart vi kommit över arbetstoppen i samband med terminsstart har vi alltså många spännande saker att se fram emot i höst.

Welcome back to a new semester

Dear KS colleagues and staff,

I hope you all had a nice summer and were able to spend the time in a way you enjoyed. I would like to welcome you all back to work – even if it most likely will be from home.

Many of us in Academia find the beginning of the autumn semester particularly stimulating, filled with the spirits and juices of life! However, things are not as they used to be even though there are more students and teachers at Niagara now than last September.

In the building there is an exhibition within the project Öppna Malmö, led by the City of Malmö, to show this beautiful city’s many faces. Read more about it here.
The exhibition is exposed in several of our buildings, with portrays of some of our researchers.

An exhibition cannot substitute meetings in real life. Right now we do not know how the pandemic will develop. Some things we do know: The more people get vaccinated, the less the covid virus spreads. Perhaps you have also heard the reports from Intensive Care at different hospitals, that most of their patients have not been vaccinated. Let us hope that the vaccine rate keeps growing, so that we can meet more frequently at Niagara in October, as long as we remember to wash our hands and keep distance.

October is also the time for Malmö University’s Academic Celebration week, starting on Monday 11 October and ending with the Akademisk högtid on 15 October. The celebration was cancelled last year, but it has recently been decided that it will be arranged this year, however in a very restricted form. There will soon be more information on this!

Let me continue with some news: I would like to send my congratulations to Annika Olsson, who has been appointed as the new KS representative in Rådet för globalt engagemang and the Chair of KS Internationella rådet. Annika is docent in Comparative Literature and prefekt at K3. And thank you, Magnus Ericson, Dr of political science and prefekt at GPS, for your long and professional mission to carry these questions for KS until now.

Yet another change: Bitr. professor Anders Wigerfelt’s (GPS) mission as dekanråd recently ended and I would like to thank you, Anders, for your contribution in different and difficult questions over the years.

Ola Jingryd at US is the new main safety representative (huvudarbetsmiljöombud) of the University. Congratulations to this important role. And speaking about working environment – there is still a vacancy for a GPS representative!

I would like to remind you that the University Board has given our vice-chancellor the mission to start the process of producing a renewed university strategy. From KS
Ann-Charlotte Lyvall, US, and Sayaka Osanami Törngren, GPS, have been appointed for the strategy group to take the thoughts and ideas of KS further – good luck with this work! On September 10 at 09:15 the Vice-chancellor, Deputy vice-chancellor and University director will visit the Faculty to talk about the development of Malmö university and to listen to our comments.

You have been invited by Outlook but will find the link to the meeting once again here:

https://mau-se.zoom.us/j/66272330022

WELCOME BACK to a new semester which starts as the old one ended – and I am excited about how the future will be!

Kind regards

Rebecka Lettevall

Dean

Glad sommar!

Även detta akademiska år har gått i rasande fart! När jag tittar tillbaka på inläggen i KS Fakultetsnytt och vad som har hänt under terminen och året, ser jag att vi verkligen har anledning att med liv och lust njuta av vår välförtjänta sommarledighet.

Som ni kanske sett så har det mångåriga arbetet vid fakulteten för att höja den akademiska nivån och meriteringen hos våra lärare och forskare för att bli mer universitetsmässiga burit frukt. Vi har exempelvis arbetat med kollegial granskning av forskningsansökningar, seminarieverksamhet och publiceringsstrategier. Detta arbete har bidragit till att fakulteten vid den senaste resursfördelningen fick nästan tio miljoner mer än förra året, en ökning med cirka en fjärdedel.

Detta blir terminens sista inlägg och när vi ses i höst har vi också mycket att se fram emot. Rektor har fattat ett beslut om hur vi ska arbeta till hösten. Malmö universitet kommer steg för steg att öppna upp mot en efterlängtad vardag med studenter, medarbetare och besökare i våra byggnader. Universitetet håller också på att ta fram ett koncept angående distansarbete, eftersom många medarbetare önskar få möjlighet att arbeta på distans ibland även i framtiden.

Till hösten kan vi även se fram emot den akademiska högtidsveckan och årshögtiden (15 oktober), som fick ställas in förra året på grund av pandemin. Det betyder att vi i år har dubbelt så många nya doktorer och professorer som ska firas!

Det delas även ut utmärkelser under årshögtiden och i samband med detta vill jag och hela fakultetsledningen gratulera Michelle Westerlaken som blev nominerad av fakulteten till årets avhandling 2021 med avhandlingen Imagining Multispecies Worlds. Grattis! Vi på KS hoppas självklart att din avhandling även triumferar på universitetsnivå.

Senare i höst och i slutet av året kan vi förhoppningsvis även fira en gemensam julfest. Ni får gärna preliminärboka onsdagen den 8 december 2021 från kl. 17:00. Det skulle vara så roligt om den kan bli av i år.  

Men först har vi en lång och härlig sommar att se fram emot! Vi har nog alla sett fram emot ledigheten mer än någonsin i år och kan efter ännu en annorlunda termin glädjas åt allt som hör sommaren till.

Tack för den här terminen och TREVLIG SOMMAR! En liten sommarpresent från fakultetsledning och prefekter kommer med e-posten.

Vänliga hälsningar

Dekan Rebecka Lettevall

_______________________________________________________________________

In english below:

When I look back at the posts on KS Fakultetsnytt and all the things that has happened over the year, I realize that we have a very good reason to relax and enjoy our Summer holiday. 

As you might have noticed, KS continuous efforts for some years in order to develop the academic work and the academic merits of teachers and researchers, has been very fruitful in the new university distribution model for research means. We have for instance developed our collegial peer-review of research applications and seminars, and we have discussed publications strategies. Our systematic work contributed to almost 10 more millions than last year for KS, which is an increase with more than a quarter.  

This post will be the last one before Summer, and when we get back again we have a lot to look forward to. The Vice-Chancellor made a decision that we will gradually return to campus this autumn, and our buildings will once again be full of life from students and staff. The Management are also looking at solutions for possibilities to meet some wishes from the staff to partially be working from home even in the future.

This autumn we can also look forward to the Annual Academic Celebration week, which had to be cancelled due to Corona last year. The promotion and inauguration will be on October 15. We will have a double-up of new doctors and professors to celebrate! KS has nominated Michelle Westerlaken with her doctoral thesis Imagining Multispecies Worlds as the MAU Thesis of the year 2021. Congratulations Michelle, and we will keep our fingers crossed for you!

We can hopefully meet at the KS Christmas party, tentative date on Wednesday, December 8, 17:00. It would be great if we can arrange it this year.

Finally, I would like to wish you all a long and lovely summer! We have probably all looked forward to the vacation more than ever this year and after yet another different semester it is now time to enjoy everything that belongs to summer. A small gift from the Faculty management and the Heads of Department will be sent by e-mail.

Rebecka Lettevall

Dean

Humtank: en tankesmedja för humanistisk forskning och utbildning

Författare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malmö universitets representant i Humtank.

Ett antal globala samhällsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i vår tid: klimatförändringar, urbanisering, flyktingsituationen, ojämlik fördelning av världens tillgångar och nu senast global spridning av virus. Det behövs kunskap för att möta dessa problem; det är många överens om. Men vad för slags kunskap behövs egentligen?

Om vi tar den pågående pandemin som exempel är det uppenbart att vi behöver kunskaper från det naturvetenskapliga fältet. Vi behöver ta fram vacciner och mediciner och identifiera hur viruset muterar och sprids. Men den kunskapen räcker inte. Virussjukdomar och deras spridning aktualiserar även frågor som har med samhällsvetenskap och människan som kulturell varelse att göra. Den pågående pandemin reser till exempel flera etiska frågor: Hur bör vårdens prioriteringar se ut? Hur bör vacciner fördelas globalt och lokalt? Hur starka incitament kan och bör ett samhälle använda för att så många som möjligt ska vilja vaccinera sig? Med andra ord, allt är inte löst i och med att vaccinerna är på plats. Och virus drabbar människor på fler sätt än genom död och sjukdom. Historiker och etnologer har t.ex. lyft fram hur epidemier, vid mer än ett tillfälle under historien, har utgjort en gynnsam mylla för stigmatisering av dem som uppfattas som främlingar eller avvikande. Det är nödvändigtvis inte epidemierna i sig som skapar främlingsfientlighet, men de riskerar att förstärka redan existerande tankefigurer. När det gäller den pågående pandemin är det inte minst personer med asiatiskt utseende som har kommit att drabbats av kollektivt skuldbeläggande på flera håll i världen. Enligt rapporter från USA har hatbrotten mot asiater ökat kraftigt sedan pandemins utbrott. Ovanstående exempel visar på vikten av att samhället inte endast prioriterar naturvetenskaplig forskning utan även forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.  

Humtank är en tankesmedja som arbetar utifrån mottot att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Denna tankesmedja tillkom 2014 genom ett unikt samarbete mellan de humanistiska fakulteterna på tolv svenska universitet och högskolor. Sedan 2017 har antalet lärosäten utökats till femton. Humtank verkar för att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Mer precist uttryck verkar Humtank för:

  • Att Sverige får en tydligt artikulerad och medveten humaniorapolitik.
  • Att villkoren för humanistisk utbildning och forskning förbättras.
  • Att den humanistiska kompetens som finns i samhället uppvärderas.
  • Att humanistisk forskning och dess betydelse synliggörs.
  • Att humanistiska forskare får bättre förutsättningar för att sprida sina resultat till allmänheten.

Verksamheten leds i dag av Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Lovisa Brännstedt fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Sedan förra sommaren har undertecknad glädjen att vara Malmö universitets representant.

Vad gör då Humtank rent konkret för att belysa vikten av humaniora? I korthet kan man säga att vi skriver rapporter, debattartiklar och anordnar seminarier och panelsamtal tillsammans med inbjudna gäster. Viktiga arenor på vilka Humtank regelbundet närvarar är Almedalen och Bokmässan och sedan förra hösten även vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som arbetar med att skapa dialog mellan forskare och allmänhet.

Basen i Humtanks verksamhet kan sägas vara den årliga rapporten, i och med att ämnet som lyfts fram i den återkommer i de påföljande seminarierna och panelsamtalen. Under årens lopp har en rad ämnen behandlats som exempelvis humanioras potential på arbetsmarknaden, arbetslivsanknytning i humanistisk forskning och behovet av ett breddat samverkansbegrepp. Årets Humtank-rapport fokuserar humaniora i skolan. Här belyses de humanistiska ämnenas villkor i den svenska skolan, framtida utmaningar, och vissa aspekter av relationen mellan humaniora i skolan och humaniora i högre utbildning och forskning. Den här rapporten, som kanske i synnerhet är intressant för alla som undervisar i skolvärlden eller på landets lärarprogram, kommer att presenteras under årets digitala upplagor av Almedalsveckan och Bokmässan.

Humtank driver även en blogg där aktuella ämnen och ny forskning presenteras och diskuteras. Ibland skrivs inläggen av Humtanks egna representanter, ibland av gästbloggare. Humtank finns även på Facebook och Twitter och tankesmedjan delar årligen ut ett pris till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser för humaniora i samhällslivet. Senast gick priset till Kungliga biblioteket i Stockholm för dess arbete med att under pandemin tillgängliggöra hela sitt digitala dagstidningsarkiv.

Inom Humtank har vi nyligen även påbörjat arbetet med nästa års rapport. Syftet med denna är att belysa vilka strategier svenska universitet och högskolor har för humanistisk forskning – ett ämne som inte minst är intressant för ett universitet som Malmö med flera flervetenskapliga forskningsmiljöer och utbildningar. Inspiration till ämnet kom bland annat ifrån Olso universitet, som nyligen har tagit fram en 10-årig strategi för humaniora med målet att stärka såväl de humanistiska disciplinerna som tvärvetensaklighet. En utgångspunkt för denna strategi var just att det i vår samtid behövs kunskapsutveckling inom ämnen som språk, mänskligt beteende, kultur, filosofi och historia. Humtank välkomnar denna strategi och hoppas att få se likande satsningar vid svenska lärosäten framöver.

Om du är intresserad av att få veta mer om Humtanks verksamhet kika gärna in på vår hemsida. Där hittar du bland annat ovan nämnda rapporter, blogginlägg och länkar till såväl genomförda som kommande seminarier och panelsamtal.

Postgraduate research schools and pre-summer doctoral news

Author: Prof. Derek S. Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, Faculty of Culture and Society.

This spring, a lot of focus has been on building up our research networks and exploring opportunities for externally-financed research. On 21 May, together with the International Office, MAU Innovation, the Lärosäten Syd Brussels Office and the Grants Office, the Faculty held a well-attended workshop on funding possibilities for transnational research funded by the European Union. On 15 June, I will attend a national hearing (virtually) on the faculty’s behalf. It will be held by Vetenskaprådet, the Swedish Research Council, in preparation for a major investment in postgraduate research schools in the humanities and social sciences that is planned by them for 2022-24.

Photo: Derek S. Hutcheson

Many of you have been involved in early discussions about future postgraduate research schools (in Swedish: forskarskolor), but there are many others who may only have heard about them in the background, and be wondering what they involve. It struck me that it could be a good idea give some more information on how they relate to doctoral education, and what they could offer to us in the future.

Doctoral education is usually based in a particular discipline, department and university.  Historically, European doctoral education used to have two distinct traditions: the medieval idea that a doctorate was the highest scholarly achievement and licensed a doctor to teach at any European university; and the later concept that graduation with a doctorate was a sign that the recipient was ready to be an independent scholar, but not necessarily to become the ‘master’ to new ‘apprentices’ and thus supervise doctoral students him- or herself (a step that is marked with the later Habilitation in Germany or the rank of docent in Sweden). From the early twentieth century, the United States developed a distinct model that focused on structured coursework alongside research. 

To some extent, the last few decades have seen something of a convergence of these into a more globalised doctoral education approach, shifting the emphasis of doctoral education from the ‘product’ (the doctoral thesis itself) to the ‘process’ (the structures, content and training that lead to high-quality research). Within this context, research schools are a further development that moves beyond individual institutions to doctoral-level cooperation between different educational establishments.

Though the exact definition of a ‘research school’ varies, in general it refers to a doctoral programme that is typically organised around a thematic rather than disciplinary base; involves collaboration between several universities; and is wholly or partially funded by external resources, rather than from a university’s own (state-granted) funds.

Based on the experiences in Sweden and Germany, the research school format has been seen to offer many positives for doctoral students, including:

  • Greater critical mass in particular fields of education, through externally-funded programmes with strong administrative support.
  • Socialisation into a wider scientific epistemic community.
  • Better opportunities to be embedded within an interdisciplinary epistemological understanding.
  • Stronger support for personal and educational development – doctoral education as a process of high-level training for early-stage academic careers.
  • A more structured research environment that leads to higher completion rates.

Balanced against the additional resources, institutions with research schools need to be careful to avoid over-dependence on continued funding cycles, and to ensure that the concentration around particular clusters of excellence does not reduce the scope for free-ranging research. But with the welcome emphasis on investment in the humanities and social sciences by the Swedish Research Council, there could potentially be exciting new opportunities for our faculty. We look forward to taking part in the consultation process.

Whilst the cold spring may belie the season, it is only a few weeks to the end of the main academic year. As Scotland’s national poet Robert Burns (1759-96) once said, ‘The winter it is past, and the summer comes at last/And the small birds, they sing on ev’ry tree’.  I end by thanking you all for another year of progress in the field of doctoral studies. This session we have had five doctoral defences and a Lic. seminar, as well as several first-year and mid-term seminars. It is heartening to see so much progress being made in people’s research, despite the pandemic. This year has also seen the establishment of the faculty’s new Advisory Committee for Research Education (KFKS). I am grateful to the departmental doctoral co-ordinators for their attentive work in that forum, particularly when it comes to improving our doctoral courses. We have also welcomed Dr Ewa Lantz as research liaison officer, and built up the administrative structures in doctoral studies, to reflect the new level of decentralisation in doctoral education. There of course remain many challenges ahead.  Next session we will enhance our supervisor and doctoral student mentoring, welcome several new doctoral students, and also be the first faculty in the university to embark on the doctoral education evaluation process. I look forward to working with you all on these and other tasks. In the meantime, I wish you a pleasant summer and hope that you will have a chance to relax for a few weeks after a turbulent and challenging year!

Photo: Derek S. Hutcheson