Fakultetsstyrelsens ordförande: viktigt att stanna upp och blicka framåt

Ulf Zander har varit ordförande för KS Fakultetsstyrelse sedan 2016. Snart påbörjas perioden för val till fakultetsstyrelserna och i april kan det vara dags att lämna över taktpinnen till någon annan.

Ulf Zander, professor i historia. Foto: Kennet Rouna.

Hur skulle du vilja summera de senaste sex åren som Fakultetsstyrelsens ordförande?

− Den största förändringen är att det har blivit en mycket mer kollegial verksamhet i Fakultetsstyrelsen. När jag tillträdde var det ganska få ärenden som var sådana som vi fattade beslut om. Efter hand har de blivit allt fler och det har ju också förändrat både det konkreta arbetet och sättet som Fakultetsstyrelsens ledamöter behöver tänka på. Till exempel så har vi fått ett allt större budgetansvar och då måste man sätta sig in i de större frågorna som inte bara handlar om pengar utan om vad vi ska satsa på inom utbildning och forskning. Hur hittar vi avvägningar? Hur många program och kurser ska vi ge? Vilka andra prioriteringar behöver göras vid ett universitet jämfört med en högskola?


Vilka frågor har varit viktiga att driva?

− En viktig fråga initialt handlade om Niagara, om arbetsplatsen, ombyggnationen och hur det skulle fungera. Den har klingat av efter hand men återkommit lite då och då under pandemin. Övergången från högskola till universitet och de förändringar det innebär har varit en annan stor fråga. En tredje återkommande fråga har varit fördelningen av studentpengen. Inte alla utbildningar på KS har låg studentpeng men ganska många så då blir det en uppgift för Fakultetsstyrelsen att försöka hantera på bästa sätt.


Vad är viktigt att tänka på framöver?

− Det är viktigt att komma ihåg att stanna upp och titta framåt, att inte fastna i ärenden som kommer på varje möte, speciellt i det här skedet då Malmö universitet håller på att formas till ett framgångsrikt universitet.  Annars tror jag att det är viktigt att hitta balansen mellan undervisning och forskning, men också att skapa en sund ekonomi. Som på så många andra fakulteteter så innebar pandemin tuffa utmaningar och jag kunde se hur personal på alla nivåer slet oerhört hårt för att få den dagliga verksamheten att fungera. Det är en utmaning att kunna gå från en pärs och ändå komma ut i något positivt. Vi behöver hitta en välfungerande ekonomi för att kunna våga ta vissa steg framåt.

Du har ju haft en kanske lite ovanlig roll som extern ordförande i Fakultetsstyrelsen, hur tycker du att det har fungerat?

− Nackdelen är att det tar längre tid för en extern ordförande att sätta sig in i arbetet. Man behöver skaffa sig kunskap om fakultetens olika verksamheter och hur de fungerar, och det tar tid. Fördelen är att man inte är inblandad i den dagliga verksamheten. Som extern kan jag vara den personen som står utanför och säger, nu tror jag att vi har flera olika förslag här. Hur hanterar vi det på bästa sätt? Jag upplever att det är nyttigt med blicken utifrån och vi har ju även andra ledamöter som kommer från branscher som inte är universitetet. Det har varit väldigt välgörande för arbetet i Fakultetsstyrelsen.

Vilket är ditt råd till en framtida ordförande?

− En av de viktigaste uppgifterna är att hitta vägen framåt när man sitter i de här ibland väldigt akuta situationerna som måste hanteras, men samtidigt försöka vara den som kan rikta blicken uppåt och framåt. Vi måste hantera allt som ska vara klart helst i förrgår men även det som ska hända om fem år, det är jätteviktigt. Och det är det bästa rådet tror jag, att orka ha båda de synsätten och också kunna hjälpa ledamöterna i fakultetsstyrelsen att tänka framåt och emellanåt påminna om att man inte bara är representant för sitt ämne eller sin institution utan för hela fakulteten. Där tror jag det är viktigt att en ordförande kan gå in och just klargöra – jag förstår att ni från olika institutioner ser det så här eller så här, men om vi försöker lyfta blicken, hur blir det bästa möjliga för fakulteten.

Perioden för val till fakultetsstyrelserna infaller mellan 16 december 2021 och 16 januari 2022.

Anna Lindh Academy – utveckling av kunskaper inom mänskliga rättigheter och ledarskap

Nu planeras en ny omgång kurser inom uppdragsutbildningen Anna Lindh Academy med start i mars 2022. Deltagare den här gången är ledare, chefer och sakkunniga som arbetar i organisationer inom offentlig sektor.

Malmö universitet har sedan 2014, tillsammans med stiftelsen Anna Lindh Academy, erbjudit ett unikt ledarskapsprogram med fokus på mänskliga rättigheter. Sedan december 2020 vidareutvecklar Malmö universitet det framgångsrika utbildningskonceptet helt i egen regi. Viktigt för Malmö universitet är att med samma höga vetenskapliga förankring och i samma anda driva projektet vidare, till värnande av mänskliga rättigheter och demokrati i en allt mer komplex värld.

– Vi är otroligt stolta säger Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy,    
vi planerar att starta fler kurser under det kommande året och även fortsättningsvis, som riktar sig till deltagare från näringsliv, offentlig- och idéburen sektor.

Anna Nilsson, projektledare för Anna Lindh Academy

Målet med Anna Lindh Academy är att skapa hållbara attraktiva utbildningar kring värdebaserat ledarskap med fokus på mänskliga rättigheter och ett vetenskapligt förankrat innehåll. Anna Lindh Academy drivs på Fakulteten på uppdrag av rektor Kerstin Tham under ledning av dekan och ordförande Rebecka Lettevall. Utöver projektledare Anna Nilsson arbetar även en projektgrupp av lärare och administratörer med att utforma uppdragsutbildningen till en unik kurs.  Precis som tidigare och även fortsättningsvis kommer utbildningen innefatta examination med möjlighet till poäng på universitetsnivå.

– Ett övergripande mål är att stärka Malmö universitets värdegrund med stöd av de värden som Anna Lindh och därmed Anna Lindh Academy står för, säger Anna Nilsson.

Just nu utvecklas också parallellt en ansökan som utlyses av Svenska Institutet, VINNOVA och SIDA om att bedriva ett globalt ledarprogram i världsklass. Även om konkurrensen sägs vara mycket hård, har en skrivargrupp av forskare och lärare från Fakulteten utformat en bra första ansökan, som de hoppas går vidare till nästa steg. Om ansökan kommer vidare skulle detta betyda att Malmö universitet får möjligheter att utarbeta ytterligare ansökningar om medel för att vidareutveckla arbetet med Anna Lindh Academy.

– Förhoppningsvis kan vi med hjälp av dessa projektmedel ta det globala arbetet till nästa nivå – men för tillfället har alla medarbetare som jobbar inom Anna Lindh Academy fullt upp, då både projekt, uppdragsutbildning och ansökan arbetas fram i en rasande fart, säger Anna Nilsson.  

Läs mer om Anna Lindh Academy:
https://mau.se/utbildning/uppdragsutbildning/anna-lindh-academy/

Kvalitetsarbete inom utbildning

Författare: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Sommaren börjar redan kännas som ett diffust minne trots att vädret fortfarande mestadels håller hyfsad kvalitet. Terminen har kickat igång och med den full aktivitet även det just nu inte innebär myllrande studenter i alla våra fysiska miljöer. Men det känns som om vi är på väg åt rätt håll; regeringen lyfter fler restriktioner 29 september och enligt rektor (2021-09-09) kan vi nu inleda en successiv återgång till arbetsplatsen. Principerna för denna återgång på KS kommer att beslutas av dekan.

Lärosätegranskning av kvalitetsarbete

Jag har tidigare skrivit om att UKÄ har granskat Malmö universitets kvalitetssäkringssystem inom utbildning. I juni 2021 fick vi besked om att vårt kvalitetssäkringsarbete nu är godkänt. Denna bedömning gjordes efter återrapportering om vad som gjorts för att åtgärda tidigare utpekade brister, t.ex. avseende studenters medverkan i det utbildningsnära kvalitetsarbete via kursvärderingar och återkoppling från dessa. Tack till er alla för att ni har arbetat med kursvärderingar, återkopplingar och andra former för att integrera studenter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet! Naturligtvis måste vi fortsätta med detta viktiga arbete och jag lägger därför upp länken igen till vårt system för kursutvärderingar på fakulteten.

Externa granskningar

En viktig del av kvalitetsarbetet utgörs av egeninitierade externa granskningar av våra utbildningsprogram. Granskningarna är en del av Malmö universitets Ramverk för kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Följande program granskades i vårens omgång:

  • Media and Communication Studies
  • Ledarskap och offentlig organisation
  • Leadership for Sustainability
  • Human Rights

Nu har samtliga bedömargrupper inkommit med sina slutrapporter. Samtliga program bedömdes uppfylla kraven och de tre första fick omdömet hög kvalitet. Rapporterna lyfter både styrkeområden och utvecklingsområden för de olika programmen och ger värdefulla insikter om områden att arbeta vidare med. T.ex. nämner flera bedömargrupper vikten av att tillvarata erfarenheter från alumner och arbetslivs- eller branschkontakter.

Beredning för utbildning

Beredning för utbildning (BU) är som jag nämnt tidigare den beredning som arbetar universitetsövergripande med frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Aktuellt just nu på BU är arbete med nya anvisningar för kurs- och utbildningsplaner, och planering för det kommande årets arbete med följande prioriterade frågor: framtidens utbildningsutbud, rättssäker examination, lärandemiljöer och studentinflytande.

Kvalitetsforum

BU ansvarar också för att fastställa tema för Kvalitetsforum, vilket är Malmö universitets årliga forum för diskussion och erfarenhetsutbyte om utbildningskvalitet och kvalitetsarbete. Kvalitetsforum sker i år den 25 november och årets tema blir pedagogisk utveckling, vilket bland annat innebär att det (enligt det preliminära programmet) kommer att finnas möjlighet att ta del av programpunkter om blandat lärande och höra rapporter om pågående pedagogiska projekt. Mer detaljer kommer att skickas ut senare men lägg gärna in detta datum i kalendern redan nu. Kvalitetsforum är öppet för alla.

Jag hoppas att vi kommer att kunna ses mer på campus under hösten! Kaffemaskinen på vån 7 i Niagara kanske snart börjar bjuda möjligheter till spontana utbyten igen.

En spännande höst kickar igång

Terminsstarten är den stressigaste tiden på året för oss universitetslärare och innebär ofta att forskningen får läggas på is ett tag till förmån för undervisning (samt de många möten som av någon anledning ofta läggs just när alla kurser startar).

Över huvud taget är det svårt att inom ramen för sin läraranställning få möjlighet att utnyttja kompetensutvecklingstiden – som bland annat används till forskning – på ett ändamålsenligt sätt. Även efter terminsstart är det exempelvis besvärligt att sätta av sammanhängande tid till forskning.

Detta är ett allvarligt problem och något måste göras. Bättre arbetstidsplanering är så klart den åtgärd som kan ge störst förbättringar för de flesta. Men även satsningar på korttidssabbaticals kan nog ge goda resultat.

Som många känner till har fakulteten satsat på just det senare (parallellt med att vi tillsammans med institutionerna försöker hitta bättre rutiner för det förra) och de flesta av de sju medarbetare som beviljats extra sammanhängande tid för forskning kommer att utnyttja denna under höstterminen. Det ska bli mycket spännande att se vad det kan ge. Målet är att de som har sabbaticals ska kunna ta avgörande steg mot att antas som docenter eller att bli professorskompetenta.

En annan sak som kommer att hända under hösten är att vi arrangerar flera konferenser på KS. Först ut är Redem-konferensen ”PANDEMOCRACY: Conviviality and everyday politics in times of crisis”. Därefter följer bland annat en konferens om nordiska serier “Contemporary Nordic Comics Research Conference“. Båda genomförs på nätet, vilket har vissa nackdelar, men samtidigt gör det möjligt för många att delta.

Dessutom ska vi fira våra akademiska framgångar – bland annat genom promoveringar av nya doktorer och installationer och installationsföreläsningar av nya professorer – vid årshögtiden i oktober.

Upplägget för installationsföreläsningarna kommer att bli lite annorlunda i år. Eftersom KS har hela 10! nya professorer så hinner vi inte med de traditionella föreläsningarna rent tidsmässigt under en vecka. Därför har vi kortat ned alla föreläsningar till konferens-format (15 minuter) med en kort intervju innan och Q&A efteråt. Alla föreläsningar kommer att ske på Niagara men live-streamas och vi hoppas att detta upplägg får bra respons. Alla nya professorer kommer att få möjlighet att göra en längre version av sin installationsföreläsning längre fram.  

Schema för våra installationsföreläsningar:

Måndag, 11 oktober 2021TidNamn
 10:00Rebecka Lettevall  
 10:45Caroline Wigren-Kristoferson
 11:30Kenneth Mølbjerg Jørgensen
   
Tisdag, 12 oktober 2021TidNamn
 10:00Ulrika Sjöberg  
 10:45Gunnar Krantz  
 11:30Karin Grundström  
   
Onsdag, 13 oktober 2021TidNamn
 09:15Stig Westerdahl  
 10:00Mikael Spång  
 10:45Derek Stanford Hutcheson
 11:30Per-Anders Hillgren  

Torsdagen 14 oktober kl. 13:15 kommer KS hedersdoktor, Pascal Lefèvre, att genomföra sin hedersdoktorsföreläsning. Då han på grund av pandemin tyvärr inte kan besöka Malmö kommer hans föreläsning att ske digitalt.

Årshögtiden kommer att äga rum på fredagen, den 15 oktober. På grund av pandemin kommer även denna ceremoni att äga rum i mindre skala, men vi hoppas kunna satsa på ett större arrangemang nästa år med fler inbjudna gäster. 

Så snart vi kommit över arbetstoppen i samband med terminsstart har vi alltså många spännande saker att se fram emot i höst.

Humtank: en tankesmedja för humanistisk forskning och utbildning

Författare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malmö universitets representant i Humtank.

Ett antal globala samhällsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i vår tid: klimatförändringar, urbanisering, flyktingsituationen, ojämlik fördelning av världens tillgångar och nu senast global spridning av virus. Det behövs kunskap för att möta dessa problem; det är många överens om. Men vad för slags kunskap behövs egentligen?

Om vi tar den pågående pandemin som exempel är det uppenbart att vi behöver kunskaper från det naturvetenskapliga fältet. Vi behöver ta fram vacciner och mediciner och identifiera hur viruset muterar och sprids. Men den kunskapen räcker inte. Virussjukdomar och deras spridning aktualiserar även frågor som har med samhällsvetenskap och människan som kulturell varelse att göra. Den pågående pandemin reser till exempel flera etiska frågor: Hur bör vårdens prioriteringar se ut? Hur bör vacciner fördelas globalt och lokalt? Hur starka incitament kan och bör ett samhälle använda för att så många som möjligt ska vilja vaccinera sig? Med andra ord, allt är inte löst i och med att vaccinerna är på plats. Och virus drabbar människor på fler sätt än genom död och sjukdom. Historiker och etnologer har t.ex. lyft fram hur epidemier, vid mer än ett tillfälle under historien, har utgjort en gynnsam mylla för stigmatisering av dem som uppfattas som främlingar eller avvikande. Det är nödvändigtvis inte epidemierna i sig som skapar främlingsfientlighet, men de riskerar att förstärka redan existerande tankefigurer. När det gäller den pågående pandemin är det inte minst personer med asiatiskt utseende som har kommit att drabbats av kollektivt skuldbeläggande på flera håll i världen. Enligt rapporter från USA har hatbrotten mot asiater ökat kraftigt sedan pandemins utbrott. Ovanstående exempel visar på vikten av att samhället inte endast prioriterar naturvetenskaplig forskning utan även forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.  

Humtank är en tankesmedja som arbetar utifrån mottot att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Denna tankesmedja tillkom 2014 genom ett unikt samarbete mellan de humanistiska fakulteterna på tolv svenska universitet och högskolor. Sedan 2017 har antalet lärosäten utökats till femton. Humtank verkar för att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Mer precist uttryck verkar Humtank för:

  • Att Sverige får en tydligt artikulerad och medveten humaniorapolitik.
  • Att villkoren för humanistisk utbildning och forskning förbättras.
  • Att den humanistiska kompetens som finns i samhället uppvärderas.
  • Att humanistisk forskning och dess betydelse synliggörs.
  • Att humanistiska forskare får bättre förutsättningar för att sprida sina resultat till allmänheten.

Verksamheten leds i dag av Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Lovisa Brännstedt fil. dr och forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet. Sedan förra sommaren har undertecknad glädjen att vara Malmö universitets representant.

Vad gör då Humtank rent konkret för att belysa vikten av humaniora? I korthet kan man säga att vi skriver rapporter, debattartiklar och anordnar seminarier och panelsamtal tillsammans med inbjudna gäster. Viktiga arenor på vilka Humtank regelbundet närvarar är Almedalen och Bokmässan och sedan förra hösten även vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som arbetar med att skapa dialog mellan forskare och allmänhet.

Basen i Humtanks verksamhet kan sägas vara den årliga rapporten, i och med att ämnet som lyfts fram i den återkommer i de påföljande seminarierna och panelsamtalen. Under årens lopp har en rad ämnen behandlats som exempelvis humanioras potential på arbetsmarknaden, arbetslivsanknytning i humanistisk forskning och behovet av ett breddat samverkansbegrepp. Årets Humtank-rapport fokuserar humaniora i skolan. Här belyses de humanistiska ämnenas villkor i den svenska skolan, framtida utmaningar, och vissa aspekter av relationen mellan humaniora i skolan och humaniora i högre utbildning och forskning. Den här rapporten, som kanske i synnerhet är intressant för alla som undervisar i skolvärlden eller på landets lärarprogram, kommer att presenteras under årets digitala upplagor av Almedalsveckan och Bokmässan.

Humtank driver även en blogg där aktuella ämnen och ny forskning presenteras och diskuteras. Ibland skrivs inläggen av Humtanks egna representanter, ibland av gästbloggare. Humtank finns även på Facebook och Twitter och tankesmedjan delar årligen ut ett pris till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser för humaniora i samhällslivet. Senast gick priset till Kungliga biblioteket i Stockholm för dess arbete med att under pandemin tillgängliggöra hela sitt digitala dagstidningsarkiv.

Inom Humtank har vi nyligen även påbörjat arbetet med nästa års rapport. Syftet med denna är att belysa vilka strategier svenska universitet och högskolor har för humanistisk forskning – ett ämne som inte minst är intressant för ett universitet som Malmö med flera flervetenskapliga forskningsmiljöer och utbildningar. Inspiration till ämnet kom bland annat ifrån Olso universitet, som nyligen har tagit fram en 10-årig strategi för humaniora med målet att stärka såväl de humanistiska disciplinerna som tvärvetensaklighet. En utgångspunkt för denna strategi var just att det i vår samtid behövs kunskapsutveckling inom ämnen som språk, mänskligt beteende, kultur, filosofi och historia. Humtank välkomnar denna strategi och hoppas att få se likande satsningar vid svenska lärosäten framöver.

Om du är intresserad av att få veta mer om Humtanks verksamhet kika gärna in på vår hemsida. Där hittar du bland annat ovan nämnda rapporter, blogginlägg och länkar till såväl genomförda som kommande seminarier och panelsamtal.

Samverkan gynnar både den egna verksamheten och det omgivande samhället

Författare: Sara Bjärstorp, universitetslektor i engelska och dekanråd för samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle

I senaste rektorsbloggen skriver rektor Kerstin Tham om vikten av att ta hänsyn till olika ämnes- och vetenskapsområdens särart och samarbetsformer även när det gäller samverkan och nyttiggörande. Hon slår också ett slag för universitetets samhällsansvar att bidra till debatt, medborgerlig bildning och spridning av forskningsbaserad kunskap, och lyfter i detta sammanhang värdet av humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. För mig som KS representant i det universitetsövergripande Rådet för samverkan är detta frågor som ligger extra varmt om hjärtat. Att vidga och problematisera samverkansbegreppet samtidigt som vi tillsammans förbättrar, förtydligar och fördjupar formerna för externa samarbeten är ett av de viktigaste och kanske också svåraste uppdragen för oss i rådet. Utmaningen handlar om att förstå och respektera vitt skiftande förutsättningar för – och inställningar till – samverkan på olika delar av universitetet och ändå våga ta ut en gemensam riktning. Att samverkan är en integrerad del i undervisning och forskning, och inte någon separat verksamhet, är en självklarhet, men samtidigt måste samverkan ”i sig” också lyftas upp för att kunna belysas och vidareutvecklas.

Rådet för samverkan inrättades 2019 och under den gångna tvåårsperioden har vi organiserat vårt arbete kring tre prioriterade frågor. Den första gäller framtagandet av ett lärosätesgemensamt synsätt på samverkansfrågor. Här har vi stött och blött frågan om vad samverkan är och kan vara vid Malmö universitet och tagit fram en kortfattad beskrivning av detta.

Rådet har även tillsammans med avdelningen Mau innovation deltagit i utarbetandet av en ny modell för innovationsrådgivning där det finns riktat stöd för varje fakultet. Innovationsrådgivare för KS är Camilla Norberg Hansen, som de flesta av er säkert redan har träffat på APT eller vid någon av de särskilda informationsmöten Camilla har ordnat. Ni är alltid välkomna att kontakta Camilla direkt om ni har konkreta idéer kring nyttiggörande, alternativt komma på det öppna möte som innovationsrådgivarna håller varje tisdag mellan kl.14 och 15.

Den andra prioriterade frågan har varit värdesättande av samverkan vid meritering, där vi bland annat följt Vinnova-projektet MerSam som utforskat olika aspekter av meritering och samverkansskicklighet. Rådet för samverkan har också haft representation i arbetsgruppen som tagit fram förslag på en ny meritportfölj vid Malmö universitet, samt tagit initiativ till den rapport om forskningsfinansiärernas syn på samverkan som Grants Office tagit fram.

Slutligen har Rådet för samverkan också prioriterat frågan om tid och finansiering för samverkan. Just nu görs en större satsning på finansiering av två s.k. impact case där forskare har kunnat söka om interna medel för att beskriva och analysera genomslaget av ett aktuellt forskningsprojekt. Utlysningen gjordes som en pilot för att testa ett nytt sätt att finansiera samverkan. Ansökningstiden har nyligen gått ut och beslut om vilka projekt som beviljas kommer att fattas före sommaren. Det ska bli mycket spännande att följa dessa projekt och så småningom utvärdera formerna för och finansieringen av impact case.

Drivkraften och förmågan att sprida och nyttiggöra kunskap finns inom alla discipliner men inte sällan uppstår olyckliga och – i mitt tycke – onödiga krockar mellan samverkanssystemets språkbruk och strukturer och humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapstraditioner. Essäsamlingen Kampen om kunskap: Akademi och praktik belyser denna spänning på olika sätt. Ett intressant försök att nyansera de ofta polariserade bilderna av samverkan görs av Anna Jonsson med Mora Träsks låt ”Tigerjakt” som hjälp: ”vi kan inte gå runt det, vi kan inte gå under det, vi kan inte gå över det, vi måste gå igenom det!” Vad det innebär, skriver hon, är att vi ”behöver lyfta debatten, vilken för en utomstående samhällsaktör kanske kan uppfattas som inomvetenskaplig, till att bli en samhällelig angelägenhet. Om vi forskare inte förklarar att de skilda åsikterna grundar sig på olika syn på kunskap – där den ena består i att kunskap är en produkt, och den andra i att det är en process – är det svårt att förstå vad debatten (träsket) handlar om” (43).

Kampen om kunskap är en intressant bok också av en annan anledning. Vid sidan om essäerna innehåller boken nämligen olika serieteckningar och illustrationer i en uttalad ambition att skapa möten mellan vetenskap och seriekonst, ett av många aktuella exempel på hur konst och vetenskap kan samspela på olika sätt. Även detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat, men det får bli ämne för ett annat bloggtillfälle.

Kampen om kunskap: Akademi och praktik. Red. Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman. Santérus Förlag (2019).

————————–

Fakta om Rådet för Samverkan

Ordförande:
Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor.

Rådet planerar, samordnar och följer upp universitetsgemensamma frågor rörande samverkan, nyttiggörande och innovation samt bidrar till att öka universitetets globala synlighet.

Arbetet ska ta sin utgångspunkt i lärosätets Strategi 2022, Agenda 2030 samt Högskolelagen: “I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”

Ny energi av positiva nyheter

Jag hoppas att ni alla kunde njuta av lite extra ledighet efter flera intensiva veckor som verkar hålla i sig fram till sommaren. Det är tröttsamt med den ofrivilliga vardagen men vi måste hålla ut lite till. Positivt är att vaccineringen går framåt och varje vecka tar vi ett litet steg i rätt riktning. I samband med detta vill jag igen uppmuntra till korta pauser mellan föreläsningar, möten och mailskrivande. Det är viktigt att vi fokuserar på en hållbar vardag som vi strukturerar upp bäst vi kan.

Foto: Annica Zetterlind

Arbetet på Fakulteten går i rasande fart och även denna vecka har vi roliga nyheter att presentera. Rektor fattade beslut om nya ledamöter samt suppleanter/personliga ersättare till rådet för forskningsetik. Från 2021 och tre år framåt har docent Johan Brännmark utsetts till ledamot och universitetslektor Josepha Ivanka Wessels till personlig ersättare. Grattis till ett nytt spännande uppdrag med många intressanta och fängslande frågor.

Rektor har också fattat beslut om att utse docent Filippa Säwe till ny ordinarie ledamot i lärarförslagsnämnden vid Fakulteten för kultur och samhälle. Grattis! – och tack till er alla på Fakulteten som engagerar er i fakultetsgemensamma uppdrag på ett eller annat vis.

Jag vill även lyfta fram det mail gällande den arbetsgrupp till den förnyade universitetsstrategin som skickades ut till hela KS förra veckan. Gruppen har som huvudsaklig uppgift att förmedla verksamhetens bild i relation till nuvarande strategi samt initiera, formulera, testa och förankra idéer och förslag till den förnyade strategin. Anmäl gärna ditt intresse till KS_dekan@mau.se. Du kan även nominera en kollega, som är införstådd med nomineringen.

Regeringen har, med anledning av det förändrade läget i samhällsekonomin och på arbetsmarknaden till följd av Covid-19, föreslagit omfattande satsningar inom den högre utbildningen. En av dessa satsningar benämns ”Utbildning i hela landet” och syftar till att attrahera nya målgrupper av studenter genom att erbjuda yrkesverksamma eller arbetssökande möjligheter att kompetensutveckla sig inom områden som kan öka deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Fakulteten kommer att ge några kurser inom ramen för denna satsning hösten 2021 och i förra veckan lämnade vi in återkoppling avseende de utvecklingsmedel som vi fått under 2021 för utbildning som kan starta från och med 2022. Fakultetens förslag innehåller kurser vid samtliga tre institutioner. Det är dels kurser kopplade till starka miljöer inom fakulteten, dels till ett kommande valbart kursutbud för programstudenter inom vissa av fakultetens program. Det är också en satsning på möjligheter för studenter att designa sin egen utbildning genom att läsa fristående kurser som i progression kan leda till en generell kandidatexamen, dvs den klassiska möjligheten att få en examen och en möjlighet att påbörja en högre utbildning utan att binda upp sig för ett helt utbildningsprogram. Resurserna från Utbildning hela landet föreslås således användas strategiskt för att utveckla fakultetens kursutbud i enlighet med universitetets vägledande principer för framtidens utbildning och fakultetens utbildningsstrategiska prioriteringar.

Även två interna remisser är aktuella just nu. Förslag till ramverk för kvalitetsarbete inom forskning har diskuterats bland annat i FFN och fakultetsstyrelsen kommer att besluta om fakultetens remissvar vid sitt möte den 1 juni. Den andra remissen rör nya universitetsgemensamma riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner och har diskuterats i utbildningsnämnden. Många av de aspekter som diskuterades där handlade om den övergripande balansen mellan styrning och flexibilitet, bland annat remissens förslag att det för fakulteterna ska vara valbart om arbetsformer och kurslitteratur ska ingå i kursplaner eller hanteras separat. Även detta remissvar finns på fakultetsstyrelsens agenda den 1 juni.

Jag önskar er en bra vecka och hoppas på att solen, värmen och ljuset kan regenerera en aning energi!

Universitetsfakulteten i rektorsdialog

Den 4 maj hade fakultetsledningen den årliga kvalitetsdialogen med rektor. Utgångspunkten för dessa dialoger är de som tidigare förts på såväl institutionsnivå (exempelvis programdialoger) och fakultetsnivå. Med utgångspunkt från dem görs en sammanställning som vi skickar till universitetsledningen och som utgör underlag för dialogenSammanfattning och analys inför KS kvalitetsdialog med universitetsledningen 2021.”   

Photo: Unsplash, Element 5.

Man kan tycka att vi har många dialoger på Malmö universitet och att de tar mycket tid, men samtidigt gör de att vi kan skaffa oss överblick över verksamheten, och att vi som fakultet kan få feedback och stöd från rektor i de frågor som vi tycker är särskilt viktiga.

Den dialog vi har med universitetsledningen på våren har alltså fokus på kvalitet. Jag brukar roa mig med att kalla KS för universitetsfakulteten! Detta eftersom vi är en fakultet med utbildningar och forskning som inte är kopplade till särskilda professioner. Det ger oss en särställning på Malmö universitet, och den ska vi göra det bästa av. Om vi tittar på de utvecklingsområden som togs fram i Strategi 2022 för att förvandla oss till ett universitet så har vi på KS bidragit väldigt mycket, vilket ni kan läsa om inledningsvis i underlaget till rektorsdialogen.

En av de aktuella frågorna för KS gäller utvecklingen av kollegialiteten. Det är viktigt att vi förmedlar till rektor och universitetsledning hur ni på de olika institutionerna arbetar med att utveckla formell och informell kollegialitet i flera sammanhang på institutionsnivå.

Ett område där vi på KS verkligen är i framkant är internationaliseringen: Vi har största delen av universitetets internationella studenter. Internationaliseringen och det globala engagemanget är en profil som universitetet gärna lyfter fram i många sammanhang, och det ska vi vara stolta över! Men även om vi får en viss kompensation för det extra arbete som det innebär med studenter från många olika universitetskulturer så sliter det lite extra på oss, inte minst eftersom många av de utbildningar som lockar utländska studenter också har den lägsta studentpengen. Men hela KS är ju internationellt, och i flera av våra miljöer är vi tvåspråkiga eller engelskspråkiga. Därför hamnade även språkpolicyfrågan på agendan.

Vad gäller forskningen så har vi generellt sett utvecklat seminarieverksamhet och granskningsgrupper för att utveckla vår universitetsfakultet och kvaliteten i våra forskningsansökningar. Men, här finns något som vi verkligen vill lyfta: som många märkt alltför väl, inte minst jag och prodekan, så fattades ett rektorsbeslut i höstas som innebar att vi behövde förändra vårt välfungerande arbetssätt där vi steg för steg höjt nivån för det belopp där prefekt signerar ansökningarna. I stället sänktes det rejält, och jag tror att vi nu närmar oss tvåhundra ansökningar som har behövt tas upp på dekans beslutsmöte. Det är en modell som varken fakultetsledning eller medarbetare är särskilt tacksamma över eftersom den skapar en onödigt komplicerad process. Vi har påpekat detta tidigare men gjorde det återigen i dialogen.

En av de viktigaste frågorna för KS att lyfta med universitetsledningen är att den i praktiken kontinuerligt minskande tilldelningen för undervisningen inom humaniora och samhällsvetenskap riskerar att påverka vår kvalitet, både vad gäller lärarnas situation och arbetsmiljö och studenternas tillgång till undervisning. Nästan alla tillgängliga resurser inom utbildningen går direkt in i kärnverksamheten, och därför har vi haft svårare än andra fakulteter att finansiera de absolut nödvändiga extra anställningar vi gjort på grund av pandemin. Vi har inte heller haft möjlighet att erbjuda olika former av stöd för till exempel utveckling av pedagogik i digitala undervisningsmiljöer. Vi vill nu initiera en diskussion om omfördelning inom universitetet. Den frågan lyfte jag också i universitetsstyrelsen då jag presenterade fakulteten där tidigare under våren. Men det finns många andra åsikter och perspektiv än de från KS i denna komplexa fråga.

Läs gärna hela underlaget till dialogen!

Tydliga och attraktiva karriärvägar är av avgörande betydelse för vår förmåga att rekrytera och behålla akademisk personal

Frågor om akademiska karriärvägar har på senare tid ådragit sig allt större intresse. Från fackligt håll – men också från exempelvis de externa utvärderare som granskade vår forskning inom ERA 19 – har man betonat riskerna med att framför allt yngre forskare hamnar i projektanställningar med dåliga eller otydliga framtidsutsikter. Malmö universitet framhåller å sin sida i Strategi 2022 att tydliga och attraktiva karriärvägar är av avgörande betydelse för vår förmåga att rekrytera och behålla akademisk personal och för att vi ska kunna bedriva forskning och undervisning av hög kvalitet.

Foto: Jon Tyson-Unsplash

Vid Fakulteten för kultur och samhälle har vi genomfört flera satsningar för att förverkliga målen i strategin. Hit hör bland annat att vi utvecklat arbetet i lärarförlagsnämnden – som ju bereder såväl befordringsärenden som ansökningar om antagning som docent – så att det ska vara mer transparent, samt de satsningar på korttidssabatticals för medarbetare som närmar sig docent- eller professorskompetens som utlystes för ett tag sedan och som kommer att genomföras under hösten. Andra exempel är att man vid Institutionen för urbana studier satsat på kollegial rådgivning till dem som funderar på att ansöka om antagning som docent och att man på K3 var väldigt tidigt ute med att använda den nya anställningsformen biträdande lektorat, som ger yngre forskare och lärare möjligheter att meritera sig för tillsvidareanställning som lektor. Vid GPS har man bland annat arbetat för att se till att så många medarbetare som möjligt ska få chansen att meritera sig genom att fungera som doktorandhandledare.

Mycket talar dock för att frågan om karriärvägar kommer att vara het även framöver. Exempelvis pågår det ett projekt som syftar till att undersöka om man skulle kunna skapa tydligare pedagogiska karriärvägar vid Malmö universitet. Det finns också förslag på att en del av universitetets statsanslag för forskning ska vikas för strategiska satsningar på att stärka lektorers möjligheter till vetenskaplig meritering.

För att sådana satsningar ska bli bra krävs det en hel del organisatoriska åtgärder. Bland annat måste vi sätta karriärfrågorna i fokus i fler sammanhang, exempelvis i medarbetarsamtal och i kollegiala diskussioner. Vi måste också ha bra rutiner för bedömning av meriter inom såväl forskning som undervisning och samverkan, och säkerställa att alla medarbetare känner till vilka karriärmöjligheter som finns.

Men, det krävs också strategiska diskussioner om vad som utmärker bra karriärvägar. Hur ska man exempelvis balansera önskan om trygga anställningar mot behovet av rörlighet mellan lärosäten och länder liksom mellan akademin och andra delar av samhället? Hur ska man se på möjligheterna att befordras i relation till idealet att akademiska tjänster ska utlysas och tillsättas i konkurrens? Hur ska vi hantera det faktum att karriärframgångar inte bara är kvitton på framsteg inom forskning och undervisning utan också leder till ökade kostnader för institutionerna?

Vi måste också bli bättre på att definiera de olika rollerna på karriärstegen. Utöver att skapa goda förutsättningar för att medarbetare ska kunna bli exempelvis docent- eller professorskompetenta måste vi också diskutera vad akademisk senioritet ska innebära vid vår fakultet och vilka roller professorer och docenter ska spela inom forskning, undervisning och olika kollegiala processer.

Det är först när vi kommit igång med dessa diskussioner som våra satsningar på transparenta och goda karriärvägar på allvar kan leda till ökad kvalitet i forskning och undervisning och till att vi kan bli en ännu mer attraktiv akademisk miljö.

Autumn planning, future learning environments, merit system for skilled teachers and fickle April weather

Author: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

I know that we are now at a very busy time of the term. At the same time as spring term is running ahead at full speed, we also need to start planning for the autumn term. I hope that we can still find some time in the midst of all this to go outside and enjoy the light that has returned and the signs of spring that are all around us at this time.

Photo: Håkan Röjder

As you all know, we have a decision about the planning conditions for the autumn term. On March 15, the Vice-Chancellor decided that the University will open up for more campus teaching than during the spring, on condition that we can keep a distance in our buildings. The Deputy Vice-Chancellor (prorektor) established guidelines to ensure this, and established priorities for activities in our buildings. More specific information about planning conditions for KS, including information about the faculty process and details about departmental deadlines etc. has been sent out by each department. As usual timetabling deadlines always appear to come too early, and I know it is a struggle to get everything together in time. I hope you have access to all relevant information and that the work with the autumn planning is progressing well.

In an earlier post, I mentioned that an investigation into our future learning environments has been ongoing. The investigation was requested by the Vice-Chancellor and the aim was to investigate how our experiences of digitalization during the pandemic can inform decisions about the kinds of learning environments we need for the future. The work also included surveying relevant research into different kinds of learning forms, both in general and during the pandemic, and both from within Malmo university and from other parts of the world. As part of the process, different possible future scenarios for learning have also been discussed in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning) as well as in focus groups of teachers and students at Malmö university. In a preliminary report from this investigation, the overall conclusion is that Malmö university should continue to develop learning environments both for campus teaching and for digital teaching. And that both pedagogy and infrastructure (including new types of teaching rooms) need to be developed to allow for more digital forms in different types of educations in the future.

As stated above future learning environments is one theme that has been discussed this spring in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning). The Educational Advisory Board is a university level advisory board for issues related to education at undergraduate and advanced level. In our last meeting on April 6, we discussed pedagogical competence and development from the perspective of academic career paths. Clear and transparent academic career paths are identified in Strategy 2022 as vital for recruiting and retaining staff with a high level of competence. Work in this area has already resulted in the new Appointment Rules at Malmö University (Anställningsordning) which set the foundation for academic career paths at Malmö University. The new Guidelines for the appointment of associate professors (Riktlinjer för antagning av docent) specify the qualifications for the title of associate professor (docent). But more work is under way to complete the system of academic career paths. An updated Qualifications portfolio (Meritportfölj) is being developed to better support transparency in evaluating relevant experiences and skills. And in order to promote pedagogical skills a new model for recognizing pedagogical competence is being developed. The suggestion is to introduce a merit system where skilled teachers can apply to have their teaching qualifications evaluated and be awarded a level of pedagogical distinction. The work is still in progress but the suggestion has good potential to raise the status of staff with a strong pedagogical portfolio, and this is of course also positive from the perspective of quality in education.

Take care, and do try to find some time to enjoy spring. Even though the unreliable April weather makes it difficult to know whether to wear sun glasses, a rain coat or your winter boots.