Autumn planning, future learning environments, merit system for skilled teachers and fickle April weather

Author: Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

I know that we are now at a very busy time of the term. At the same time as spring term is running ahead at full speed, we also need to start planning for the autumn term. I hope that we can still find some time in the midst of all this to go outside and enjoy the light that has returned and the signs of spring that are all around us at this time.

Photo: Håkan Röjder

As you all know, we have a decision about the planning conditions for the autumn term. On March 15, the Vice-Chancellor decided that the University will open up for more campus teaching than during the spring, on condition that we can keep a distance in our buildings. The Deputy Vice-Chancellor (prorektor) established guidelines to ensure this, and established priorities for activities in our buildings. More specific information about planning conditions for KS, including information about the faculty process and details about departmental deadlines etc. has been sent out by each department. As usual timetabling deadlines always appear to come too early, and I know it is a struggle to get everything together in time. I hope you have access to all relevant information and that the work with the autumn planning is progressing well.

In an earlier post, I mentioned that an investigation into our future learning environments has been ongoing. The investigation was requested by the Vice-Chancellor and the aim was to investigate how our experiences of digitalization during the pandemic can inform decisions about the kinds of learning environments we need for the future. The work also included surveying relevant research into different kinds of learning forms, both in general and during the pandemic, and both from within Malmo university and from other parts of the world. As part of the process, different possible future scenarios for learning have also been discussed in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning) as well as in focus groups of teachers and students at Malmö university. In a preliminary report from this investigation, the overall conclusion is that Malmö university should continue to develop learning environments both for campus teaching and for digital teaching. And that both pedagogy and infrastructure (including new types of teaching rooms) need to be developed to allow for more digital forms in different types of educations in the future.

As stated above future learning environments is one theme that has been discussed this spring in the Educational Advisory Board (Beredningen för Utbildning). The Educational Advisory Board is a university level advisory board for issues related to education at undergraduate and advanced level. In our last meeting on April 6, we discussed pedagogical competence and development from the perspective of academic career paths. Clear and transparent academic career paths are identified in Strategy 2022 as vital for recruiting and retaining staff with a high level of competence. Work in this area has already resulted in the new Appointment Rules at Malmö University (Anställningsordning) which set the foundation for academic career paths at Malmö University. The new Guidelines for the appointment of associate professors (Riktlinjer för antagning av docent) specify the qualifications for the title of associate professor (docent). But more work is under way to complete the system of academic career paths. An updated Qualifications portfolio (Meritportfölj) is being developed to better support transparency in evaluating relevant experiences and skills. And in order to promote pedagogical skills a new model for recognizing pedagogical competence is being developed. The suggestion is to introduce a merit system where skilled teachers can apply to have their teaching qualifications evaluated and be awarded a level of pedagogical distinction. The work is still in progress but the suggestion has good potential to raise the status of staff with a strong pedagogical portfolio, and this is of course also positive from the perspective of quality in education.

Take care, and do try to find some time to enjoy spring. Even though the unreliable April weather makes it difficult to know whether to wear sun glasses, a rain coat or your winter boots.

Om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer

I regeringens forskningsproposition, som publicerades strax före jul och som nu nagelfars i flera olika organ vid vårt lärosäte, understryks vikten av den grundlagsskyddade akademiska friheten, som bland annat består i att forskare fritt ska få välja forskningsämnen och forskningsmetoder samt att de fritt ska få publicera sina resultat, och som också inbegriper den akademiska undervisningens integritet. Det är inte svårt att räkna ut varför man betonar denna frihet. I flera länder i Europa är nämligen den fria forskningen under angrepp, inte minst från högernationalistiskt håll. Ungern utgör än så länge det kanske värsta exemplet. I andra delar av världen ser det ännu värre ut.

Även på hemmaplan finns det dock anledning att påminna om den akademiska friheten. Ingen har väl kunnat missa att moderaternas utbildningspolitiska talesperson, Kristina Axén Olin – som dessutom är andra vice ordförande i utbildningsutskottet – kritiserat en kurs vid Malmö universitet som utmanade hennes syn på hur skolmarknaden fungerar. Mindre känt är kanske att Vänsterpartiet i Malmö riktat kritik mot en kurs i sexologi och rent av begärt att vi ska ”be om ursäkt” för hur den bedrivits (se artikel i Sydsvenskan 15 mars).

För ett par år sedan riktade företrädare för Moderata ungdomsförbundet kritik mot en kurs som jag var ansvarig för. Vår dåvarande rektor gick omedelbart ut och förklarade att vi inte förhandlar med politiker om det akademiska innehållet i undervisningen. Även Axén Olins framstöt, liksom de klagomål som riktats mot sexologiundervisningen, har bemötts på ett klart och tydligt sätt av vår nuvarande rektor. Att Malmö universitets ledning på detta sätt står upp för den akademiska friheten är naturligtvis utmärkt, liksom att vårt lärosäte är i medlem i nätverket Scholars at Risk som arbetar för att skydda hotade akademiker.

Men, om den akademiska friheten ska kunna bevaras och utvecklas måste den försvaras och diskuteras på alla nivåer. Därför bör vi ställa oss frågan vad vi på Fakulteten för kultur och samhälle kan göra.

Jag tror att vi kan göra en hel del. Det viktigaste är kanske att fortsätta utveckla en kultur i vilken den akademiska friheten har en central ställning. Men, det finns också några mer handfasta åtgärder vi kan vidta. En sådan är att stärka kollegialiteten och se till att de centrala akademiska frågorna behandlas i organ som är djupt förankrade bland våra lärare och forskare. Ett sådant arbete har inletts, men intensiteten i det kan nog höjas ytterligare. En annan åtgärd skulle kunna vara att utveckla strategier för att stimulera och stödja forskningsinitiativ som kommer från forskarna själva, och inte från olika externa finansiärer. Inrättandet av fakultetens forskningsplattformar – Medea, RUCARR, CFM och REDEM – är ett exempel på hur det kan gå till, men mer kan säkert göras. Ytterligare en möjlig åtgärd kan vara att se över våra samarbeten med externa partners. Är det exempelvis oproblematiskt att politiker sitter med i organ som bereder eller rent av beslutar i forskningsfrågor? Kan vi garantera att den akademiska integriteten upprätthålls när vi samarbetar med kommersiella aktörer? Dessutom kan och ska vi naturligtvis forska om dessa frågor. Och det gör vi. I juni anordnar exempelvis våra forskningsplattformar RUCARR och REDEM, i samarbete med Center for Baltic and East European Studies symposiet ”Modern Authoritarian Hybrid Regimes and the Threat to Academic Freedom”.Den som har fler förslag på vad vi kan göra för att stärka och utveckla den akademiska friheten får gärna höra av sig. Detta är en angelägenhet för oss alla.För övrigt vill jag passa på att gratulera Karin Grundström och Rebecka Lettevall som befordrats till professorer i arkitektur respektive idéhistoria, samt Carina Listerborn som tillsammans med Irene Molina vid Uppsala universitet av Sveriges Arkitekter tilldelats årets Kritikerpris för sin kritik av stadsutvecklingen och bostadssituationen i Sverige.

Pandemi, plattformar och kollegialitet

Det är nu över ett år sedan rektorsbeslutet fattades om att vi huvudsakligen ska jobba hemifrån. Det har påverkat oss alla på olika sätt och det undantagstillstånd som vi trodde endast skulle vara några veckor har nu påverkat vår vardag och våra festligheter och annat firande under mer än ett år.

Som ni säkert har sett så fattades i förra veckan rektorsbeslutet om inriktningen för undervisningen inför höstterminen. Malmö universitet kommer att ha undervisning både på campus och digitalt. För den undervisning som bedrivs på campus kommer de gällande riktlinjerna att följas. Vi måste se till att såväl studenter som medarbetare kan hålla avstånd och det innebär att vi inom fakulteten måste prioritera vilka kurser eller moment som i första hand kan vara i våra lokaler. Mer information om det kommer senare i veckan. När vi är vaccinerade och smittspridningen har minskat så kan vi träffas igen och arbeta lite smidigare – och även njuta av den extra glädjen som det medför att träffa kolleger varje dag!

En av fakultetsledningens uppgifter är att ha formella dialoger med institutioner och forskningsplattformar. I veckan inleds institutionernas dialoger, och där diskuterar vi de viktigaste utvecklingsfrågorna inom fakulteten och dess olika delar och försöker se hur det stämmer överens med strategier och andra riktlinjer. Många brännande frågor just nu handlar så klart om konsekvenser av pandemin, på kort och lång sikt.

Med forskningsplattformarna har vi redan haft de flesta dialogerna. (Detta ”vi” består i allmänhet av dekan som ordförande, plattformens föreståndare, ofta prodekan, controller och forskningshandläggaren som sekreterare.) Plattformarna är fakultetens treåriga miljösatsningar med syfte att stödja en forskargrupp eller en forskningsinriktning för att ge en extra möjlighet att utvecklas och etableras som forskningsmiljö. KS har fyra plattformar: Medea – research lab for collaborative media, design and public engagement, RUCARR – Russia and Caucasus Regional Studies, Redem – Rethinking democracy och CFM – Collaborative Future Making. De dialoger vi genomfört hittills har gjort mig imponerad över vilken kreativitet vi har inom fakulteten – att vi trots pandemin lyckats genomföra så pass mycket forskning, seminarier och konferenser med hög kvalitet, internationellt och nationellt. Nu har plattformarna dessutom fått egna webbplatser och vi kommer att fortsätta utveckla synligheten där.

Som jag skrivit tidigare så är det en viktig fråga för oss som ungt universitet att utveckla kollegialiteten och det förhållande den har till det som brukar kallas linjen. Enligt universitetets arbetsordning delegerar rektor en stor del av sitt ansvar till dels fakultetsstyrelsen, dels dekan. Fakultetsstyrelsen delegerar sedan vidare till Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och utbildningsnämnden, medan dekan delegerar vidare till prodekan, vicedekaner och prefekter. Men det är inte fruktbart att se delegationerna som två åtskilda system. Dekan liksom pro- och vicedekaner ingår i styrelser och nämnder, ofta som ordförande. På så vis kan flera olika perspektiv och kompetenser komma till uttryck när vi möts inom vår fakultet. Inom såväl kollegialiteten som den delegation som utgår från dekan är den höga akademiska kompetensen central, vilket är en viktig kvalitet. Verksamheten får stöd från det gemensamma verksamhetsstödet, så att vi ska leva upp till även den formen av hög kvalitet.

Apropå akademisk kompetens så vill jag passa på att gratulera fakultetens nya professor, Karin Grundström, professor i arkitektur på Urbana studier.

Om ni vill veta mer om vad som tas upp i fakultetens olika organ, till exempel genom att läsa minnesanteckningar och protokoll, titta på länklistan till vänster på denna sida.

Jag vill också påminna om möjligheten att nominera kandidater till fakultetens hedersdoktor 2021!

Tycker ni liksom jag att det är något som fattas? Jag saknar att komma till Niagara på morgonen och höra samtal vid kaffemaskinen, skratt på 7:an och småpratet vid postfacken. Jag hoppas att vi snart kommer att kunna återgå till ett liv med mänskliga möten – och att vi kan dra lärdom av de erfarenheter vi har gjort det senaste året.   

Rebecka Lettevall

Dekan KS

Doctoral Education News

Derek Hutcheson, Vice Dean for Doctoral Education, 8 March 2021

Almost exactly a year ago (5-6 March 2020), we held a residential course for doctoral students and their supervisors at Margretetorp, near Hjärnarp.  The aim was to improve communication, reflect on the development of our doctoral education, discuss our doctoral courses, and provide mentoring and support for doctoral students and supervisors.

Though we did not realise it, it would turn out to be the last time all the faculty’s doctoral students and supervisors could be gathered together for some time.  The previous week, news had reached us of the second case of Covid-19 in Sweden.  But even at that stage, nobody expected the sudden transformation that would take place so quickly in the days following.  A year on, most of our activities remain online, as we seek to minimise the spread of the pandemic.  But the university’s life has continued apace despite the restrictions – and doctoral education is no exception. 

Screenshot from the live streamed doctoral defense on October 1, 2020 in Orkanen.
From right to left: The doctoral candidate Anuradha Reddy, now Postdoc at K3, Derek Hutcheson, KS Vice Dean for Doctoral Education and Bo Reimer, Professor at K3.

Photo: Derek Hutcheson

Since we gathered in Margretetorp, six doctoral students have publicly defended their dissertations, as have the authors of two licentiate theses.  Although the number of people present on-site has had to be reduced to a minimum, live online streaming has showcased our doctoral students’ research to the world.  External opponents and examiners have joined us, albeit not in person, to participate in high-level scientific dialogues. The meaning of a ‘public defence’ has been redefined, with audience questions coming in from other countries and continents.  This week, the Vice Chancellor passed a new decision concerning digital defence arrangements, which can be seen on the university’s homepage. 

Recommendations regarding the coronavirus and COVID-19 | Staff (mau.se)

As with many other research activities in the university, many doctoral research projects have been hit by restrictions to planned fieldwork or lab work.  Recently the university’s Advisory Committee for Research Education (KFU, in Swedish) published guidelines about how to minimise delays as a result of this.  Now that the pandemic has gone on so long, it is important to adapt research designs to the new reality, to ensure that all our doctoral projects remain viable and still stand a good chance of being finished on time.  For this reason, frequent dialogues between doctoral students, supervisors and the advisory committees of supervisors are crucial.  It also remains important that doctoral students and supervisors ensure that changes to individual study plans are accurately documented.

We are now entering our second wave of ISP reviews under the new digital system.  One crucial change this year is the greater degree of self-reflection required on the connection between doctoral study and the intended learning comes of the General Study Plans.  Last autumn, many who were part of the first wave of digital ISPs found this a useful tool for better identifying and planning their needs in areas such as career development and conference participation.  Individual study plans are part of the contractual framework of doctoral students’ work, as well as important tools for charting progression and structuring dialogue.  Combined with collegial discussion, the process of ISP review should lead to improved quality in doctoral students’ outcomes and training.

On the subject of quality: next year the doctoral subjects in KS are scheduled to be among the first to be evaluated in the university’s doctoral quality evaluation.  The evaluation process should allow us to reflect on and learn from each other’s experiences, as well as those of other faculties and universities.  ‘Quality assurance’ is often seen as simply a bureaucratic process, but only if it is not used properly.  Ultimately, we have to ensure things are done thoroughly, systematically, and consistently.  Even in advance of a formal evaluation, these aims must be central to everything we do.  In the coming months we will also be working to update and clarify our formal regulatory frameworks, to take account of changes in the structure of doctoral education.

My last entry on the KS blog was published on 25 January, the anniversary of the birth of Scotland’s national poet, Robert Burns (1759-1796).  Burns once wrote, ‘Amid this mighty fuss just let me mention, The Rights of Woman merit some attention’.  Today is 8 March, and the occasion of International Women’s Day thus gives me the perfect opportunity to continue the tradition of ending the doctoral education news with some Scottish poetry!

Read more about the Vice Chancellor’s new decision concerning digital defence arrangements.
Link to the document in Box.
Link to the information on the university’s homepage

Erfarenheter från digitaliseringen tas tillvara i utredning om framtidens lärandemiljöer

Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Trots mitt skånska ursprung (är född i Malmö) har jag faktiskt njutit av denna vinter med snö, halka och kyla – en ganska uppfriskande kontrast mot de lervällningsvintrar vi brukar uppleva. Kanske hemarbete och allmän karantäntillvaro – som inneburit att jag inte behövt cykla på de isiga vägarna – har bidragit till denna positiva attityd. Men mest njuter jag just nu av det faktum att solen emellanåt lyser och att den ibland utstrålar viss märkbar värme (om det råkar vara mitt på dagen och totalt vindstilla). Hoppet om en vår är väckt!

Hoppet om en vår är väckt!

Tyvärr har smittspridningsläget för covid-19 inte förändrats i en takt som ger ändrade förutsättningar för vår verksamhet under våren. Rektor tog därför den 15 februari beslut om att fortsatt minska den campusförlagda utbildningen och examinationen under resterande del av terminen. För KS innebär detta (enligt dekanbeslut 19 feb) att omprövning av tidigare avsteg från digitalt läge ska ske genom att berörda kursansvariga och examinatorer, i samråd med prefekt och utbildningskoordinator, återigen överväger om digitala alternativ kan ersätta undervisning och/eller examination på campus. Ändringar till digitala alternativ ska anmälas till KS_Dekan@mau.se, med cc till prefekt, utbildningskoordinator och i förekommande fall programansvarig så snart som möjligt. Jag hoppas att alla berörda har fått relevant information och att arbetet med ytterligare omställningar löper på bra. Vad gäller förutsättningarna för hösten så väntas rektorsbeslut om detta senare i mars.

Som vice-dekan för utbildning är jag fakultetens representant i Beredning för utbildning (BU). BU hanterar universitetsgemensamma frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är ett beredande organ till rektor inför rektorsbeslut, t.ex. gällande centrala anvisningar för kursvärderingar, kurs- och utbildningsplaner, etc. men även inför beslut om inrättande av utbildningsprogram och huvudområden. BU arbetar också tematiskt med olika prioriterade frågor, och har denna vår följande på agendan: lärandemiljöer, pedagogisk kompetens/meritportfölj och framtidens utbildningsutbud. Det senaste tematiska mötet (23 feb) handlade om våra framtida lärandemiljöer. BU tog del av aktuell forskning om vilka effekter digitaliseringen under pandemin haft på högre utbildning från Marie Leijon (lärandemiljöforskare vid Malmö universitet) och diskuterade möjliga lärdomar att dra från det senaste året för vilka lärandemiljöer vi ska ha i framtiden. Det pågår en utredning om lärandemiljöer, och just i dagarna hålls fokusgruppsdiskussioner med lärare och studenter kring olika scenarier för framtida miljöer. Jag hoppas att inbjudan om att delta i dessa diskussioner har nått er – de kom i medarbetarnyheterna 19 januari.

Något annat som är på gång är återrapporteringen från Malmö universitet till UKÄ efter lärosätesgranskningen 2019 av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete inom utbildning. Malmö universitet fick det övergripande omdömet Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll, vilket innebär att återrapportering krävs avseende de områden som befanns bristande, bl. a. vår återkoppling till studenterna av resultat från kursvärderingar. Slutversionen av rapporteringen bereddes av BU i förra veckan och texten går nu vidare till rektorsbeslut inför inskick till UKÄ den 19 mars. Därefter kommer en bedömargrupp tillsatt av UKÄ bedöma om de åtgärder som lärosätet vidtagit är rimliga och ändamålsenliga, i relation till de brister som påtalats i det föregående yttrandet. För oss är det såklart fortsatt viktigt att arbeta med våra kursrapporter och att återkoppla dessa till studenterna.

Just när snödropparna började titta fram så kommer också den första snön, till mångas glädje och fröjd.

Sedan vi blev universitet har vi utvecklat forskningen inom fakulteten: forskningsseminarierna, ansökningsstrategier, strategiska prioriteringar och kollegiala system för att förbättra ansökningar, närmare samarbete med Grants Office, medvetenhet om vikten att vara med vid lanseringar av forskningsfinansiärernas nya program för att bara nämna några exempel.

Vi försöker ständigt att utveckla och förändra fakulteten till det bättre och den här veckan finns flera roliga nyheter att presentera:

Prodekan Magnus Nilsson har fått förlängt uppdrag med ytterligare tre år och i samband med det så förändras hans uppdrag något. Han är fortfarande dekans ställföreträdare, men tar nu över även ansvaret för fakultetens forskningsfrågor efter mig. Nu kommer det att ingå i uppdraget att vara ordförande i Forsknings- och forskarutbildningsnämnden och fortsätta driva dessa viktiga frågor framåt. Magnus kommer också att vara fakultetens representant i Beredningen för forskning, tillsammans med övriga prodekaner vid universitetet.

I samband med detta lämnar professor Per-Markku Ristilammi uppdraget som fakultetens representant, men fortsätter som fakultetens ERA19-samordnare under 2021. Stort tack Per-Markku för ditt betydelsefulla arbete!

Ytterligare en nyhet är att professor Bo Petersson tar över ordförandeskapet i lärarförslagsnämnden. Vid årsskiftet lämnade Bo sitt uppdrag som rektorsråd och med sin breda och djupa erfarenhet kommer han nu att fortsätta arbeta tillsammans med ledamöterna och fortsätta leda nämndens essentiella arbete. Välkommen, Bo!

Docent Tina Askanius vid K3 har beviljats medel från EU, vilket är värt att uppmärksamma! Tack för ditt engagemang och en spännande ansökan.  

Grattis Derek Stanford Hutcheson till din befordran till professor i statsvetenskap – så roligt!

Jag vill även säga välkommen till vår nya professor i urbana studier, Caroline Wigren Kristoferson, som börjar sin anställning i vår.

Vi välkomnar även våra nya doktorander i global politik som började den 1 februari. Välkomna Rachel Doherty och Valon Junuzi och lycka till med forskarutbildningen!

KS har även fått en ny docent i internationell migration och etniska relationer på GPS – Grattis Brigitte Suter! – och en i utvecklingsstudier på K3 – Grattis Tobias Denskus!

Och sist men absolut inte minst vill jag berätta att prefekt och professor Kerstin Sandell fått förnyat förtroende som prefekt på Urbana studier under ytterligare tre år – Grattis! Jag ser fram emot ett fortsatt utmärkt samarbete och att följa utvecklingen på institutionen.

Jag hoppas ni noterat att det finns en ny friskvårdssatsning med aktivitetsutmaning – om det passar dig så anmäl dig – du kan också bilda lag med några kollegor. https://medarbetare.mau.se/startsida/medarbetarnyheter/dags-for-en-ny-aktivitetsutmaning/

Det är lättare att hitta arbetsglädjen när positiva saker händer runt omkring. Tidigare kunde arbetsglädje vara ett effektivt möte med bra diskussioner, en fika-paus på 7:an eller den där lunchen som vi har väntat på hela veckan. Nu när vi inte kan träffas på samma sätt får vi försöka hitta arbetsglädjen i andra saker. Det kan vara ett uppskattande mail eller de där stunderna på Zoom innan mötet börjar, där vi får möjlighet att vara lite mer personliga med efterlängtade kollegor. Ring upp en kollega och ta en gemensam promenad – det gör gott för både kropp och knopp!

Vänliga hälsningar

Rebecka Lettevall

Dekan

En utblick från utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Maria Wiktorsson, KS Vicedekan/Universitetslektor

Som för alla som har arbetat med utbildning och utbildningsfrågor under året som gick har mitt 2020 varit väldigt präglat av pandemin. Jag upplevde att jag efter ett drygt halvår som vicedekan började bli varm i kläderna, och så PANG! började rapporter komma från Wuhan om ett virusutbrott.

Maria Wiktorsson, Vicedekan på KS

Malmö universitet tog tidigt stort ansvar för att stoppa smittspridningen i Sverige och övergick redan i mars 2020 till att helt undervisa och examinera helt på distans. Detta har därefter varit huvudalternativet men olika beslut om avsteg har inneburit att vi har kunnat bedriva viss undervisning och examination på campus. I nuläget är denna möjlighet extremt begränsad, åtminstone fram till 28 mars, p.g.a. det allmänna smittspridningsläget.

En ansenlig mängd rektorsbeslut har tagits i syfte att anpassa vår verksamhet till rådande omständigheter. Samtliga har varit nödvändiga men de som specifikt gäller utbildning har tyvärr ofta varit tvungna att fattas med kort varsel och som konsekvens har ledtiderna för att ställa om varit extremt korta. Detta har påverkat arbetssituationen för alla inblandade, naturligtvis främst för alla undervisande lärare, men även för administratörer. Jag är oerhört imponerad av den vilja och kraft och det lösningsfokus som finns hos alla som har arbetat med detta och som under svåra omständigheter har utarbetat kreativa och kvalitativa lösningar. Självklart har det krävt mycket och självklart hoppas vi alla att vaccinationerna (och kanske bättre väder framåt våren) ska leda till att vi kan återgå till mer normala omständigheter.

Ändå har inte allt handlat om pandemin under 2020. Tre av våra utbildningsprogram har granskats inom ramen för de externa granskningar som ingår i det universitetsgemensamma kvalitetsramverket för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För de inblandade programmen har detta t.ex. inneburit arbete med självvärderingar och dialogmöten med externa granskare. För mig har det varit oerhört intressant att sitta med i dessa dialogmöten eftersom jag fått insyn både i olika ämnesområdens utveckling i stort och i specifika frågor av relevans för våra program. Samtliga tre program, IMER kandidat och master samt Communication for Development, har fått betyget hög kvalitet vilket naturligtvis är särskilt glädjande. Samtidigt har granskningarna lyft fram intressanta utvecklingsområden för de olika programmen att arbeta vidare med. Nu har arbetet inletts med de granskningar som ska ske under våren 2021, och externa granskare är utsedda till följande program:

  • Media and Communication Studies, masterprogram
  • Ledarskap och offentlig organisation, magisterprogram
  • Leadership for Sustainability, magisterprogram
  • Human Rights, kandidatprogram

Inom fakulteten har vi tagit fram strategiska prioriteringar för vårt framtida utbildningsutbud som beslutades av Fakultetsstyrelsen i november 2020. Prioriteringarna utgår från de Vägledande principer för framtidens utbildningsutbud som Universitetsstyrelsen beslutade om i maj 2020. I sin helhet kan fakultetens prioriteringar hittas här. Övergripande ska fakulteten verka för att ”skapa och förstärka sammanhållna akademiska miljöer och erbjuda ett välbalanserat utbud av attraktiva utbildningar med en hög grad av forskningsanknytning till flera olika målgrupper”. De olika institutionerna bidrar på olika sätt till att prioriteringarna förverkligas och mer detaljer om pågående arbete och satsningar återfinns i institutionernas verksamhetsplaner.

Något specifikt från prioriteringarna som kan lyftas i detta sammanhang är vikten av att ta tillvara våra erfarenheter från de nya digitala former som har utvecklats under pandemin i arbetet med att framåt utveckla nya former för blended learning. Vi har fått goda insikter i vad som har fungerat bra och vad som har varit mer problematiskt. Dessa insikter bör guida vårt arbete vad gäller undervisnings- och examinationsformer även efter pandemin så att vi fortsätter att arbeta med de former som ger bäst kvalitet för lärande och bäst förutsättningar för studenter och lärare.

Andra frågor som vi har arbetat mycket med under 2020 och som är prioriterade även i år är de brister gällande återkoppling till studenter som UKÄ fann i sin granskning av Malmö universitets kvalitetssäkringsarbete 2019. Vi har ett tydligt system för kursutvärderingar på fakulteten och ett väl utarbetat stöd från administrationen. Men vi behöver fortfarande arbeta på att öka antalet kursrapporter som skrivs och, framför allt, återkopplas. Återkopplingen ska ges både till de studenter som deltagit i kursvärderingen och till dem som läser kursen vid följande kurstillfälle. Återkopplingen är viktig för att studenterna ska förstå vad utvärderingarna syftar och leder till, vilket är centralt för att främja studentengagemang och öka andelen studenter som svarar på kursvärderingarna och därigenom ger oss kunskap om viktiga perspektiv på utbildningen. 

Personligen får jag nu också erfarenhet av det tillstånd som jag vet att danska kollegor redan fått hantera under flera faser av pandemin, d.v.s. att arbeta hemifrån med barn i huset hela dagarna. Samtliga tre barn har undervisning på distans och överallt i huset hör jag deras lärare hålla genomgångar i alla upptänkliga skolämnen. Jag installerade ett nytt mesh-nätverk och det verkar klara den ökade wifi-belastningen väl. Återstår att se om mina nerver har samma kapacitet, men jag försöker boosta mitt eget system genom hyfsat regelbundna löprundor.

Welcome back to a new semester!

I hope you all had a nice and relaxing holiday. My holiday was – as for many of us – very calm and different this time. But thanks to digital tools we were able to gather our close and dear ones even this year. I spent my days reading interesting and thought-provoking books, discovering new hiking areas in the region, and experiencing refreshing (very) short dips in Öresund.

Rebecka Lettevall, Dean, Culture and Society

Now that the vaccine process has started, there is a clear light at the end of the tunnel ahead of us. In the meantime, we will try to do our very best to slow down the spread of infection.

We have some good news: Tom Nilsson, Lecturer at GPS, was offered a scholarship from STINT Teaching Sabbatical at the University of California, Los Angeles (UCLA) during autumn 2021. Congratulations Tom!

I would also like to send my congratulations to our new Professor Ulrika Sjöberg, K3.

Normally, the University would be crowded with new groups of students this week. As you know, many of them are quite worried now, and the Faculty will hold an open Zoom meeting during lunch hour on Wednesday, January 20, where they can voice their questions and comments in Swedish or English. We hope we can be of support this way.

Right now, many of you are busy taking care of new students and the new semester. Let us hope that next semester we will be able to do so in another way!

Also, many of you are engaged with research applications now. Last week the new KS process for signing external applications with two Dean’s decision meetings every week started. I am working on getting some adjustments made in the Vice-Chancellor’s decision so that the process at KS will be simpler in the future. If successful, you will be informed. In the meantime, I get the opportunity to meet engaged researchers and hear about your research plans.

Becoming a new university has involved all of us, and we have started different development projects over the last years. Right now many of them have slowed down and in some cases even stopped. What we will try to do now on Faculty and Department level is to try to get an overview of them and let you know what is on and what has been postponed or even cancelled.

I wish you all a great start and good luck to those who are writing research applications at the moment – I am looking forward to hearing about them all.

Best wishes,

Rebecka Lettevall
Dean

Högt tempo i lärarförslagsnämnden

2020 kommer att kommas ihåg som pandemins år. Det gäller inte minst oss som arbetar på universitet och som ställts inför den enorma utmaningen att flytta över i stort sett hela vår verksamhet till nätet.

Prodekan Magnus Nilsson

Dock står vi även inför andra utmaningar. Till exempel måste vi visa att vi är värdiga vår nya status som universitet. Det inbegriper en lång rad utvecklingsprojekt inom såväl forskning och undervisning som organisation och arbetssätt.

Under det senaste året har vi på KS ägnat särskild uppmärksamhet åt att utveckla arbetet i vår lärarförslagsnämnd, som bereder anställningar, befordringar och antagning av docenter. Utgångspunkten har varit de nya riktlinjer som rektor beslutat om och som innehåller en hel del nyheter. Bland annat ska nämnden framöver ta över ansvaret för beredning av adjunktstjänster från prefekterna. Dessutom ska vi samarbeta närmare tillsammans med de andra fakulteternas nämnder, exempelvis vid professorstillsättningar.

Att just arbetet i lärarförslagsnämnden fått så mycket uppmärksamhet i samband med universitetsblivandet hänger samman med dess centrala roll i det akademiska systemet. Akademisk kvalitet prövas kollegialt vid framför allt tre tillfällen: publicering av vetenskapliga resultat, anställning och befordran av akademisk personal och antagning av docent. Två av dessa prövningar bereds i lärarförlagsnämnden.

Det är av största vikt att dessa ärenden hanteras på ett transparent sätt. Därför bereds de alltid av externa sakkunniga utifrån de kriterier som specificeras i vår anställningsordning, de specifika behov som beskrivs när tjänster utlyses och de krav som universitetet beslutat att docenter måste leva upp till.

I lärarförslagsnämnden har vi under det senaste året arbetat hårt med att utarbeta tydliga instruktioner till de sakkunniga för att därigenom få bättre utlåtanden. Vi hoppas att det snart också ska finnas tydligare instruktioner på nätet till dem som söker anställning eller befordran, eller som vill antas som docent. Ännu viktigare än det är dock att det på institutionerna finns kollegiala sammanhang som kan stödja medarbetarnas karriärutveckling och ge goda råd om när det exempelvis kan vara dags att ansöka om antagning som docent. Här kan säkert ledamöterna i anställningsnämnden, som kommer från samtliga institutioner vid KS, hjälpa till. Men det är på institutionerna det stora jobbet måste göras.

Glädjande nog har vi under året kunnat genomföra ett stort antal rekryteringar av högt kvalificerade medarbetare till olika akademiska tjänster vid KS. Flera kollegor har också befordrats till lektor eller professorer, eller antagits som docent. Detta har inte alltid fått den uppmärksamhet det förtjänar, bland annat på grund av att pandemin slukar så mycket energi. Men i det långa loppet kommer det att visa sig att det varit oerhört viktigt för vår fakultets utveckling.

Med vänliga hälsningar,

Magnus Nilsson, prodekan

PS. Rektor har nyligen beslutat om en ny delegationsordning som innebär att dekan inte längre får delegera till prefekt att fatta beslut att skriva under ansökningar om externa medel som är över en miljon. Vi kommer att göra allt vi kan för att detta inte ska lede till problem. Mer information kommer snart i ett separat mejl.

Johan Farkas om påverkanskampanjer i danska valet

Johan Farkas är doktorand i Medie- och kommunikationsvetenskap. Hans avhandling utforskar nya former av dold propaganda i digitala medier. I samband med det danska valet var han flitigt anlitad och hänvisad till som expertkommentator angående påverkanskampanjer.

Läs mer om Johan Farkas

Johan Farkas i danska medier:

Ekspert: Målet for påvirkningskampagner er ikke at få valgt én bestemt kandidat, Mandag Morgen

Hvor blev alle løgnene af? Måske har de berygtede russiske trolde snydt os. Måske venter de bare til næste valg. Politiken 

Hun blev Paludans offer: »Jeg har det, som om han har nedkaldt en fatwa over mig« Politiken

Facebook advarer direkte flere danske politikere: Øg jeres sikkerhed kraftigt! Politiken

Facebook smider dansk netavis på porten for anden gang. TV2 Nyheder

 Facebook smider den alternative netavis 24nyt på porten. DR Nyheder

 Facebook: 24nyt er smidt ud på grund af ‘ikke-autentisk adfærd’. DR Nyheder